tag:blogger.com,1999:blog-84937795589812984092024-03-18T04:03:46.564+01:00Hjärnfysik - en blogg om hjärnan och löpningEn vetenskapsbaserad bloggJohan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.comBlogger1388125tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-6268975789295032322024-03-11T19:08:00.001+01:002024-03-11T19:08:44.016+01:00Topplista VO2max<span style="font-family: verdana;">V02max, dvs maximal syreupptagningsförmåga, anses vara den bästa indikatorn på kondition. Ju högre VO2max, desto mer uthållig tenderar man att vara. Det finns också ett samband mellan VO2max och en annan form av uthållighet, livslängd.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjvA5CaOS1yWvL94q-DRuiferN4uJyniFB1FUvX8EFJe3QHs1dYUyaRQXOxJYvIZs7j0jwSm1Pi3j3pL-kSvEcXE8kiyRocoVvZguFmizZDD6_p0NQsLWKWvSr9kNcg6EFQMm9MYGeHpg45PGSlDCMinuWRBiLTkzcODGOSoroYeJeiyygsSu_TorE0SAw/s1920/ecotourism-2120288_1920.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="1285" data-original-width="1920" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjvA5CaOS1yWvL94q-DRuiferN4uJyniFB1FUvX8EFJe3QHs1dYUyaRQXOxJYvIZs7j0jwSm1Pi3j3pL-kSvEcXE8kiyRocoVvZguFmizZDD6_p0NQsLWKWvSr9kNcg6EFQMm9MYGeHpg45PGSlDCMinuWRBiLTkzcODGOSoroYeJeiyygsSu_TorE0SAw/s320/ecotourism-2120288_1920.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;">Foto: <a href="https://pixabay.com/users/standuppaddle-4327132/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=2120288">standuppaddle</a> / <a href="https://pixabay.com//?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=2120288">Pixabay</a> </span></td></tr></tbody></table><div style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">I 25-årsåldern har män resp kvinnor i snitt ett V02max på 45 och 38. Med åldern sjunker VO2max och för en 50-åring ligger värdena ...</span></div></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/topplista-vo2max/" target="_blank">här</a>.</u></span></div><div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-25820008243283783802024-02-06T21:55:00.005+01:002024-02-06T21:55:57.016+01:00Löpning, hunger och vikt<span style="font-family: verdana;">Vi vill tro att vi kontrollerar vårt matintag. Det gör vi inte. De flesta människor har ingen aning hur många kalorier de äter på en dag. Trots det äter de flesta i stort exakt så mycket som de behöver.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Hunger och aptit ligger djupt inne i hjärnan, i en urgammal del som kallas hypotalamus. Dessa funktioner är i stort sett oförändrade sedan livets uppkomst. Att hitta näring för att fortplanta sig är livets grundalgoritm. Man kan se detta redan hos enkla livsformer som C. elegans. De lever några veckor och är knappt en millimeter långa. De är uppbyggda av endast 1000 celler, men de har lika många gener som en människa. De är fokuserade på att hitta mat och när de har mat ger de sig iväg för att fortplanta sig. De gener som styr detta beteende liknar dem vi har.</span></div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUVGTC-dwv4fMM9xthER0w6Pk1lC5F6TssVHZ_EajGYMMYXd9yzGduNwUK_sWNlXQQTwFVvy4ltKdBFmi5m0SSn4Ft15raPXALbF8ekkAhwuqeJ4Im3soCovEF6nUDD4oxu47vVgLiqYXtnJOsJKpCBiBF1C84YAGn-DROzMVRJY3DKbVv-0EvatmwkIQW/s350/c%20elegans.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="297" data-original-width="350" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUVGTC-dwv4fMM9xthER0w6Pk1lC5F6TssVHZ_EajGYMMYXd9yzGduNwUK_sWNlXQQTwFVvy4ltKdBFmi5m0SSn4Ft15raPXALbF8ekkAhwuqeJ4Im3soCovEF6nUDD4oxu47vVgLiqYXtnJOsJKpCBiBF1C84YAGn-DROzMVRJY3DKbVv-0EvatmwkIQW/s320/c%20elegans.jpeg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">C. Elegans. Bild: Wikipedia</span></div></div><h3 style="text-align: left;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span><span style="font-family: verdana;">Löpning är frihet</span></h3><div><span style="font-family: verdana;">Många springer för att gå ner i vikt. Löpningen ger dem tillåtelse att äta. Det är inte ett sunt förhållande till vare sig löpning eller mat. Löpning är inget man måste göra, det är något du vill göra. Om du inte vill springa kommer du att tappa lusten att springa.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqAjYFxLK7fIXagPAQPr67-gy7AF-If65VBs5bvmrtKsubfLgOB1YeV1MpctFjqoK3KcgqoJl-HzhZuflBfaHgTOqlEcBLFCgRZ1fCQ05ijRosaBdEnZjIOVOIxcwPDb3KmZLa03CFTAN_fWrJinWL1l_4aSgl4fnocD_FR81X-_adRpIohIPjgdeh9LGz/s1280/ha%CC%88star.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="853" data-original-width="1280" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqAjYFxLK7fIXagPAQPr67-gy7AF-If65VBs5bvmrtKsubfLgOB1YeV1MpctFjqoK3KcgqoJl-HzhZuflBfaHgTOqlEcBLFCgRZ1fCQ05ijRosaBdEnZjIOVOIxcwPDb3KmZLa03CFTAN_fWrJinWL1l_4aSgl4fnocD_FR81X-_adRpIohIPjgdeh9LGz/s320/ha%CC%88star.jpeg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Ute och springer. Foto: Kollega.</span></div><br /></div><div><span style="font-family: verdana;">Löpning handlar inte om att bränna kalorier. Löpning är mycket mer än så. Det handlar om hela dig och din hälsa. Om balans. Om ditt hjärta och din hjärna. Om mental och fysisk hälsa. Om äventyr och upplevelser.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Dessutom kommer du knappast att gå ner i vikt av löpning. Kroppen vill alltid tillbaka till sin jämvikt och om du springer blir du hungrigare. Om du drar ner på maten blir du också hungrigare. De flesta går upp i vikt efter en diet och med tiden leder jojo-bantning till att kroppens jämvikt kommer ur spel. Det kan trigga ätstörningar som kan leda till antingen kraftigt ökad vikt eller kraftig undervikt.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><h3 style="text-align: left;"><span style="font-family: verdana;">Gener styr aptit</span></h3><div><span style="font-family: verdana;">Det mest fantastiska med vikten är att den är så jämn. I snitt går de flesta upp omkring 5 kilo på 10 år. Det är runt 4500 kcal per år, eller 85 kcal per vecka. Med tanke på att du äter ca 20 000 kcal under en vecka är det ingenting. Det motsvarar en banan i veckan. Om du äter för att du är hungrig kommer du att äta en banan ”för mycket” i veckan. Varför? Jo, alternativet - att äta för lite - är en stor fara för hälsan. Det fungerar inte att tappa 0,5 kilo per år. Eftersom olika människor har olika gener har en del dessutom mer aptit/hunger än andra. De äter därför mer. Det beror på gener, inte brist på viljestyrka.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCGSd8eypRZfuh317vKqnlVtQfg3I6UVKFLrAMkzfyQf4r84VQ6tIZP1QXm_V0d9fTMS2nRdPIK_Ot1QOuEvrlyHZLjeOWg_7n_xbbCgoczWe-UP6mTrPjHoR8BxtBth2Wx-rpVDWNQRgM5hOIYgnqJ0R-EYnD4GqLMnwAByWtGlQBId6y8_g_xpHVbwZ2/s203/hja%CC%88rnan.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="154" data-original-width="203" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCGSd8eypRZfuh317vKqnlVtQfg3I6UVKFLrAMkzfyQf4r84VQ6tIZP1QXm_V0d9fTMS2nRdPIK_Ot1QOuEvrlyHZLjeOWg_7n_xbbCgoczWe-UP6mTrPjHoR8BxtBth2Wx-rpVDWNQRgM5hOIYgnqJ0R-EYnD4GqLMnwAByWtGlQBId6y8_g_xpHVbwZ2/s1600/hja%CC%88rnan.jpeg" width="203" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Hypotalamus sitter under talamus på undersidan av mellanhjärnan.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;"><br /></span></div></div><div><span style="font-family: verdana;">Denna urgamla jämviktsprocess (homeostas) kontrolleras av hypotalamus och är omedveten. Denna process har inget med tänkande, språk och förnuft att göra. Ibland kallas detta område <u><a href="https://hjarnfysik.blogspot.com/2020/12/myten-om-reptilhjarnan.html" target="_blank">felaktigt reptilhjärnan</a></u>, men det är en integrerad del av hjärnan som reglerar grunderna för din existens. Det allra viktigaste. Den ser till att du får näring och om du har näring ökar den genernas chanser att sprida sig.