Sitt och stå-testet för löpare

Det klassiska sitt och stå-testet är nästan löjligt enkelt: du sätter dig ner och reser dig upp igen. Ändå säger testet förvånansvärt mycket om hur kroppen faktiskt fungerar – både i vardagen och i träning.

Vetenskaplig koppling till hälsa och livslängd

Forskning visar att sitt-och-stå-testet inte bara speglar fysisk funktion här och nu, utan även kan fungera som en indikator på framtida hälsa och livslängd.

En stor studie som publicerades 2025 i European Journal of Preventive Cardiology följde över 4 000 vuxna mellan 46 och 75 år under drygt 12 år. Forskarna såg att personer med högsta poäng i sitt-och-stå-testet hade betydligt lägre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom och andra naturliga dödsorsaker än personer med lägre poäng.

Testet fångar inte bara kondition, utan även muskelstyrka, balans, rörlighet och kroppskomposition – faktorer som spelar en central roll för hälsa och långsiktig funktion när vi blir äldre.

Som en av författarna, Dr. Claudio Gil Araújo, uttrycker det:
”Sometimes people run a good marathon time, but they are unable to lace their shoes”
Citatet illustrerar ...

Läs fortsättningen här.

Sitt och stå-test

I en studie som omfattade 2000 personer mellan 51 och 80 år misslyckades 157 av de 159 som dog inom 6,3 år med att ta sig upp till stående utan att använda armar eller knän. Om du klarar det är du alltså i god form. 

Sitt och stå-test

Testet kallas för sitting-rising test (SRT) och ger poäng för varje rörelse från sittande till stående. Om du kan resa dig upp från golvet utan hjälp av händer eller knän får du högsta poäng: 10 poäng.

Testet är extremt enkelt och mäter flera viktiga funktionella faktorer, som muskelstyrka, flexibilitet, balans och motorik.

Så här gör du

Sätt dig på golvet och ställ dig sedan upp med så lite hjälp från dina händer, knän eller andra kroppsdelar som möjligt. För varje kroppsdel ​​du använder dras en poäng från maximala 10. Om du till exempel tar stöd med en hand och sedan använder ett knä - som är vanligt - förlorar du 2 poäng.

Minuspoäng

Forskning visar att resultaten är kopplade till risk att dö inom de kommande sex åren. För varje ökning i SRT-poäng förbättras överlevnaden med 21 procent.

Resultat i studie:

0 - 3 p = 6,5 gånger högre risk att dö inom 6 år än de som fick 8-10 p.
3,5 - 5,5 p = 3,8 gånger högre risk.
6 - 7,5 p = 1,8 gånger högre risk.

Testet ger en fingervisning om din funktionella form. Det är inte en dödsdom att få 0 poäng, men det kan vara ett bra mål att försöka förbättra poängen. Om du dessutom springer ett par gånger i veckan och orkar 20 armhävningar * är du sannolikt i mycket god form.

*Ett grovt genomsnitt. Varierar såklart med ålder och kön. En vältränad 40-årig man bör klara 27 armhävningar och en lika gammal kvinna 16. Om man är 30 bör man orka tio till. Efter 40 kan man dra av 1 armhävning vartannat år.