Runners World - Så förbättrar löpning och broccoli din hälsa

Att träning är bra för hälsan känner de flesta till, men varför är det bra att anstränga sig? Den vanligaste förklaringen är att kroppen blir bättre av att utsättas för en lagom mängd stress. Nu har forskare upptäckt ett enzym som stärker den hypotesen. Om du springer - och dessutom gillar broccoli - har du förmodligen ett ganska bra skydd mot flera åldersrelaterade sjukdomar.

Med stigande ålder ökar risken att drabbas av insulinresistens. En av huvudorsakerna är fysisk inaktivitet. Insulinresistens innebär att kroppens förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket ...

Läs fortsättningen här

Insulinresistenta grottfiskar med utmärkt hälsa

I ett tidigare inlägg skrev jag om diabetes-1. Den varianten av diabetes är mer genetisk än diabetes-2, som tycks mer beroende av miljö. Kanske kan fiskar ge nya ledtrådar om hur miljön påverkar diabetes-2 och insulinresistens.

Mexikanska grottfiskar

I Mexiko lever två typer av grottetra (Astyanax mexicanus). Den ena är silvergrå med stora ögon. Den lever i näringsrika vatten med mycket mat. Den andra är nästan färglös och lever i mörka näringsfattiga grottor. De är helt blinda, eftersom evolutionen är effektiv på att spara resurser. Deras hjärnor har krympt med 15 procent. De är blinda, färglösa och knubbiga. Deras hjärnor och metabolism har programmerats om för att överleva i den extrema miljön.

Mexikansk tetra. Bild wikipedia.

Grottfisken är dessutom insulinresistent, ett tillstånd som föregår diabetes. Men grottfiskar lider inte av det. De är inte som människor. Varför?

Diabetes typ 2

Efter en god måltid stiger blodsockret och bukspottkörteln frigör insulin som ser till att cellerna tar upp glukos från blodet. Mellan måltiderna portionerar levern sedan ut glukos i blodet.

Vid diabetes-2 produceras inte tillräckligt med insulin eller så känner kroppen inte igen det insulin som det producerar. Det senare kallas insulinresistens, vilket ger höga blodsockernivåer under längre tid. Det leder en rad hälsoproblem.

Blind grottfisk. Bild wikipedia.

Grottfiskarnas anpassningen till en mörk, näringsfattig miljö har gett dem lägre syreförbrukning och de lagrar mer fett. Dessutom har de extremt höga blodsockervärden, men det verkar inte drabba deras hälsa.

I en ny studie fann forskarna att grottfisken har en genetisk mutation som leder till insulinresistens. När forskarna parade grottfisk med havsfisk visade det sig att mutationen vägde mer oavsett matintag. För grottfisken är förmodligen ökad vikt värdefullt i en näringsfattig miljö.

Det mest uppseendeväckande fyndet var att grottfisken hade utmärkt hälsa trots insulinresistens. Forskarna tror att det skett en evolutionär avvägning "där fysiologisk hälsa offras för att dra nytta av svälttolerans." 

Den insulinresistenta, "fastande" grottfisken lever ungefär dubbelt så länge som sin mer bortskämda tvilling och verkar till och med åldras bättre. De fiskar som lever i näringsrikt vatten får med åren trasiga fenor, knölig och gropig hud, medan grottfisken ser fin ut hela livet.

Röjer i skogen

Den här veckan blev det två lugna löppass och ett längre löppass. Det första löppasset kändes tungt, men andra gången gick det bättre och idag på långpasset hade jag pigga ben. 

Det blev en del skogsarbete också. Vinterstormarna ger alltid en del att ta hand om. Det är slitsamt men mest roligt. Jag sågar, drar, släpar, lyfter, hugger och klyver. Det är allsidig träning.

Träning förändrar hjärnan hos insulinresistenta personer

Forskarna Jarna Hannukainen och Kari Kalliokoski vid Åbo Universitet har undersökt hur högintensiv intervallträning förändrar hjärnan hos fysiskt inaktiva insulinresistenta personer med avseende på glukosmetabolism. I studien kom de fram till att endast två veckors högintensiv intervallträning minskade glukosmetabolism i hela hjärnan.

Tidigare studier har visat att hjärnans glukos- och fettsyraupptag ökar vid typ 2-diabetes och att glukosupptaget minskar efter viktminskning. Syftet med studien var att undersöka om en liknande effekt kan uppnås genom träning utan viktminskning.

Mekanismerna bakom de metabola förändringarna i hjärnan är dock okända. Under högintensiv intervallträning bildas det ketoner och laktat som hjärnan kan använda som energikälla. Eventuellt kan tillskottet av ketoner förklara det minskade upptaget av glukos.

Deltagarna i studien bestod män och kvinnor med typ 2-diabetes eller prediabetes (förstadium till diabetes). De delades upp i två olika träningsgrupper. En grupp körde högintensiv intervallträning och en grupp lugn konditionsträning. De tränade i två veckor, vilket blev sex träningstillfällen på träningscykel. Den högintensiva intervallträningen bestod av 30 sekunder max med 4 minuter vila däremellan. Det låter lättsamt att vila i 4 minuter, men det är fruktansvärt tufft att ge allt i 30 sek vid sex tillfällen.

”Båda träningsformerna förbättrade hela kroppens insulinkänslighet lika effektivt och sannolikt skulle vi ha sett en förändring även i hjärnans ämnesomsättning efter lugn träning om träningsperioden skulle ha varit längre. För att förbättra sin insulinkänslighet kan alla välja den träningsform de är mest bekväma med, vilket också motiverar folk att träna regelbundet”, säger Hannukainen i ett pressmeddelande (min översättning).