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-52686361571445629272024-02-04T15:57:00.000+01:002024-02-04T15:57:02.277+01:00Runners World - 14 fördelar med löpning<span style="font-family: verdana;">Här är en lista med fördelar som jag tror gäller för alla som springer:<br /><br />1. Uthållighet<br /><br />Människan är mycket, men framför allt väldigt uthållig. Det är inte många som förstår det, för de flesta testar aldrig sin uthållighet. Men springer du i lugn takt kan du till slut springa nästan hur länge som helst. Denna uthållighet är människans nisch i naturen. Den gjorde att vi överlevde.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KR0Rtip3p_FamJOTllMzMQ0lZt56iZlsFTQTEbKBYPKPCblGOQFwDAC5eSsMM_bZEYiMPKEkV92I5AwAs1VaHU2imEWsLBdeRN3oCS81pkwqT7MI0wquBB-1tjhhSZNAE-mwHRD-x-1_K6NbvVYBWS8UerIPsQA2nRcIDTwhV5lHijfY3c8ecqDA4WG0/s2620/Barfota%20la%CC%88ngs%20stranden.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="2620" height="147" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KR0Rtip3p_FamJOTllMzMQ0lZt56iZlsFTQTEbKBYPKPCblGOQFwDAC5eSsMM_bZEYiMPKEkV92I5AwAs1VaHU2imEWsLBdeRN3oCS81pkwqT7MI0wquBB-1tjhhSZNAE-mwHRD-x-1_K6NbvVYBWS8UerIPsQA2nRcIDTwhV5lHijfY3c8ecqDA4WG0/s320/Barfota%20la%CC%88ngs%20stranden.jpg" width="320" /></a></div></div><span style="font-family: verdana;"><br />2. Lärande<br /><br />När du springer lär du dig att springa. Du blir snabbt bättre, sedan hittar du nya sätt att bli bättre på. Du bygger upp ett mindset som inte tvekar inför utmaningar. Du vet att du mår bra av att lära dig och du lär sig mest då du söker ...</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/14-fordelar-med-lopning/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><u><br /></u></span><div><br /></div></div></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-89715647343901072682024-01-25T21:40:00.004+01:002024-01-25T21:42:53.933+01:00Runners World - Stegar<br />Vad skiljer hållbara från ohållbara ansträngningar? När du passerar den kritiska tröskeln dräneras du på kraft. Hur länge du orkar kämpa beror på ditt anaeroba batteri. När du däremot springer under den kritiska tröskeln laddas ditt batteri upp igen.<div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEietOXDJmPEoPMMzo1lVCN3mcQ_8saOaLm2ELpgMsRWMsc7eMVdBvUcnGESujs4Ii8DmV6PEWMH22Snvh0Rs7hNg5G7KbgTIWcNvDy2LRIU_FRJJDuWyEl3Ez6S41XcE2Lm-H3GfQkl2jLz9YzF4YTRY1WmRqqsdPUc12LhqHRb9NKtewAYpimkGrJLZ0iT/s1368/finisher.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="938" data-original-width="1368" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEietOXDJmPEoPMMzo1lVCN3mcQ_8saOaLm2ELpgMsRWMsc7eMVdBvUcnGESujs4Ii8DmV6PEWMH22Snvh0Rs7hNg5G7KbgTIWcNvDy2LRIU_FRJJDuWyEl3Ez6S41XcE2Lm-H3GfQkl2jLz9YzF4YTRY1WmRqqsdPUc12LhqHRb9NKtewAYpimkGrJLZ0iT/s320/finisher.jpg" width="320" /></a></div><br /><div><div><br />Intervallträning leder till att du omväxlande tömmer och fyller ditt anaeroba kapacitetsbatteri. När kapaciteten går ner aktiveras kroppens ...</div><div><br /></div><div>Läs f<u><a href="https://runnersworld.se/blogg/stegar/" target="_blank">ortsättningen här.</a></u></div></div><div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-12692320170917344472023-12-05T18:24:00.004+01:002023-12-05T18:24:46.048+01:00Det enklaste träningsprogrammet<div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;">De senaste åren har den vanligaste träningsfördelningen varit 80/20, dvs 80 procent lugn träning och 20 procent hård. Det är inte en exakt fördelning, men i snitt verkar de som blir bäst ligga runt 80/20. däremot kanske 80/20 inte är bäst hela tiden och överallt. Det varierar över säsongen och till sist handlar det alltid om vad det är du vill.</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY9kTDcMmr9HoQ7pQo0V9etAksP3gNDtV4lALjMHGMlHZ_ZlW7cjJjwkiw4y2aike4vQsIObSjGYsqyikuyKaLwOkR6wWY5WhrAj4xYkGA4PqCuWHMK_XydkEHeEDdxo3xDshqN02hGWfMyiKJTHUT7U28Is4lbHWNYAWsDX9LZMMRGopVKaGYIR5CRJtH/s1920/board-3704100_1920.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY9kTDcMmr9HoQ7pQo0V9etAksP3gNDtV4lALjMHGMlHZ_ZlW7cjJjwkiw4y2aike4vQsIObSjGYsqyikuyKaLwOkR6wWY5WhrAj4xYkGA4PqCuWHMK_XydkEHeEDdxo3xDshqN02hGWfMyiKJTHUT7U28Is4lbHWNYAWsDX9LZMMRGopVKaGYIR5CRJtH/s320/board-3704100_1920.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span face="Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"" style="background-color: white; color: #212529; text-align: left;"><span style="font-size: x-small;">Bild Pixabay.<br /><br /></span></span></td></tr></tbody></table><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Alla vetenskaplig påståenden förändras med tiden. Det jag skriver idag gäller idag, men om 20 år är det sannolikt att mina gissningar ersatts av bättre gissningar. Det gäller även <a href="https://runnersworld.se/blogg/polariserad-traning-ger-resultat/" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">80/20-hypotesen</span></a>.</p><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 2rem; line-height: 1.2; margin-bottom: 0.5rem; margin-top: 0px;">Tre zoner</h2><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Nyligen <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fspor.2023.1258585/full" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">undersökte ett forskarteam</span></a> elitidrottare ifrån olika uthållighetsidrotter och vid olika tillfällen under ett år. De använde sig av en modell med tre zoner, där zon 1 är lätt ansträngning, zon 2 tröskelfart och ...</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/det-enklaste-traningsprogrammet/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><br /></p>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-76983228882006030302023-11-26T14:37:00.005+01:002023-11-26T14:38:26.191+01:00Näsandning<span style="font-family: verdana;">Näsandning har länge varit ett hett ämne bland löpare. Det är inte så konstigt med tanke på att andning är bland det viktigaste som finns, inte bara för löpare. Alla aeroba livsformer behöver andas.</span><br /><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiklCz6TAMpuFPkA_9xnvOY4rxCL5wL8Gvwxlg6S5f5rL8HhpwXtSkL-3lXzSB-aTY3HUsqrMZJmBdDAoO7AX9uY0okeGBGtH0pWNsHV2fIcha_JOCcufi81uqVWaMarrFOaj-Ns31Y3_N2t09Do7VQeVUA3zeykzo9ZJN50yjT_rroh7mIVDqTvGVLoVLl/s1920/open-mouth-2406500_1920.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;"><img border="0" data-original-height="1272" data-original-width="1920" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiklCz6TAMpuFPkA_9xnvOY4rxCL5wL8Gvwxlg6S5f5rL8HhpwXtSkL-3lXzSB-aTY3HUsqrMZJmBdDAoO7AX9uY0okeGBGtH0pWNsHV2fIcha_JOCcufi81uqVWaMarrFOaj-Ns31Y3_N2t09Do7VQeVUA3zeykzo9ZJN50yjT_rroh7mIVDqTvGVLoVLl/s320/open-mouth-2406500_1920.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Stressade katter andas med munnen. Bild Pixabay.</span></td></tr></tbody></table><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Tyvärr finns det inte särskilt mycket forskning om näsandning. Svenska forskare gjorde en del intressanta studier om näsandning och kväveoxid för 20 år sedan. Kväveoxid vidgar ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/nasandning/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div><div><br /></div></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-7676488585576826872023-11-21T20:40:00.004+01:002023-11-21T20:44:19.864+01:00Runners World - Träning är nästan som ett vaccin mot influensa<span style="font-family: verdana;">Nu är vi inne i värsta influensasäsongen. Förutom ett antal olika influensavirus finns också covid-19 och vinterkräksjuka. Jag jobbar extra mycket hemifrån, för jobbet är rena sjukstugan. Som konditionsidrottare har jag dock - enligt en ny studie - lite extra skydd mot att dö i influensa och lunginflammation.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAnVW99Du5yyHhmlJ8ZwuWHEqINq9NYD4FzxtnruT6v_iMOM-VIg4p_MBp8qaTIDzwRRgrTsKRK1Ms7RM1fgrKvSwelmtfiJ3EBlZZ2B4fIdf0J2Q24MpVVrYnnQVY2EHSz8jHBCn2W-fNDRtWdaECkxvZbookOW4qZyQTu7Tzbn75YXdqbKgrYOgIH0Ff/s1920/exercise-7013990_1920.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1307" data-original-width="1920" height="218" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAnVW99Du5yyHhmlJ8ZwuWHEqINq9NYD4FzxtnruT6v_iMOM-VIg4p_MBp8qaTIDzwRRgrTsKRK1Ms7RM1fgrKvSwelmtfiJ3EBlZZ2B4fIdf0J2Q24MpVVrYnnQVY2EHSz8jHBCn2W-fNDRtWdaECkxvZbookOW4qZyQTu7Tzbn75YXdqbKgrYOgIH0Ff/s320/exercise-7013990_1920.jpg" width="320" /></a></div><br /><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">I studien undersöktes samband mellan konditionsträning och/eller styrketräning och risker för dödlighet i influensa och lunginflammation.