Runners World - Därför luktar det svett av dina träningskläder

Som löpare vet du att svettiga träningskläder luktar illa. Men varför luktar de illa? Och hur kommer det sig att syntetmaterial luktar extra illa? Svaret är att bakterier frodas i näringsrika träningsplagg. Olika material passar dessutom olika bakterier. De som gillar bomull trivs inte i syntetmaterial och vice versa.

Foto: un-perfekt / Pixabay

Du har två sorters svettkörtlar: apokrina – som finns i armhålor, ljumskar och underliv – och ekkrina – som finns på resten av kroppen. De ekkrina svettkörtlar producerar svett som mest består av vatten och salt. Eftersom bakterier inte kan leva på saltvatten är den svetten luktlös. Om du svettas på ryggen, pannan eller i händerna är det som att bada i saltvatten. Den andra ...


Läs fortsättningen här.

Runners World - Träning ökar hjärnans gråa och vita hjärnsubstans

De senaste åren har flera studier visat att konditionsträning är bra inte bara för kroppen utan också för hjärnan. Ett sätt att se det är att både den grå och den vita hjärnsubstansen ökar när du springer.

Bild: Gerd Altmann / Pixabay

Löpning ökar den grå hjärnsubstansen

Den grå hjärnsubstansen är grå för den består av nervcellens kropp. Det är där information bearbetas. De grå cellerna kan sägas vara hjärnans datorer. De används vid muskulär aktivitet och när du använder syn, hörsel, tal, minne, känslor och självkontroll.

Tyvärr minskar mängden grå celler med åldern. Det är en minskning som är förknippad med åldersrelaterad kognitiv nedgång. Som tur är kan du bromsa denna nedgång med löpning. I en studie skannades 2000 personer mellan 21 och 84 år och forskarna ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Då är risken för att "vägga" som störst

Om du sprungit ett maraton känner du säkert till väggen som uppenbarar sig kring 30 km. Du kanske har sprungit in i den eller känner någon som gjort det. Det sker så plötsligt och effekten är så påtaglig att det brukar liknas vid att springa in i en vägg. Den faller ner som en bila från skyn. Ingenting kan rädda dig. Det är bara att gå i mål.

Det är så väggen beskrivs, men vad är en vägg egentligen? Hur vanligt är det att springa in i en vägg? I en studie svarade hälften av alla löpare att de sprungit in i väggen. Kruxet med den typen av studier är att du inte är särskilt objektiv när det gäller dig själv, inte minst när det gäller din löpning. Det kanske känns bra för stunden att förklara ett dåligt resultat med att det kom en vägg i vägen. I efterhand blir det en sanning.

Väggdefinition

För att gå till botten med väggen krävs objektiva data. Professorn i datavetenskap, Barry Smyth, har samlat ihop data från nästan 2 miljoner maratonlopp för att hitta svar på vilka som som springer in i väggen och varför de springer in i väggen.

Smyth definierade en vägg som en försämring med minst ...

Läs fortsättningen här.

Omega-3-fettsyran DHA dödar cancerceller

Fetter som omega-3 är viktiga för hälsan. Det gäller inte minst omega-3-fettsyran DHA som dämpar inflammationer och är viktig för hjärnans funktion.

Bild: National Cancer Institute / Unsplash

Dessutom är DHA kopplat till minskad cancerrisk. I en ny studie beskrivs för första gången de biokemiska mekanismer som gör att denna fettsyra kan hämma tumörer.

Tvärvetenskaplig upptäckt

2016 upptäckte onkologen Olivier Feron att cancerceller i sur miljö använder fett istället för glukos som energikälla för att föröka sig. Några år senare upptäckte Feron och professor Cyril Corbet att dessa celler är de mest aggressiva och lättast metastaserar.

Lax är rik på omega-3-fettsyran DHA. Foto: Shutterbug75 / Pixabay

Denna upptäckt gjorde att Yvan Larondelle, professor i bioteknik, vars team utvecklar bättre fettkällor i kosten, tog kontakt med Feron. Det ledde till att University of Louvain startade ett forskningsprojekt för att utvärdera hur tumörceller beter sig i förhållande till olika fettsyror.

Detta tvärvetenskapliga projekt identifierade snabbt att tumörcellerna svarade på helt olika sätt beroende på typ av fettsyra. Några fettsyror stimulerade tumörcellerna medan andra - som DHA - dödade dem.

Dödlig överbelastning

Det visade sig att tumörcellerna utvecklade en typ av celldöd genom oxidering.  Normalt lagrar cellerna fettsyror i fettdroppar som skyddar mot oxidering. Men ett överskott av DHA leder till att tumörcellen blir överbelastad och inte längre kan använda fettdropparna som skyddande lager, vilket leder till oxidering och celldöd.

Tumörer som sönderfaller inom några dagar av omega-3-fettsyran DHA. Bild: University of Louvain.

I ett experiment såg forskarna att möss med tumörer som åt mycket DHA minskade tumörtillväxten signifikant jämfört med möss som åt en normal diet.

DHA verkar vara en av många faktorer som kan användas i kampen mot cancer. En vuxen person bör äta minst 250 mg DHA per dag, helst i form av fet fisk som lax och makrill. Jag tror fortfarande att fisk är bättre än tillskott.

