Solskymning och vitaminbrist

Igår började det skymma medan jag sprang. Mörkret överraskade mig, men snart är det mörkt hela dagarna. Nu väntar 7-8 månader i kyla och i mörker medan norra jordklotet gör ett långt yttervarv runt solen. Kylan går bra, den kan t o m vara hälsosam i måttliga doser eftersom kyla aktiverar kroppens bruna fett. Men mörker är knappast hälsosamt. Ny forskning visar att det kan vara så att flera sjukdomar, bl a olika former av cancer och autoimmuna sjukdomar som Multipel Skleros (MS), ökar p g a mörkret.

När solen skiner på huden bildas vitamin D. Sedan 30-talet vet man att vitamin D är livsnödvändigt. I början handlade det om att hejda engelska sjukan. Sedan om benskörhet. Nu vet vi att nästan alla celler har receptorer för vitamin D och att vitamin D - som egentligen är en steroidhormon - påverkar tusentals gener. Vi kanske t o m är programmerade att söka upp sol? Vi kanske inte tittar mot vårsolen av fri vilja, utan våra gener tvingar oss? Vi är nästan som kräldjur som kryper upp ur sina hålor och värmer sig i morgonsolen.

Solbrist och MS
Vitamin D bildas i överhuden, där finns en form av kolesterol som kallas 7-dehydrocholesterol, som reagerar med solens uvb-ljus och bildar kalcidiol. Njurarna omvandlar sedan kalcidiol till hormonets/vitaminets aktiva form, kalcitriol. Kalcitriol reglerar kalciumnivåer och är viktigt för benhälsan. Många immunceller kan också tillverka kalcitriol, vilket tyder på att vitamin D är viktigt för immunförsvaret. Kanske det förbättrar immuncellernas förmåga att skilja på vad som är den egna kroppen och vad som är främmande kroppar. När inte det fungerar ger det upphov till autoimmuna sjukdomarna som MS. MS medför att kroppens egna immunförvar förstör isoleringen (myelin) runt nervcellerna i nervsystemet. I en metastudie 2011 kunde man visa på ett samband mellan latitud och MS, d v s att frekvensen av MS ökade ju mindre sol man fick. Man vet också att barn födda i april, d v s om mödrarna är havande under den mörka årstiden, har en ökad risk för MS.

Solskydd och MS
En ny studie från Iran har ytterligare stärkt kopplingen mellan MS och vitamin D. Mellan 1950 och 1979 var Iran influerat av väst och folk klädde sig lättare, men efter den islamistiska revolutionen 1979 förändrades klädkoden: män klädde sig mer och alla kvinnor tvingades klä sig helt och hållet. Mellan 1989 och 2005 ökade antalet MS-fall i Iran med 800%, till omkring 6 per 100 000 invånare. Trots att iranier lever i ett land som badar i sol, drabbas de i lika hög grad av MS som folk på nordliga breddgrader. Det kan finnas andra orsaker, men religiösa föreskrifter - särskilt de som är huggna i sten - om att man måste äta och klä sig på ett särskilt sätt är inte alltid rationella.

Det finns studier som visar att somaliska barn som växer upp i Sverige blir autistiska i högre grad än andra barn. I en studie såg man att samtliga testade gravida somaliska kvinnor i Sverige hade allvarlig D-vitaminbrist, medan inga av de testade gravida svenska kvinnorna hade D-vitaminbrist. Somalierna själva kallar autism för den svenska sjukan. För hundra år sedan hade vi engelska sjukan, nu har den blivit svensk. I båda fallen beror det på solbrist. Men även bleka européer producerar mindre vitamin D än förr. Vi sitter inne mer, använder solkrämer och större delen av året lyser solen med sin frånvaro. I en studie såg man att hälften av alla britter hade låga halter av vitamin D under vinter och vår.

Solen är inte helt ofarlig. Alltför mycket solstrålning mitt på dagen ökar risken för cancer och brännskador är allvarliga skador. Men om man är förståndig och undviker att bränna sig, vilket torde vara ganska lätt på våra breddgrader, så är solen förmodligen mer hälsosam än farlig. Personer som lever i soligare områden har färre hjärt- och kärlsjukdomar och mindre av vissa cancerformer som prostata-, bröst- och ändarmscancer än de som bor norrut. Kanske det beror på att tumörcellernas receptorer för vitamin D också medför att tumörcellerna påverkas, vilket reglerar deras tillväxt på något sätt och kanske det även får tumörceller att ta livet av sig. Det finns även intressanta teorier om att solen frigör kväveoxid och andra bioaktiva ämnen i huden.