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Studien baserades på 577 000 personer ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/traning-ar-nastan-som-ett-vaccin-mot-influensa/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div><div><br /></div><div><br /></div></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-61405442565911189702023-11-06T18:24:00.004+01:002023-11-06T18:24:44.699+01:00Runners World - Bli bättre med lätta 10-20-30 intervaller<span style="font-family: verdana;"><b><i>10-20-30 intervaller är ett effektivt sätt att förbättra kondition, hälsa och prestation. En ny studie visar nu att intervallerna är lika effektiva om du bara ger 80 procent istället för 100 procent i tiosekunders-sprinten. Forskarna hoppas att denna kunskap leder till att fler vågar köra dessa hälsosamma intervaller.</i></b><br /><br />För 11 år sedan skrev jag om de då nya 10-20-30 intervaller. Sedan dess har deras popularitet bara ökat. De är enkla. Du springer lugnt i 30 sek, i måttligt tempo i 20 sekunder och avslutar med en sprint i 10 sekunder. Sedan upprepar du detta intervall 3-5 gånger. Efter ett sådant block vilar du i några minuter innan du kör ett nytt block. Med upp- och nervarvning tar det inte mer än 30-40 minuter beroende på hur många intervallblock du kör.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2jAONqy_DRxnpKs730HW_4qv_CFsaxfA0C9ihocsbR43E1b5pb-E2RrvZtwXMyh8Kx0GVr5Ch0y23aUNwrHNDKIOGtOTRDxFKpuGCQajdrPa3zQ955mSf7FNZeM5FHxxJXMOIyRAIJ35DPJ1i7f8yZVAzhYZQ5S0ynKrAsOhfVThZ3Ki3iQ0kTyqXlJAr/s5184/isaac-wendland-7DCZgKyp8vw-unsplash.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="2380" data-original-width="5184" height="147" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2jAONqy_DRxnpKs730HW_4qv_CFsaxfA0C9ihocsbR43E1b5pb-E2RrvZtwXMyh8Kx0GVr5Ch0y23aUNwrHNDKIOGtOTRDxFKpuGCQajdrPa3zQ955mSf7FNZeM5FHxxJXMOIyRAIJ35DPJ1i7f8yZVAzhYZQ5S0ynKrAsOhfVThZ3Ki3iQ0kTyqXlJAr/s320/isaac-wendland-7DCZgKyp8vw-unsplash.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="background-color: white; color: #212529; font-size: 16px; text-align: left;">Bild: </span><a href="https://unsplash.com/@isaacwendland?utm_content=creditCopyText&utm_medium=referral&utm_source=unsplash" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-size: 16px; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Isaac Wendland</a><span style="background-color: white; color: #212529; font-size: 16px; text-align: left;"> / </span><a href="https://unsplash.com/photos/man-in-black-shorts-running-on-gray-asphalt-road-during-daytime-7DCZgKyp8vw?utm_content=creditCopyText&utm_medium=referral&utm_source=unsplash" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-size: 16px; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Unsplash</a></span></td></tr></tbody></table><div style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><span style="font-family: verdana;"><br />Det är ett effektivt att förbättra löptider och konditionsnivåer, även med minskad total träningsmängd. Själv har jag återkommit till dem under perioder av låg motivation eftersom de känns enkla och inte så ...</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/bli-battre-med-latta-10-20-30-intervaller/" target="_blank">här.</a></u></span></div></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-74703202945998587162023-10-24T19:33:00.005+02:002023-10-24T19:41:34.387+02:00Runners World - Det senast om hur du kan motverka kramp<span style="font-family: verdana;">Om man frågar en löpare vad kramp beror på är sannolikheten stor att de svarar uttorkning och brist på elektrolyter. Problemet med detta svar är att det bygger på en hundraårig teori baserad på ett urinprov från en gruvarbetare. Studier med jämförelser mellan krampare och icke-kramper under olika uthållighetslopp har inte lyckats påvisa skillnader i vätske- eller elektrolytnivåer. Trots brist på fakta lever tron att kramp beror på uttorkning och brist på elektrolyter kvar.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: verdana;">Trötta muskler</span></h2><span style="font-family: verdana;">För 30 år sedan publicerades en teori av Martin Schwellnus om att kramp orsakas av hyperaktiva ryggmärgsreflexer, vilket i sin tur är en följd av uttröttade muskler. Enligt denna teori beror kramp på att trötta muskler fastnar i ett aktiverat läge.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUz-HuRqkzu6D1PgGyPrcDUrMt_x0ljbt6dVLrtId3kPlUzDmlARFjv9sOVoyOeUsyEs93EdhoOXpV9S_ofI9RDdxq5NN44gx4UBRN61N6429W5xBch0SxvrayGFVK7DJXu3cQ87xQ2jUK_UMlIYEt6rVf293ysZ0b2tiZUEU99zvJmneZon40f8_mrpCg/s1600/krampjohan.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1424" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUz-HuRqkzu6D1PgGyPrcDUrMt_x0ljbt6dVLrtId3kPlUzDmlARFjv9sOVoyOeUsyEs93EdhoOXpV9S_ofI9RDdxq5NN44gx4UBRN61N6429W5xBch0SxvrayGFVK7DJXu3cQ87xQ2jUK_UMlIYEt6rVf293ysZ0b2tiZUEU99zvJmneZon40f8_mrpCg/s320/krampjohan.jpeg" width="285" /></a></div><span style="font-family: verdana;"><br /><br />Till skillnad från tidigare teori har Schwellnus teori inget enkelt recept för att slippa kramp, förutom att kanske springa långsammare.<br /><br />För några år sedan upptäckte forskare att juice från saltgurka kortsluter nervsystemets aktiveringssignal och kortar ner kramptiden, men juicen verkar inte förhindra kramp. Idag är forskarna överens om att kramp är ett komplex neuromuskelärt fenomen som saknar ett enkelt botemedel. Om det fanns ett enkelt botemedel (som elektrolyter) skulle det inte finnas kramp.</span></div><h2 style="text-align: left;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span><span style="font-family: verdana;">Benböj mot kramp</span></h2><div><span style="font-family: verdana;">I en ny studie testades 84 löpare ...</span><br /></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/det-senast-om-hur-du-kan-motverka-kramp/" target="_blank">här.</a></u></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-29090572831232555052023-10-17T21:43:00.004+02:002023-11-30T18:19:22.532+01:00Gazzine - Kroppens hälsosamma bruna fett<span style="font-family: verdana;"><i><b>Det finns olika sorters fett. Det vita fettet - som ser vitt ut under huden - förknippas med dålig hälsa. Medan brunt fett - som ser brunt ut - förbättrar hälsan. Det enda kruxet är att tycks krävas att man fryser för att aktivera det bruna fettet.</b></i></span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Nu när dagarna blir kortare och kallare är det mindre folk i rörelse utomhus. Man sitter hellre inne i värmen, än promenerar ute i kylan.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5WwoTjuPjf5VLBBJDAskZCXyRpMln1tPhGOTfuUA66emDKBzxQ1t6qh2ooP1TZTuC0C_-5jTNH9aTL8zBdTCBfHcIuyCMeyeCezoTS1XmRhj6XqOFjq8KcHyNwGr3Sr6sr95j7GzOk1Xhz4xu6txR9kS2kVOGp_LSrXQUn45Zrq0GllOaYFEhsyUZ0fQ9/s4752/girl-15715.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="3168" data-original-width="4752" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5WwoTjuPjf5VLBBJDAskZCXyRpMln1tPhGOTfuUA66emDKBzxQ1t6qh2ooP1TZTuC0C_-5jTNH9aTL8zBdTCBfHcIuyCMeyeCezoTS1XmRhj6XqOFjq8KcHyNwGr3Sr6sr95j7GzOk1Xhz4xu6txR9kS2kVOGp_LSrXQUn45Zrq0GllOaYFEhsyUZ0fQ9/s320/girl-15715.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #333333; text-align: start;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Bild: Pixabay</span></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><span style="font-family: verdana;"><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Nu när dagarna blir kortare och kallare är det mindre folk i rörelse utomhus. Man sitter hellre inne i värmen, än promenerar ute i kylan. </p><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Vilda djur har inte detta val. De måste vara ute. De har dock utvecklat olika övervintringsstrategier. Den mest anmärkningsvärda är att gå i dvala. Björnar sänker sin kroppstemperatur med några grader och går i vinterdvala. De halvsover genom vintern. De kan göra det tack vare en vävnad som kallas brunt fett. Det bruna fettet bränner kalorier som lagrats i det vita fettet och brinner som en brasa inuti kroppen.