Bättre äta tidigt än sent

Förr - när de flesta var bönder - var ordet "middag" en tidsangivelse, sedan blev det ett ord för maten man åt mitt på dagen. Middagen var dagens största måltid. I samband med industrialiseringen skildes hem och arbete åt. Den största måltiden åts när man kom hem på kvällen. Därmed kom ordet middag att betyda tidigt kvällsmål. Istället började man äta lunch på jobbet. Åtskillnaden mellan hem och arbete kom också att betyda att några åt sina huvudmål på natten.

Det kanske var en olycklig utveckling. Nya fynd tyder på att sena måltider kan vara farliga. Jämfört med att äta tidigare på dagen kan sena måltider öka vikt-, insulin- och kolesterolnivåerna och påverka fettmetabolismen och hormonella markörer som är inblandade i hjärtsjukdomar, diabetes och andra hälsoproblem, enligt en ny studie från University of Pennsylvania (som presenteras den 4 juni på http://www.sleepmeeting.org/).

Fynden ger de första experimentella bevisen på de metaboliska konsekvenserna av sent ätande.

"We know from our sleep loss studies that when you're sleep deprived, it negatively affects weight and metabolism in part due to late-night eating, but now these early findings, which control for sleep, give a more comprehensive picture of the benefits of eating earlier in the day," säger Namni Goel, professor i psykologi och huvudförfattare till den studien i ett pressmeddelande. "Eating later can promote a negative profile of weight, energy, and hormone markers -- such as higher glucose and insulin, which are implicated in diabetes, and cholesterol and triglycerides, which are linked with cardiovascular problems and other health conditions."

I studien fick nio friska testa två olika ätfönster under åtta veckor. Det ena ätfönstret var mellan 8 och 19 och det andra från 16 - 23. I övergången åt de som vanligt i två veckor.

Det visade sig att sena måltider ökade vikten och förhållandet mellan koldioxid och syre steg, vilket indikerar större omsättning av kolhydrater än av fett. Även insulin, kolesterol och triglyceridnivåer ökade. 

Leptin frigörs från fettceller och signalerar mättnad till hjärnan. Ghrelin kommer från magen och signalar hunger. Det är två av flera reglerande mekanismer som ser till att vi äter.

Det visade sig också att hormonet ghrelin, som stimulerar aptiten, maxade nivån tidigare hos de som åt under dagen, medan leptin, som skapar mättad, maxade senare på kvällen. Det tyder på att deltagarna fick signaler till äta tidigare och att det hjälpte dem att hålla sig mätta längre. Äter man tidigt är risken alltså mindre att man äter extra på kvällen.

"While lifestyle change is never easy, these findings suggest that eating earlier in the day may be worth the effort to help prevent these detrimental chronic health effects," säger Kelly Allison, en av författarna bakom studien. "We have an extensive knowledge of how overeating affects health and body weight, but now we have a better understanding of how our body processes foods at different times of day over a long period of time."

Läs mer om hälsa, hjärna och löpning på Hjärnfysikbloggen.

När ska du äta?

När man diskuterar hjärtsjukdomar och mat handlar det nästan alltid om hur mycket man äter, inte om när och hur ofta man äter. I en studie som publicerats i tidskriften Cirkulation för American Heart Association, lyfter forskarna nu fram att hur och när man äter också kan påverka risken att utveckla hjärtsjukdomar och stroke.

Kroppens rytmer
Våra kroppar har naturliga mönster som kallas cirkadiska rytmer som följer dygnets timmar. Många biologiska processer drivs av cirkadiska rytmer, som din kroppstemperatur, hjärtfrekvens, blodtryck och frisättning av olika hormoner. Du fungerar helt enkelt olika vid olika tyder på dygnet. Precis som en klocka kan denna rytm ställas om, men det tar tid vilket alla som flugit mellan olika tidszoner blivit varse.

I hjärnan finns en slags klocka, en liten grupp av nervceller som kallas den suprachiasmatiska kärnan (SCN). Den ligger i hypotalamus och det är den som hanterar de cirkadiska rytmerna. Den styrs framför allt av ljus.

Suprachiasmatiska kärnan. Bild wikipedia.

Varje cell i kroppen har dessutom egna interna klockor. De ser till att samordna de olika cellerna med det stora urverket i skallen. Studier på möss har visat att när de perifera klockorna i hjärtcellerna störs, utvecklar mössen hjärtsvikt och dör tidigare än möss med cellklockar som går rätt.

De perifera klockorna är mer mottagliga för förändringar i ljus. Exemplevis kan aktiviteter och måltider vid fel tid på dagen förskjuta rytmerna i de perifera klockarna så att de inte längre är synkroniserade med huvudklockan. Ett exempel är skiftarbetare som arbetar och äter mitt på natten. De har större risk att utveckla övervikt, insulinresistens och hjärtsjukdom eftersom deras klockor inte går i takt.

Möss som äter en kaloririk måltid i slutet av sin aktiva period (motsvarande ett kvällsmål för människor) går upp i vikt, utvecklar insulinresistens och nedsatt hjärtfunktion jämfört med möss som äter samma mängd mat i början av den aktiva perioden (motsvarande frukost hos homo sapiens).

Det finns således ett samband mellan sena måltider och negativa hälsoeffekter. Det är inget bevisat samband, men sammantaget finns det fog för det påståendet skriver forskarna i studien.

Jag äter 12/12
Jag äter nästan aldrig på kvällen. Det är en vana som jag förändrat och som jag håller fast vid. På så sätt fastar jag 12 timmar varje dag, från middag till frukost. På helgerna äter jag brunch och då blir fastan 14-16 timmar (jag är ingen renlevnadsmänniska så festligheter är förstås undantag). Det är enkelt och inte särskilt ansträngande. Jag har kommit fram till att det är bästa sättet för mig att hålla vikten och mitt goda humör på.

Tidigare inlägg om biologisk klocka och fasta finns här.

Läs mer om fasta, löpning och hjärnan på Hjärnfysikbloggen.