Vitamin D via maten eller solen?
Ett vitaminpiller motsvarar ungefär 100 gram lax eller 250 gram tonfisk eller 15 ägg eller en halv matsked fiskleverolja. Det går således att äta sig till hälsosamma nivåer, särskilt om man gillar och äter mycket fisk som t ex inuiterna på Grönland. Men jag tror att tillskott kan vara bra att ta under vintern, och det gör jag själv. Men man bör tänka på att det överskott av vitamin D som produceras i huden bryts ner, vilket inte sker med tillskott. Det klokaste man kan göra är att avvakta forskningen och följa råden och mäta sina nivåer om man misstänker att halterna av vitamin D är låga.

Äntligen några långpass
I torsdags sprang jag 18 km. Det var mitt första långpass på över en månad. Solen sken, men den var alldeles för svag för att kicka igång produktion av vitamin D. Fast det var härligt ändå. Ljuset gör gott, tror jag.

Igår sprang jag en kuperad runda på 25 kilometer längs olika skogsstigar. Det blev allt mörkare och det var svårt att se var mina fötter landade. Skogen var svart och stum. Det var bara mina mjuka, raska, tassande steg som hördes i mörkret. De sista kilometrarna fick jag försiktigt treva mig fram. Det är härligt att springa i solsken, men mörkerlöpning har sin speciella tjusning. Det var inget jag planerat, det bara blev så.

D-vitamin och immunsystemet

Nu lutar sig det norra halvklotet allt längre bort från solen och vitaminbristens skugga breder ut sig. Solen värmer inte mycket. Men den ger ljus och solljuset är viktigt för att reglera vår sömn. Vinterns solstrålar kanske är de viktigaste under året. Fast de ger ingen vitamininjektion just nu. Solstrålarna måste falla i minst 30-45 graders vinkel för att borra sig ner genom huden till D-vitaminets byggsten: 7-dehydrokolesterol - en sorts kolesterol som under inverkan av UVB-ljus bildar D-vitamin i en fotokemisk reaktion.

Jag lagrade upp stora mängder D-vitamin i fettet under sommaren när solen sken, fast de lagren är tömda nu och det är långt till solens återkomst. I Härnösand inträffar dagen D den 10 maj. I Stockholm den 28 april. Ju längre norrut, desto senare.

De senaste åren har jag knaprat apotekets D-vitamin som innehåller en dos på 400 IE (Internationella Enheter), men nu ska jag testa att öka dosen. Jag har beställt två burkar Holistic D3-vitamin från Bodystore. Varje piller innehåller 2000 IE. Det ska jämföras med att en halvnaken kvart i solen ger upp till 5000 IE av D-vitamin. D-vitamin har i studier kopplats till så mycket som 1 procent av våra gener och påverkar en rad funktioner i kroppen. Jag hoppas att jag ska märka någon skillnad.

Varför vi behöver vitamintillskott
Vanligtvis är jag försiktig med olika former av tillskott eftersom studierna spretar huruvida det är bra eller inte och då är det enklaste och mest rationella beslutet att låta bli. Nyligen visade en stor och välgjord studie att ett piller multivitamin om dagen minskade risken för cancer med 8 %. Andra studier pekar åt andra hållet. Men det kanske var innehållet av D-vitamin i multivitaminpillret som gav utslag. När det gäller D-vitamin finns det en teori att luta sig emot och flera studier har dessutom visar på D-vitaminets positiva effekter. Det är en teori baserad på evolutionen. Människan utvecklades vid ekvatorn där det finns solljus året om och min vita hy är ett desperat försök att suga åt sig det lilla solljus som finns i norr. De allra blekaste och rödhårigaste exemplaren av Homo Sapiens lever på de solfattiga brittiska öarna. Neandertalarna som bodde i Europa under hundratusentals år var förmodligen också ljusa och rödhåriga. Det kanske inte är bra om man ska åka på solsemester eller emigrera till Australien, men bärarna av detta ljusa anlag hade fördelar. Om evolutionen hade fortsatt utan större omflyttningar i några hundratusen år hade alla nordeuropéer kanske sett ut som skottar och irländare. 