</p><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Inuiter i Arktis har en gen som aktiverar brunt fett. De klarar sig därför bra i kyla. Denna gen fanns redan hos neandertalare och denisovmänniskan som levde i ett kallt klimat i norra Europa och Asien. Vi som inte är släkt med nordliga folk som inuiter saknar dock denna genvariant. Vi tål därför kyla mycket sämre. Men vi kan trots det aktivera det bruna fettet.</p><h2 class="wp-block-heading" style="background-color: white; box-sizing: inherit; clear: both; color: #333333; font-size: 25px; font-weight: 500; margin-bottom: 0.6em; margin-top: 0px;">Bebisar fryser inte</h2><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Ett sätt att hålla värmen är att aktivera muskler genom att göra åkerbrasor eller huttra, men brunt fett förbränns och skapar värme utan muskelaktivering. Djur som går i vinterdvala, men också människobebisar, har massor av brunt fett. Bebisar kan inte huttra sig varma när de ligger stilla och sover, så det bruna fettet håller dem varma och stilla. Det har förmodligen haft ett stort överlevnadsvärde. </p><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Tills för ungefär 15 år sedan trodde man att vuxna människor saknar brunt fett. Nu vet vi att även vuxna har det. Med åren tappar vi dock brunt fett, men det finns kvar – särskilt i nacke och axlar – och det kan aktiveras. Ny forskning visar också att det bruna fettet har flera positiva hälsoeffekter.</p><div class="wp-block-image" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin: 1.5em 0px 1em;"><figure class="aligncenter size-large" style="box-sizing: inherit; clear: both; display: table; margin: 0px auto;"><img alt="" class="wp-image-649413" decoding="async" height="268" loading="lazy" sizes="(max-width: 1200px) 100vw, 1200px" src="https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920-1200x675.jpg" srcset="https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920-1200x675.jpg 1200w, https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920-550x309.jpg 550w, https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920-100x56.jpg 100w, https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920-330x186.jpg 330w, https://gazzine.com/wp-content/uploads/2023/10/dna-1903318_1920.jpg 1920w" style="border-style: none; box-sizing: border-box; display: block; height: auto; max-width: 100%; vertical-align: bottom;" width="477" /><figcaption class="wp-element-caption" style="box-sizing: inherit; caption-side: bottom; display: table-caption; font-size: 14px; margin-bottom: 1em; margin-top: 5px;">Det bruna fettet bränner vitt fett och värmer kroppen som en brasa. Bild:Pixabay</figcaption></figure></div><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Vitt fett är relativt inaktivt. Det använder inte mycket energi, är svårt att bli av med, samlas runt vitala organ och orsakar hälsoproblem som inflammation och diabetes typ 2. Brunt fett är tvärtom aktivt. Det bränner massor av kalorier och minskar risken för flera sjukdomar. I slutändan kan brunt fett t o m förlänga våra liv.</p><h2 class="wp-block-heading" style="background-color: white; box-sizing: inherit; clear: both; color: #333333; font-size: 25px; font-weight: 500; margin-bottom: 0.6em; margin-top: 0px;">Förvandla vitt fett till brunt fett</h2><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Det finns dock bara ett sätt att aktivera brunt fett och det är att frysa. När du fryser börjar kroppen aktivera brunt fett för att skydda dig mot nedkylning. Det är förmodligen därför du fryser mer på hösten än på senvintern vid samma temperaturer, eftersom du frusit en del under vintern och därför har kroppen mer brunt fett framåt vårvintern.</p><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Men snart kanske du inte behöver frysa. Allt som sker i kroppen påverkas av gener som slås av eller på i en biologisk process som kallas epigenetik. 2020 visade forskare på epigenetiska av/på-knappar för att omvandla vitt fett till brunt fett och på så sätt förbättra ämnesomsättningen. Resultaten publicerades i tidskriften Cell Metabolism.</p><p class="" style="background-color: white; box-sizing: inherit; color: #333333; font-size: 16px; margin-bottom: 1em; margin-top: 0px;">Forskarna lyckades i en komplicerad process programmera om vitt fett till brunt fett. De injicerade sedan det bruna fettet i överviktiga och sjukliga får, vilket ledde till att fåren gick ner i vikt och blev friskare. Om 5-10 år tror forskarna att denna teknik förmodligen kan användas på människor.</p><span style="background-color: white; color: #333333; font-size: 16px;">Eftersom en av huvudorsakerna till förkortad livslängd och sämre livskvalitet beror på att vitt fett ökar inflammationer och sjukdom, skulle ett sätt att programmera om vitt fett till brunt fett sannolikt leda till längre och friskare liv. Till skillnad från att frysa – som aktiverar existerande brunt fett – möjliggör en sådan teknik att man skapar hälsosamt brunt fett av ohälsosamt vitt fett.</span>.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs mer på<u><a href="https://gazzine.com/sv/author/johan-renstrom/" target="_blank"> Gazzine</a></u><br /><br /></span><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-27894948070829888372023-09-28T18:42:00.002+02:002023-09-28T18:42:47.381+02:00Runners World - Därför är det bra med kyla för löpare<span style="font-family: verdana;">Nu när dagarna blir kortare och kallare kanske du tycker det är svårare att komma ut att springa. Det känns som frost i maskineriet. Enligt en ny <a href="https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2220556120" target="_blank">studie</a> verkar det som ett protein kan påverka denna förmåga. När detta protein saknas, är det nämligen mycket svårare att träna i kyla. Det gäller åtminstone för bananflugor. Men det verkar också gälla bananflugans avlägsna släkting Homo sapiens.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaSfyAwwBo1uxq38DccUhLh7el1A2imqJjcwvLzZD3_-vyhb86iNa7oirdLO-TLB_R9KXBsB_fakAc1t3ty5T9YvX1GEej98i7rT7cOIbTm3QGQOMqg0ipsu5nX0xY9qrg9ZiavvXvjF6qVfm6F7qJt-NIIK6f6u-o2L9MWoIWCNCGR1H-SoBn2M32qdmZ/s1920/park-7565116_1920.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1275" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaSfyAwwBo1uxq38DccUhLh7el1A2imqJjcwvLzZD3_-vyhb86iNa7oirdLO-TLB_R9KXBsB_fakAc1t3ty5T9YvX1GEej98i7rT7cOIbTm3QGQOMqg0ipsu5nX0xY9qrg9ZiavvXvjF6qVfm6F7qJt-NIIK6f6u-o2L9MWoIWCNCGR1H-SoBn2M32qdmZ/s320/park-7565116_1920.jpg" width="320" /></a></div><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: left;">Bild </span><a href="https://pixabay.com/sv/users/wal_172619-12138562/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=7565116" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">wal_172619</a><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: left;"> / </span><a href="https://pixabay.com/sv//?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=7565116" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Pixabay</a></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div><span style="font-family: verdana;">Forskarna upptäckte proteinet, som de döpte till Iditarod - efter den berömda hundslädetävlingen tvärsöver Alaska - när de studerade ämnesomsättningen och effekten av stress på kroppen. De fokuserade särskilt på den fysiologisk process som kallas <a href="https://hjarnfysik.blogspot.com/search/label/autofagi" target="_blank">autofagi</a>, där skadade ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/darfor-ar-det-bra-med-kyla-for-lopare/" target="_blank">här</a></u>.