Morgonmänniskor har lägre risk för depression än kvällsmänniskor

Genom att stiga upp en timme tidigare minskar risken för allvarlig depression med 23 procent, visar en ny genetisk studie baserad på 850 000 personer. Studien ger ett starkt stöd för att din kronotyp - om du är morgon- eller kvällsmänniska - påverkar risk för depression.

Kvällsmänniskor kallas också nattugglor. Foto: Jonas Leupe / Unsplash

We have known for some time that there is a relationship between sleep timing and mood, but a question we often hear from clinicians is: How much earlier do we need to shift people to see a benefit?” säger Celine Vetter, biträdande professor i integrativ fysiologi vid University of Colorado Boulder, i ett pressmeddelande “We found that even one-hour earlier sleep timing is associated with significantly lower risk of depression.”

Nattugglor och morgonlärkor

Tidigare observationsstudier har visat att ”nattugglor” har en fördubblad risk att drabbas av depression jämfört med ”morgonlärkor”, oavsett hur länge de sover. Dessa studier har varit små, använt frågeformulär eller har inte tagit hänsyn till miljöfaktorer som kan påverka både sömn och humör. Därmed har man inte kunnat se tydliga orsakssamband.

I den nya studien användes data från DNA-testföretaget 23andMe och den biomedicinska databasen UK Biobank. Genom mendelsk randomisering kunde forskarna sedan reda ut orsak och effekt. Det finns omkring 340 genetiska varianter som påverkar din kronotyp och generna kan förklara 12 - 42 procent av ditt sömnmönster. 

Morgontrött nattuggla. Foto: Des Récits / Unsplash

Ljus och mörker

Genom att använda register och utredningar om depressioner kunde forskarna se att personer med genetiska varianter som kännetecknar morgonlärkor hade klart lägre risk för depression. För varje timme som sömn och uppvaknade tidigareläggs minskar risken för allvarlig depression med 23 procent.

Det betyder att en person som vanligtvis lägger sig klockan 1 på natten minskar risken för depression med ca 40 procent genom att lägga sig klockan 23.

Orsaken är komplex. Det kan bero på ökad ljusexponering, men också sociala faktorer.

"We live in a society that is designed for morning people, and evening people often feel as if they are in a constant state of misalignment with that societal clock," säger Daghlas.

Nattuggla. Foto: David Clode / Unsplash

Han betonar att en stor randomiserad klinisk studie är nödvändig för att definitivt avgöra om det går att lägga sig tidigt och kan minska depression. "But this study definitely shifts the weight of evidence toward supporting a causal effect of sleep timing on depression."

Vetters bästa tips för att förändra sitt sömnmönster är:

"Keep your days bright and your nights dark. "Have your morning coffee on the porch. Walk or ride your bike to work if you can, and dim those electronics in the evening."

Sommartid

Kanske studien ger ytterligare argument för att man bör behålla normaltiden när sommartid skrotas, eftersom sommartid leder till minskad ljusexponering på vintern. På sommaren är det ju liksom ljust ändå, t o m mitt på natten.

De flesta är någonstans mittemellan nattuggla och morgonlärka. Jag har varit mestadels nattuggla men nu är jag definitivt en morgonlärka. Att springa eller promenera tidigt på morgonen när bara fåglarna kvittrar är definitivt bra för min psykiska hälsa. När jag kommer hem igen är jag "på jobbet". Det är en bra rutin under denna pandemi. 

En morgonlärka med morgonfrukost.Foto: Daniel Pettersson. Uploaded to commons by oskila with his permission. File taken from http://www.fagelfoto.se, CC BY-SA 2.5 se, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1722926

Runners World - Så här mycket ska du träna för att bli smartare

Som löpare vet du att det knappast finns något bättre för tankeförmågan än en löptur. Efter löpning kommer klarhet. Kropp och hjärna hänger ihop, men hur ser kopplingen ut? En ny studie ger en del nya svar på den frågan.

Bild: Gordon Johnson / Pixabay

Konditionsträning förbättrar tankeförmågan. Men hur mycket träning krävs det och går det att träna för mycket? I en ny studie har forskare försökte svara på det genom att testa 21 vältränade cyklister och triatleter (11 män, 10 kvinnor). Alla testpersoner körde samma protokoll vid två olika tillfällen: först 15 minuter cykling med måttlig ansträngning följt av fyra minuter kognitiva tester, sedan ytterligare 30 minuter ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Backlöpning gör dig starkare

Om du springer för att slå ditt personbästa undviker du backar och berg. Du vet att backar kostar energi. Du tappar rytmen. Andning och löpsteg kommer i otakt. Du ser hur ditt personbästa skyndar vidare utan att vänta på dig. Det rusar över kullarna och försvinner i fjärran.

Foto: Gordon Plant / Unsplash

Backar och berg är jobbiga, men det är utmaningar som leder till utveckling. I uppförsbackarna måste du använda dina benmuskler. På platt mark studsar du fram genom att återanvända energi som lagras i benens gummiband, men så fort lutningen ökar tappar du studs – till och men känguruer kämpar i uppförsbackarna. Du måste skapa kraft med dina muskler. Du måste pressa kroppen uppför. Det är därför det är jobbigt. Det är därför en bergslöpare har en annan fysik än en banlöpare. Det är olika löpsätt.

Backlöpning är en kamp mot gravitationen

I platta inomhusmiljöer finns inga rullband. Du går genom korridorer, men när du ska upp eller ner finns det nästan alltid en hiss bredvid trappan. I köpcentra ...

Läs fortsättningen här.