söndag 24 april 2011

Hur man tar trappsteg

Bränna fett i trappor
Om jag ska ta mig till fjärde våningen så finns tre alternativ. Jag kan ta hissen, jag kan ta trapporna med ett steg i taget eller så kan jag rusa upp två steg i taget. Att åka hiss kräver inte mycket energi, inte av kroppen i alla fall. Jag tar oftast två trappsteg i taget. Utom på måndagar. Då släpar jag mig upp ett steg i taget. Det beror på en kombination av söndagens distanspass och det faktum att det är en måndag.

I en ny studie har man testat vad som förbrukar mer energi: att ta ett steg eller två. När testpersonerna gick ett trappsteg i taget tog de 109 steg per minut, vilket krävde 592 kcal per timme i snitt. När testpersonerna tog dubbelsteg tog de 83 dubbelsteg i minuten, vilket alltså blev 166 trappsteg per minut. Det gick 22 % snabbare, men lite långsammare per trappsteg. Dubbelstegarna förbrukade mer kalorier, 678 per minut.

Hur tolkar man en sån studie? Om man rusar upp med två steg i taget ökar man kaloriförbrukningen, men om man använder den intjänade tiden till att sitta på en kontorsstol så är det kanske inte det nyttigaste alternativet.

Vatten är inte ofarligt
Enligt DN har ett antal kvinnor insjuknat för att de följt en bantningsmetod som innebär att man ska dricka fem liter vatten om dagen! Vi lever inte i öknen och vi behöver knappast så mycket vatten. Vatten är ingen harmlös substans som sköljer genom kroppen som en dusch sköljer av kroppen, utan ett ämne som kan få celler att svullna och människor att dö. Det händer ibland vid maratonlopp att löpare dränker sina egna celler och drabbas av hyponatremi. Att dricka vatten är viktigt och hälsosamt och därmed, tycks många tro, är mycket vatten ännu mer hälsosamt. Att följa ett strikt schema utan koppling till törstmekansimen är olämpligt. Det bästa rådet är att dricka när man är törstig, alltså lagom. Det har fungerat i miljontals år.

Träningen
I torsdags sprang jag 2 x 10 km i 5:05-tempo med 2 km joggvila emellan. Sammanlagt blev det alltså 20 km i bra tempo och nu vet min hjärna att jag klarar det. Nästa test på 22 km-banan blir spännande. 5:35 känns långsamt nu. Jag tror jag testar redan på tisdag.

Jag är i Mölndal och det känns nästan som att ha kommit till ett annat land. Igår var det 22 grader varmt och solen kändes riktigt het mot huden. Från fem grader till 22 på några dagar. Igår sprang jag också mitt första utomhuspass i mina fivefingers. Det blev en 15 km lång löptur i naturreservatet Änggårdsbergen. Jag mötte ett oskyggt rådjur, ett tjog löpare, två cyklister och en häst samt ett stort antal vandrare. 


Jag trodde det skulle kännas i vaderna idag men det gör det inte. Idag blir det en lång löptur ner mot Botaniska trädgården. 

6 kommentarer:

  1. Låter lite skumt; dubbelsteg går snabbare, men drar fler kcal/timme. Men vilket drar mest på 4 våningar då? Det är möjligen det man är intresserad av egentligen? Själv tar jag långsamma & strikta dubbelsteg för att trycka till benmusklerna lite. Känns mer behövligt än en minirusch på 3 trappor…

    Bantningsmetoder varierar som bekant från suspekta till bisarra. Att överdosera vatten är väl sedan länge populärt inom bla new age-svamlet, rening och sånt där. Att överdosera ananas är en annan metod, då kan man få irritation i munnens slemhinnor. Att överdosera keso var stort för ett tag sedan, då blir man väl ett fall för psykiatrin i längden kan jag tänka mig. Just nu är det väl allra mest poppis att göra helt fel, bearnisesås och gräddglass typ. Affärsiden är densamma: berätta det folk vill höra och försök få betalt för det...
    lh

    SvaraRadera
  2. Än har inte den knäppaste bantningsmetoden sett dagens ljus, var så säker...

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte varför jag skrev om trappor. Inte speciellt intressant. ganska självklart faktiskt.

    Det finns alla möjliga metoder för att gå ner i vikt men att dricka vatten utan motsvarande saltintag vekar inte särksilt smart.

    SvaraRadera
  4. Mycket intressant inlägg. Jag tar nästan alltid två trappsteg (ibland tre om man är riktigt pigg). Det blir jobbigare att gå ett steg i taget eftersom det tar så mycket längre tid. För mig är det så med mycket, det är jobbigare att gå 1 mil än att springa 1 mil just på grund av tidsaspekten. Förmodligen blir hjärnan uttråkad snabbare än vad kroppen blir utmattad.

    Det där med trappor är lite kontroversiellt, i alla fall på mitt arbete. Jag inklusive ett antal andra tar alltid trapporna upp och ner. Sen finns en liten klick som faktisk tar trapporna upp men hissen ner! De hävdar att det är jättefarligt för knäna att gå nerför trappor. Har du hört något om detta?

    Personligen tror jag att som med det mesta så blir man bra på det man gör. Går man aldrig nerför trappor så när man väl springer nerför en trappa så lär man få ganska ont. Samma som om man drar på rejält i nerförsbackar på ett lopp om man ej tränat på det innan. Då kommer stummheten i låren som ett brev på posten.

    SvaraRadera
  5. Fredrik; jo, jag har hört det där med trapporna, dock gällde det såväl uppför & nedför. Håll i er nu: På ett av mina jobb hade den här myten (måste det ju rimligen vara) fått fäste så till den milda grad att de allra flesta helt enkelt inte vågade gå i trapporna. Det var ju en rätt stor avdelning (it-avdelningen på en multinationell möbelfirma med svenskt ursprung), så mycket hissköer blev det. Med vuxna, friska och hyggligt välutbildade människor som inte vågade gå upp/ned till/från 2:a och 3:e våningen. Suck. Vi var ju några rebeller såklart, jag och killen som cyklade Vättern under 9 timmar bla. True story. Faktiskt. Och grymt beklämmande. Lärde i alla fall mig något om masshysteri.
    lh

    SvaraRadera
  6. Det torde inte vara några problem att ta sig nedför trappor om man är hel och frisk. Som sagt anpassar sig kroppen till den påfrestning man utsätter den för. Märkligt att jag missade den där hysterin. Minst sagt hysteriskt, nästan komiskt.

    SvaraRadera