</span></div><div><br /></div></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-63747756753301597212023-09-18T20:46:00.002+02:002023-09-18T20:46:44.060+02:00Runners World - Aldrig för sent att ändra sig<span style="font-family: verdana;">För snart 10 år sedan gav hjärtläkaren James O’Keefe upphov till en våg av löparkritiska artiklar. Hans föreläsning på ted - där han pratade om överdriven träning - fick snabbt en miljon tittare. Jag skrev ett par kritiska <u><a href="https://hjarnfysik.blogspot.com/2015/02/annu-en-studie-som-pastar-att-lopning.htmlhttps://hjarnfysik.blogspot.com/2015/02/annu-en-studie-som-pastar-att-lopning.html" target="_blank">bloggposter</a></u> om det. O’Keefe mildrades slutsatserna något i senare studier, men i den senaste studien verkar det som O’Keefe ändrat sig helt.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA102z1Z-I7tWGgGogRXkJmbL6Nn9AYhcT0va68WM0sRIa575i8hkZ0x0Xx3MkUK8mp0B03ys1GcJ-CPTHVpMzlup-IhUDfI-CSTPywv9G08Ib6QSuq2-htYfeiOkWwtvKr76TUihzQCwYjOeYPGzaT4b3pevIf9vuZSCN4-jyin4DcjbHSiKgMs6pt1Jg/s950/hjarnfysik-950x485.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="485" data-original-width="950" height="163" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA102z1Z-I7tWGgGogRXkJmbL6Nn9AYhcT0va68WM0sRIa575i8hkZ0x0Xx3MkUK8mp0B03ys1GcJ-CPTHVpMzlup-IhUDfI-CSTPywv9G08Ib6QSuq2-htYfeiOkWwtvKr76TUihzQCwYjOeYPGzaT4b3pevIf9vuZSCN4-jyin4DcjbHSiKgMs6pt1Jg/s320/hjarnfysik-950x485.jpeg" width="320" /></a></div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">I den nya <u><a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10121111/" target="_blank">studien</a></u> granskar O'Keefe "Träningsstrategier för ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <a href="https://runnersworld.se/blogg/aldrig-for-sent-att-andra-sig/">här</a>.</span></div><div><br /></div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-44707072607406701942023-09-07T18:39:00.003+02:002023-09-07T18:39:25.499+02:00 Runners World - Långsamma fötter ökar skaderisken<div class="p1 ingress"><span style="font-family: verdana;">Att förutsäga vilka löpare som kommer att skadas är en omöjlig uppgift, men det finns vissa indikatorer. Den starkaste indikatorn är tidigare skador, men flera studier har även lyft fram ett långt löpsteg med låg stegfrekvens som orsak till skador.</span></div><div class="p1 ingress"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn4OA3tTn_gZQjPWLIQSwigDoWUosxZcckwwXBCDXSuVLfqa4GYkwaFhG0Ji0hf4g4e6vd7yOLRw-_CHTXF8YZ7zSt3YolOFb1gscXAiEg-J4qP8QpJKTwnFeQ8nJnm1CWvjr4m8Mn8KLr3aUnTgTktTSzanJJeKth0l4m0FKFcwqRJGil3W3y_F30lhCk/s2641/IMG_5472.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="2641" data-original-width="1705" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjn4OA3tTn_gZQjPWLIQSwigDoWUosxZcckwwXBCDXSuVLfqa4GYkwaFhG0Ji0hf4g4e6vd7yOLRw-_CHTXF8YZ7zSt3YolOFb1gscXAiEg-J4qP8QpJKTwnFeQ8nJnm1CWvjr4m8Mn8KLr3aUnTgTktTSzanJJeKth0l4m0FKFcwqRJGil3W3y_F30lhCk/s320/IMG_5472.jpeg" width="207" /></span></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Min nya klocka Garmin Venu 2 plus.</span></div><div class="p1 ingress" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><p class="p1"><span style="font-family: verdana;">För att testa denna hypotes lät <a href="https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14763141.2023.2208568" rel="noopener" target="_blank">några forskare</a> 171 löpare bära en skosensor i 6 veckor för att samla in biomekanisk data. Tolv månader senare ...</span></p><p class="p1"><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <a href="https://runnersworld.se/blogg/langsamma-fotter-okar-skaderisken/" target="_blank">här</a>.</span></p>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-19249401255929513152023-09-04T21:02:00.006+02:002023-09-04T21:02:50.354+02:00Runners World - Lägre cancerrisk för löpare<p><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px;">Cancer är idag den vanligaste dödsorsaken i många länder. Forskningen går snabbt framåt, men i t ex Sverige är cancer den vanligaste dödsorsaken för personer yngre än 80 år.</span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwzpuyZHIW-ZrcnJjbhwu4VD4WqA5ykIo_OBMLV0M9VonnfuIIKCtq7HeBQ_4mYZMYDqJyBrQHt3vsBHEM_LiG5po5Lof68pzDLJgf19ZuWj2RH1q056suQmdTjcaYMH8PmLaDJ2rBaNNrsvvj0jET2n8YNAKpyQ46lz_CCEPGwvaORnkqt4s_dDDzqztx/s1920/running-4782722_1920%20(1).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwzpuyZHIW-ZrcnJjbhwu4VD4WqA5ykIo_OBMLV0M9VonnfuIIKCtq7HeBQ_4mYZMYDqJyBrQHt3vsBHEM_LiG5po5Lof68pzDLJgf19ZuWj2RH1q056suQmdTjcaYMH8PmLaDJ2rBaNNrsvvj0jET2n8YNAKpyQ46lz_CCEPGwvaORnkqt4s_dDDzqztx/s320/running-4782722_1920%20(1).jpg" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: left;">Bild: Daniel Reche/Pixabay</span></div><p></p><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 2rem; line-height: 1.2; margin-bottom: 0.5rem; margin-top: 0px;">Löpning mot cancer</h2><p class="p1" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Konditionsträning är bra för hälsan, men minskar det också risken för cancer? Ja, för några år sedan visade en <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31056756/" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">studie</span></a> av amerikanska forskare, att träning tycks minska risken för vissa typer av cancer. Forskarna använde sig av data från nästan 70 000 personer som testat sin kondition på löpband mellan 1991 och 2009. Genom att analysera ...</p><p class="p1" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/lagre-cancerrisk-for-lopare/" target="_blank">här</a></u>.</p><p class="p1" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-56963277992797845252023-05-08T17:09:00.003+02:002023-05-08T17:09:30.234+02:00Runners World - Ibland behöver man spränga ljudvallen<span style="font-family: verdana;">Jag springer för det mesta ensam och lugnt. När jag springer med andra går det ofta en aning snabbare. Vi börjar lugnt men sen ökar farten. Vi kanske omedvetet reagerar på våra fartökningar och hamnar i en positiv feedback-loop mot allt snabbare löpning.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Det finns ett värde att öka farten ibland. Det bildas laktat och det verkar har en del positiva effekter, som ökad BDNF för hjärnan och mer NAD+ för cellerna. När du springer fort och tömmer dina energiförråd ökar AMPK som förbättrar mitokondrier och därmed VO2max.</span><span style="font-family: verdana;"><br /></span><div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikV8owR0hVobtNIcghE6deNxv3VqrYwVlIuopWywBXs8iHBsmAr0M2n2hs7aGQbPL64KwJXdr08w3CBM4YQwzN4JpocU_Zi3i_q5GTr2aFMJncwld8dYoTMRDl642N20LWFwYybc7D6Vok74rKR1YcVxopGe-fdBZ52DC0t_VwAGg1vsi-JVrOGZq1Xg/s482/AMPK%20och%20tra%CC%88ning.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="482" data-original-width="470" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikV8owR0hVobtNIcghE6deNxv3VqrYwVlIuopWywBXs8iHBsmAr0M2n2hs7aGQbPL64KwJXdr08w3CBM4YQwzN4JpocU_Zi3i_q5GTr2aFMJncwld8dYoTMRDl642N20LWFwYybc7D6Vok74rKR1YcVxopGe-fdBZ52DC0t_VwAGg1vsi-JVrOGZq1Xg/s320/AMPK%20och%20tra%CC%88ning.png" width="312" /></a></div></div><div><br /></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Min senaste löpning med en kompis startade lugnt den första halvtimmen. Vi snackade i backarna. Sedan ökade farten. Samtalet hackade och dog ut. Vi sprängde ljudvallen. Det blev tyst.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Det gjorde lite ont i kroppen ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/ibland-behover-man-spranga-ljudvallen/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div></div></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-4429708286279222512023-04-19T20:47:00.003+02:002023-04-19T20:47:23.311+02:00Runners World - Därför ska du springa i nedförsbackar<div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;"><span style="font-family: verdana;">Varför ska man springa i nedförsbackar? Jo, att springa nedför är svårt och tekniskt. Det är precis den typen av utmaningar som leder till snabb utveckling.</span></div><div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgD70vHsHT_qDuCVVNQPebQ3XxliNA8BeHpI5ZL3m8Y0qTL9g1aiqujjcmnR-1C7B8BUVPpNswAVytxedH9Ylw3-5N4J511yB62JAc58bMYBUPgKA1cdqTJ2mtnEk6goEIYVffjZw0DPJMJrYb2f7qdj_KzBsaWOnCZS1E0rhNdRamWZiwPWYkxd51_Ww/s5909/todd-diemer-ckfkPwCEMNs-unsplash.