Mörkhyade inuiter. TheFluffyLiberal

I maten finns bara små mängder D-vitamin. I fet fisk, ägg, lever och feta mejeriprodukter finns dock ganska stora mängder vitamin D och de innehåller också mycket fett. Med tanke på detta är det rimligt att anta att våra kroppar utformats att absorbera det lilla extra D-vitamin som vi kan få från mat i samband med en nypa fett, gärna i form av en fet fisk. Flera studier visar att feta fiskar är nyttiga och det kanske beror minst lika mycket på att de innehåller vitamin D som på innehållet av omega 3? Faktum är att eskimåerna till skillnad från européerna har behållit sin mörka hud. De fick i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten. De gjorde sig oberoende av solen som ändå lyste med sin frånvaro halva året.

D-vitamin och SLE
Antalet forskarrapporter som visar på effekter av D-vitamin växer hela tiden. I dagarna publicerades en ny klinisk studie som ger visst hopp om att D-vitamin kan lindra effekterna av den autoimmuna sjukdomen SLE. Vid SLE blir immunförsvaret av okänd orsak hyperaktivt och attackerar den egna vävnaden. Symptom kan vara ledsmärtor, artrit, förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet, olustkänsla och feber. Symptomen beror på vilket organ eller annan vävnad som är drabbad. Organ som njurar, hjärta, lungor, centrala nervsystemet och blodkärl kan angripas. Även hud, leder, muskler och benmärg kan drabbas. Sjukdomen kommer ofta i skov. Ibland är det ganska bra, ibland är det mycket värre. Omkring 6000 är drabbade av SLE i Sverige, varav 90 % är kvinnor.

I studien följdes 20 SLE-patienter med låga D-vitaminnivåer. Dessa patienter observerades under sex månader och man fann att D-vitamin inte bara tolererades, utan framför allt drabbades inga patienter av skov under uppföljningsperioden. Forskarna fann också långtgående effekter på immunförsvaret, bl a ökade antalet mogna T-hjälparceller, medan antalet Th17-celler minskade. En överdriven tillväxt av Th17-celler anses spela en viktig roll i autoimmuna sjukdomar som MS, psoriasis, Chrons sjukdom och SLE.

Forskarna avslutar studien med att dessa resultat bör: " ... be confirmed in larger randomized controlled trials". Det är ett preliminärt resultat, men i väntan på ytterligare evidens bör man äta D-vitamin under vinterhalvåret, även om man för tillfället är ganska frisk. Förr eller senare blir man sjuk och en del blir förmodligen sjuka för att de har för låga halter av D-vitamin.

D-vitamin och MS
Mest forskning finns kanske på MS och D-vitamin. Det finns ett tydligt samband mellan MS-frekvensen i befolkningen och vilken breddgrad man bor på, som kartan nedan visar. Studier har också visat att personer med MS oftare är födda i maj, vilket satts i samband med att graviditeterna infallit under de solfattiga vintermånaderna.

Man kan läsa mycket mer om D-vitamin och MS på Sune Överhagens blogg.

Årets sista barfotadopp
Snart är marken vit och hal och jag tvingas springa i dubbade skor. Jag springer helst i fivefingers eller barfota och i veckan sprang jag årets sista barfotalöpning. Marken var blöt och kall. Jag drog av mig tåskorna och sprang barfota några kilometer längs eljusspåret. Jag krängde på mig skorna igen när jag kom fram till en grusväg. Fötterna kändes väldigt levande, det är ungefär samma känsla som man får efter ett kallbad.

På fredag medverkar Christopher McDougall i Skavlan och han lär prata om barfotalöpning, gissar jag. Det är tack vare honom jag slipper känna mig udda. Det är kanske inte många som springer helt barfota i kalla Sverige, men rätt många har kastat sina feta skor och springer i minimalistiska skor och försöker lära sig framfotalöpning. Jag kan bara prata för mig själv och jag tycker det är mycket roligare att springa nu, förmodligen för att jag egentligen var född att springa så under en varm sol på savannen. Den varma vitaminrika solen är dock utom räckhåll just nu.