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: x-small;"><img border="0" data-original-height="3958" data-original-width="5909" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgD70vHsHT_qDuCVVNQPebQ3XxliNA8BeHpI5ZL3m8Y0qTL9g1aiqujjcmnR-1C7B8BUVPpNswAVytxedH9Ylw3-5N4J511yB62JAc58bMYBUPgKA1cdqTJ2mtnEk6goEIYVffjZw0DPJMJrYb2f7qdj_KzBsaWOnCZS1E0rhNdRamWZiwPWYkxd51_Ww/s320/todd-diemer-ckfkPwCEMNs-unsplash.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><span style="color: #212529; font-family: verdana; text-align: start;">Foto: </span><a href="https://unsplash.com/@todd_diemer?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: verdana; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Todd Diemer</a><span style="color: #212529; font-family: verdana; text-align: start;"> / </span><a href="https://unsplash.com/photos/ckfkPwCEMNs?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: verdana; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Unsplash</a></span></td></tr></tbody></table></div><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="font-family: verdana;">I en ny <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s00421-022-04898-3" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">studie</span></a> genomförde tolv otränade personer tio enklare utförspass (65% av VO2max) under en månad. Det ledde till rejäla neuromuskulära anpassningar, liknande de som sker efter högintensiv excentrisk styrketräning. Däremot påverkades inte uthållighet mätt som VO2max.</span></p><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px;"><span style="font-family: verdana;">Studien tyder på att korta utförslöpningar ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/darfor-ska-du-springa-i-nedforsbackar/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-90706768154207213982023-04-09T11:39:00.001+02:002023-04-09T11:39:24.088+02:00Runners World - Att lyssna på kroppen<div class="ingress"><i><b><span style="font-family: verdana;">Din kropp är din bästa guide genom livet. Kroppen berättar vad som fungerar och vad som inte fungerar för dig. Ibland i form av subtila förnimmelser, andra gånger i form av smärta.</span></b></i></div><div class="ingress"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOi4lnCrNqqsvVLr7qERW_C7ZCFbxTyLhgGeYawqx0IpCZGNZ5_Tllk5XmKW7xU7JSQs842JM1QnefdKcOZr3igoDuijcq9lspz_DIa-twCXBpM6TrYfI5MRx6QCqCt0cMxl7cv6_mkUn9J--Z5Rv7Uenl5nyPY42-XF5_qQVxpQu8pHVITz3jjiktcA/s1920/running-gf6d7bf05a_1920.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOi4lnCrNqqsvVLr7qERW_C7ZCFbxTyLhgGeYawqx0IpCZGNZ5_Tllk5XmKW7xU7JSQs842JM1QnefdKcOZr3igoDuijcq9lspz_DIa-twCXBpM6TrYfI5MRx6QCqCt0cMxl7cv6_mkUn9J--Z5Rv7Uenl5nyPY42-XF5_qQVxpQu8pHVITz3jjiktcA/s320/running-gf6d7bf05a_1920.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Foto: <a href="https://pixabay.com/users/fotorech-5554393/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=4782722">Daniel Reche</a> / <a href="https://pixabay.com//?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=4782722">Pixabay</a></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;"> </span></div><div><span style="font-family: verdana;">Jag har blivit bättre på att lyssna på kroppen. Jag tror löpningen hjälp mig lyssna och förstå min kropp.</span></div><h2><span style="font-family: verdana;">Är löpare bättre?</span></h2><p><span style="font-family: verdana;">Men är löpare generellt bättre lyssnare än andra? I en ny <a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0278067" rel="noopener" target="_blank">studie</a> har man jämfört distanslöpare med sprinters och icke-löpares med avseende på ...</span></p><p><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/att-lyssna-pa-kroppen/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></p><p><br /></p>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-81460552492111662352023-04-04T18:29:00.001+02:002023-05-07T00:47:58.952+02:00Ett långpass i lugnt tempo<span style="font-family: verdana;">Idag tog jag på mig mina slitna icebugs och sprang mot ett av de skoterspår som letar sig in i de stora skogarna på andra sidan sjön. Spåren var frusna och hårda efter nattkylan. Jag sprang sakta, väldigt sakta.<br /><br />Jag har läst och skrivit en del om nyttan av <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/sa-slar-du-rekord-som-70-aring/" target="_blank">zon 1-träning</a></u> på sistone och jag försöker hålla mig inom den zonen på mina långa pass. I uppförsbackarna saktade jag ner och började gå.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPF2Xju2qx1r0i2qzCc7G2TtZTAODxT1Dr3e1LgQEANQkCw-KXkYqVv01RYxe8P1zoRHyoYGbCctgYaHYoSlZkymBB8skVGT1HeOzPopZUGu841KtZlAxVUScGDJ8vJ27JWmtuPpa-Iq_0RLxOCersGR9QyzD8_1XSmI6kzw-X1PbmUgt15Mgz7KlqkQ/s4032/IMG_2551.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPF2Xju2qx1r0i2qzCc7G2TtZTAODxT1Dr3e1LgQEANQkCw-KXkYqVv01RYxe8P1zoRHyoYGbCctgYaHYoSlZkymBB8skVGT1HeOzPopZUGu841KtZlAxVUScGDJ8vJ27JWmtuPpa-Iq_0RLxOCersGR9QyzD8_1XSmI6kzw-X1PbmUgt15Mgz7KlqkQ/s320/IMG_2551.jpeg" width="320" /></a></div></div><span style="font-family: verdana;"><br />När man springer länge använder man muskler länge, vilket bland annat sätter fart på enzymet CAMK. Det aktiverar i sin tur en gen - PGC1a - som är ansvarig för att bygga uthålliga kroppar. Det är därför jag springer lugnt för det mesta. Jag går nästan alltid från teori till praktik. Jag läser en studie och tillämpar det sedan.<br /><br />Jag glömmer ofta tiden när jag springer på måfå i skogen. Jag har ingen klocka, men när jag tog fram mobilen såg jag att det gått över en timme. Jag tog ett foto och vände hem. Efter två timmar var jag tillbaka. Trött, men inte utmattad. Jag skulle kunna springa i morgon också, men efter ett långt pass brukar jag avstå från att springa dagen efter. Jag kanske tar en lugn skidtur eller hugger en kubikmeter ved. </span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-36609144924619867612023-04-03T18:37:00.006+02:002023-04-03T18:37:58.118+02:00Runners World - bättre kropp med hopprep<div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;">Att få problem med bindväv som senor, brosk och ligament är besvärligt. De är lätt att få problem i bindvävnad, men det är svårt att få dessa skador att läka. Men det finns hopp!</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-Mux57cbg0AzVw9l3muA0I4lbGYfshS29sUxBhm0fq79_SLbeZynEca55V2h5aK68_Bwp0KoeKnC5DN-Rva2zzPj2RwC1RSovbl6LarTlIgMfCFtvglI0nLDItenzafMz9VrIyfI2VmH0_NkxEH8DcsGwiudLu79i832nlVgDrE0eK5x7z3oZ6VLSLg/s1920/children-g61721f07b_1920.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-Mux57cbg0AzVw9l3muA0I4lbGYfshS29sUxBhm0fq79_SLbeZynEca55V2h5aK68_Bwp0KoeKnC5DN-Rva2zzPj2RwC1RSovbl6LarTlIgMfCFtvglI0nLDItenzafMz9VrIyfI2VmH0_NkxEH8DcsGwiudLu79i832nlVgDrE0eK5x7z3oZ6VLSLg/s320/children-g61721f07b_1920.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;">Foto:</span><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;"> </span><a href="https://pixabay.com/users/xuanduongvan87-22814888/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=7218015" style="box-sizing: border-box; color: black; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Xuan Duong</a><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;"> </span><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;">/</span><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;"> </span><a href="https://pixabay.com//?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=7218015" style="box-sizing: border-box; color: black; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Pixabay</a></td></tr></tbody></table><div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem; text-align: center;"><br /></div><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px;"></div><h2 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 2rem; line-height: 1.2; margin-bottom: 0.5rem; margin-top: 0px;">Muskler och bindväv</h2><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Att laga en muskelskada går relativt fort. När du äter proteiner bryts dessa ner till aminosyror som sedan förs ut i blodet. Musklerna suger snabbt upp de aminosyror de behöver och använder dem som byggstenar för att reparera skadan.</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Bindväv (<a href="https://runnersworld.se/blogg/vad-ar-fascia-2/" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">även kallad fascia</span></a>) har dock ingen egen blodförsörjning utan använder ledvätska för näringstillförseln. När leden ...</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/battre-kropp-med-hopprep/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><br /></p>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-18381090378911443312023-03-30T22:28:00.003+02:002023-03-30T22:28:53.322+02:00Blodtryck och hjärt-kärlsjukdom<span style="font-family: verdana;">Högt blodtryck ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Träning minskar däremot risken hjärt-kärlsjukdom. Men hur ser sambandet mellan kondition och blodtryck på risken att dö i hjärt-kärlsjukdom ut?<br /><br />I en ny <u><a href="https://academic.oup.com/eurjpc/advance-article/doi/10.1093/eurjpc/zwad034/7069582" target="_blank">studie</a></u> har forskare utvärderat dessa samband. Resultaten tyder på att god kondition ger ett visst skydd mot några av de negativa effekterna av högt blodtryck, men högt blodtryck är i sig en riskfaktor.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEht8xx218VyHLlIbU2sFhPcKKtUIyNeA7-xB68WyF1u5z8ZdIaCWOfJaN5_8A8R0gg7j1hNUXrgjMxHHSsFV4qkX2rkiJI-iW37KIiicbtJPTnkmAcB64NiHmEgK9s92cCZe8etvWUfRPzXc-jCkQlARjUMy5XCLtGCT4ZLbxMwhmggLyGuXARrNfE8EQ/s1920/heart-g8d6e368ce_1920.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1351" data-original-width="1920" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEht8xx218VyHLlIbU2sFhPcKKtUIyNeA7-xB68WyF1u5z8ZdIaCWOfJaN5_8A8R0gg7j1hNUXrgjMxHHSsFV4qkX2rkiJI-iW37KIiicbtJPTnkmAcB64NiHmEgK9s92cCZe8etvWUfRPzXc-jCkQlARjUMy5XCLtGCT4ZLbxMwhmggLyGuXARrNfE8EQ/s320/heart-g8d6e368ce_1920.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;">Bild:<a href="https://pixabay.com/users/geralt-9301/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=2372134">Gerd Altmann</a> / <a href="https://pixabay.com//?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=2372134">Pixabay</a></span></td></tr></tbody></table><br /></div><span style="font-family: verdana;">Det visade sig att män med högt blodtryck och dålig kondition hade mer än fördubblad risk för död jämfört med de med normalt blodtryck och god kondition. Män med högt blodtryck och god kondition hade 55% ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. <br /><br />God kondition minskar, men eliminerar inte, ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom hos män med förhöjt blodtryck.<br /><br />Det räcker alltså inte bara att vara i god kondition ifall blodtrycket är högt. Det verkar finnas starka, och oberoende orsakssamband mellan blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.<br /><br />För att minimera risken för hjärt-kärlsjukdom bör man alltså både vara fysiskt aktiv ett par timmar per vecka och se till att ha sitt blodtryck under kontroll.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-54676449727776291692023-03-27T18:17:00.000+02:002023-03-27T18:17:05.520+02:00Runners World - Så mäter du din träningsbelastning<div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;"><span style="font-family: verdana;">Som löpare vill du träna tillräckligt mycket och hårt för att förbättra kondition och prestation utan att det leder till skador och överträning. Men var går gränsen? Hur vet du när du tränar för mycket?</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4PKhfTVLJXEHQoiWLd2lH2GWCVUPMCcOZhhuIlyfTyQlu9-2PIBkg2ROvbjzyEEftpUZiVulH6y6D-u6c7Ocq0d3TQBR2MxHjhONENYoAZgaLTzJ6gB4m5mKoMmPQe_7nCIKwNwi87ne93NapBA2F9JFNmi3O6-rsm4KT66dssygkJMBpIEeWOq9WIg/s3397/eduardo-flores-1akqr5QBNTw-unsplash.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3397" data-original-width="2718" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4PKhfTVLJXEHQoiWLd2lH2GWCVUPMCcOZhhuIlyfTyQlu9-2PIBkg2ROvbjzyEEftpUZiVulH6y6D-u6c7Ocq0d3TQBR2MxHjhONENYoAZgaLTzJ6gB4m5mKoMmPQe_7nCIKwNwi87ne93NapBA2F9JFNmi3O6-rsm4KT66dssygkJMBpIEeWOq9WIg/s320/eduardo-flores-1akqr5QBNTw-unsplash.jpg" width="256" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;">Bild: </span><a href="https://unsplash.com/@eduardoflorespe?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Eduardo Flores</a><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;"> </span><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;">/</span><span style="background-color: white; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start;"> </span><a href="https://unsplash.com/s/photos/exhausted?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="box-sizing: border-box; color: #0056b3; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px; text-align: start; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Unsplash</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="font-family: verdana;">Det finns flera olika metoder för att mäta träningsbelastning, som hjärtfrekvens, puls och upplevd ansträngning.</span></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="font-family: verdana;">För att ta reda på vilken metod som fungerar bäst utförde holländska forskare vid Ghent University en <a href="https://www.researchgate.net/publication/367554304_Training_Load_and_Acute_Performance_Decrements_Following_Different_Training_Sessions" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">studie</span></a> där cyklister utförde olika träningspass, följt av tre km lång testkörning. Forskarna använda olika metoder för att övervaka cyklisternas träningsbelastning för att se vilken som bäst återspeglade trötthet mätt som prestationsförlust i testkörningen. Totalt analyserades sju system – fyra baserade på hjärtfrekvens, två relaterade till uteffekt och ett relaterat till upplevd ansträngning.</span></p><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Det visade sig att ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/basta-sattet-att-mata-din-traningsbelastning/">fortsättningen här.</a></u></span></div><div><br /></div><div><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-61990166300979393802023-03-22T17:24:00.002+01:002023-03-22T17:24:11.038+01:00Runners World - Så slår du rekord som 70-åring<div><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="font-family: verdana;">I slutet av 2018 slog den 70-åriga amerikanen Gene Dykes Ed Whitlocks åldersgrupprekord på maraton för 70-74 åringar. Dykes sprang på 2:54:23. Tre år senare slog holländaren Jo Schoonbroodt rekordet igen. Nu tränar kanske Dykes och Schoonbroodt för att slå Whitlocks maratonrekord för 80+ på 3:15:53.</span></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin7tiR7cF_S4m9LtuqoLUBVPWWKa9hNQ87AzsK67wQaPZrwXxksXZHZ_ctNMEny1EG0mm_F302hdiGLCdPB_C9z6kU9mPKBx6muk3OwFRpKZPzXi89v4KpcLI3MmDnwcOF3wBm7hDpDoYYSoLI0i_OXkFNBmXsC0TN6uwitob5dI6OMjLUxY0iroBVSA/s950/runner-660374_1920-950x485.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="485" data-original-width="950" height="163" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin7tiR7cF_S4m9LtuqoLUBVPWWKa9hNQ87AzsK67wQaPZrwXxksXZHZ_ctNMEny1EG0mm_F302hdiGLCdPB_C9z6kU9mPKBx6muk3OwFRpKZPzXi89v4KpcLI3MmDnwcOF3wBm7hDpDoYYSoLI0i_OXkFNBmXsC0TN6uwitob5dI6OMjLUxY0iroBVSA/s320/runner-660374_1920-950x485.jpg" width="320" /></a></div><p></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="font-family: verdana;">Nyligen publicerade Frontiers in Physiology en <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9969103/" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">studie</span></a> där det gjordes en jämförelse mellan Schoonbroodt och Dykes.</span></p><span style="font-family: verdana;"><span style="background-color: white; color: #212529; font-size: 16px;">Det som sticker ut är att löpbandstesterna visade att Schoonbroodt var cirka 8 procent mer</span>.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/sa-slar-du-rekord-som-70-aring/" target="_blank">här</a>.</u></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-56645649471311694742023-03-08T21:33:00.003+01:002023-03-08T21:33:25.652+01:00Runners World - Högintensiv träning kan skydda mot Alzheimers<span style="font-family: verdana;">Sedan några år tillbaka vet man att både fasta och träning har hjärnskyddande effekter. Men hur stora är dessa effekter och är det skillnad på hård och lugn träning? I <u><a href="https://physoc.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1113/JP283582" target="_blank">studien</a></u> <i>Six minutes of high-intensity exercise could delay the onset of Alzheimer's disease</i>, har forskare undersökt hur den kognitiva funktionen påverkas hos individer med risk för Alzheimers sjukdom.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">I studien deltog personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning. De körde högintensiv träning som innebar korta cykelintervaller (maximal ansträngning) och ett lugnt träningspass som bestod av 90 minuter lugn cykling. De fastade också i 20 timmar.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiztqJ4DhdXOVJqPU-ZmHnN84IG7D3CCPKeB8k75VGR5ArJCJWUMFrebcsYsBwtKgzZtQ0vImh-Z7mG__j-ow0n3uppipH9j-nxDCqXVAjwaTZldDKwnV_g7aQTZiDgC0BD-g8Z7-yKhbWtgwr7OnUXoNE8DMMyE1X1pxR66oSBxvkmN8O1hh7OQ13Mxg/s1920/nerve-cells-g3cb0a3a1c_1920.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="1920" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiztqJ4DhdXOVJqPU-ZmHnN84IG7D3CCPKeB8k75VGR5ArJCJWUMFrebcsYsBwtKgzZtQ0vImh-Z7mG__j-ow0n3uppipH9j-nxDCqXVAjwaTZldDKwnV_g7aQTZiDgC0BD-g8Z7-yKhbWtgwr7OnUXoNE8DMMyE1X1pxR66oSBxvkmN8O1hh7OQ13Mxg/s320/nerve-cells-g3cb0a3a1c_1920.jpg" width="320" /></span></a></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Forskarna fokuserade på proteinet brain-derived neurotrophic factor (BDNF). BDNF främjar neuroplasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att växa och bilda nya synapser. Djurstudier har visat att ökad produktion av BDNF förbättrar minne, lärande ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/hogintensiv-traning-kan-skydda-mot-alzheimers/" target="_blank">här</a>.</u></span></div><div><span style="font-family: verdana;"><u><br /></u></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-53823367585329500472023-01-30T20:39:00.005+01:002023-01-30T20:39:32.047+01:00Runners world - Rödbetsjuice gör dig starkare<div class="ingress" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px; font-style: italic; font-weight: 700; margin-bottom: 1rem;"><span style="font-family: verdana;">En ny studie har funnit att intag av nitrat – som finns i rödbetsjuice – ökar din muskelstyrka. Sedan tidigare är det känt att rödbetsjuice ökar uthålligheten och sänker blodtryck, men man vet inte riktigt orsakerna bakom dessa effekter och hur din kropp använder sig av nitraterna.</span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhbNsIkL7_DdP9l8pQspVOX60MlAcsncg5MBHWbwIPWqe4V4TWw6Mz241s5eGk9MSDGkahABNAaS-uhO2zgYqE81aPp2B2Q94Jq3c0T9k2auHWIOWVN19S9B9Yexfnk0qer3ho5VF0nnTcXphrOX8RQGjQCieY_jLmVSJbhAn1CCgC3rUXxHTPkd0aFw/s2128/apha13924-fig-0006-m.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: verdana;"><img border="0" data-original-height="738" data-original-width="2128" height="176" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhbNsIkL7_DdP9l8pQspVOX60MlAcsncg5MBHWbwIPWqe4V4TWw6Mz241s5eGk9MSDGkahABNAaS-uhO2zgYqE81aPp2B2Q94Jq3c0T9k2auHWIOWVN19S9B9Yexfnk0qer3ho5VF0nnTcXphrOX8RQGjQCieY_jLmVSJbhAn1CCgC3rUXxHTPkd0aFw/w510-h176/apha13924-fig-0006-m.jpeg" width="510" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana;"><span style="font-size: x-small;">Studiens design.</span><br /><br /></span></td></tr></tbody></table><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px;"><span style="font-family: verdana;">I den nya <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apha.13924" rel="noopener" style="background-color: transparent; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;" target="_blank"><span style="box-sizing: border-box; text-decoration-line: underline;">studien</span></a>, som gjorts av forskare vid University of Exeter och USA:s National Institutes of Health, fick tio personer äta nitrat eller placebo. Därefter utförde de maximala sammandragningar av lårmuskeln med maximal intensitet i fem minuter. Under tiden ...</span></div><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-size: 16px;"><span style="font-family: verdana;">Läs fortsättningen <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/rodbetsjuice-gor-dig-starkare/" target="_blank">här.</a></u></span></div><div style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212529; font-family: Poppins, -apple-system, "system-ui", "Segoe UI", Roboto, "Helvetica Neue", Arial, sans-serif, "Apple Color Emoji", "Segoe UI Emoji", "Segoe UI Symbol"; font-size: 16px;"><br /></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-69805967159791898622022-12-13T18:57:00.005+01:002022-12-13T18:57:26.556+01:00Runners World - Därför är fysisk aktivitet så viktig<span style="font-family: verdana;">Att vanliga människor tränar är en ny och egentligen en ganska märklig företeelse. Mina mor- och farföräldrar tränade aldrig. De behövde inte, för de var aktiva i vardagen. Idag tränar vi för hälsan, för att gå ner i vikt, för att det är kul eller för att klara ett maraton.</span><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><div style="text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuYZpQqH1M7wFuDn4GiSLEq2ZoYjKzLVYuFMmOQJa3KhDnPBQydYDaF7BMeqDTHuWdyidqHbV34-Xa4nSG_PUSTGdX3qweqTmhAr00iAby7OaGLmfi3zs-xa3W_hcC-zFsbbSgLm-NMAiNx2DagXqaB3me_3mBRft8VDQ-Uq6x8IyQvQ_6UD7-LnJQ3w/s4104/eugene-zhyvchik-xJY-7gtC38o-unsplash%20(1).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2736" data-original-width="4104" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuYZpQqH1M7wFuDn4GiSLEq2ZoYjKzLVYuFMmOQJa3KhDnPBQydYDaF7BMeqDTHuWdyidqHbV34-Xa4nSG_PUSTGdX3qweqTmhAr00iAby7OaGLmfi3zs-xa3W_hcC-zFsbbSgLm-NMAiNx2DagXqaB3me_3mBRft8VDQ-Uq6x8IyQvQ_6UD7-LnJQ3w/s320/eugene-zhyvchik-xJY-7gtC38o-unsplash%20(1).jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: verdana; font-size: x-small;"><span style="background-color: white; color: #212529; text-align: left;">Foto </span><a href="https://unsplash.com/@eugenezhyvchik?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Eugene Zhyvchik</a><span style="background-color: white; color: #212529; text-align: left;"> / </span><a href="https://unsplash.com/s/photos/evolution?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #0056b3; text-align: left; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation;">Unsplash</a></span></td></tr></tbody></table><br /></div><div><span style="font-family: verdana;">Många springer för att gå ner i vikt. Om du springer är det lättare att hålla vikten, men det är inte säkert att löpning hjälper dig går ner i vikt. Säg att du springer tre gånger i veckan. Om varje löppass bränner 650 kcal, blir det ca 100 000 kcal på ett år. Det motsvarar drygt 10 kilo fett. Men det är inte så enkelt, för du är inte en maskin. Människan är ett <u><a href="https://hjarnfysik.blogspot.com/2019/09/din-kroppsbudget.html" target="_blank">komplext adaptivt informationssystem</a></u> som utvecklats för att överleva. När du ökar energiförbrukningen kommer kroppen därför att spara energi.</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Även om du kanske inte går ner i vikt finns det andra fördelar med att träna. Löpning tvingar kroppen att hushålla med resurser. Ohälsa som kroniska inflammationer och kronisk ...</span></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div><div><span style="font-family: verdana;">Läs <u><a href="https://runnersworld.se/blogg/darfor-ar-fysisk-aktivitet-sa-viktig/" target="_blank">fortsättningen här.</a></u></span></div></div><div><span style="font-family: verdana;"><br /></span></div>Johan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.com2