Min investeringsstrategi - 80/20 utan mellanmjölk

Just nu råder kaos i ekonomin. Börserna går upp och ner och igår kostade WTI-oljan minus(!) 30 dollar. Hur minimerar man risken i kaos? En tröst är att det finns ordning i kaos. 

Jag brukar inte skriva om aktier och ekonomi, men här på min egen blogg skriver jag om det som faller mig in. I slutet av 2012 skrev jag om varför man bör välja rörlig ränta och det inlägget har åldrats bra.

Preppa och spara är viktiga dygder

Coronakrisen har lärt oss vikten av att "preppa" med förnödenheter. MSB är tydliga med att det på några veckors sikt inte finns någon som ger dig mat eller el om systemet kollapsar. 

Kapital är också en sådan förnödenhet. Förr handlade det om liv och död att spara i ladorna. Ordet kapital betyder boskap. Det var bondens ekonomi. Kapitalet gav trygghet och att man vågade ta risker. Att satsa på en ny gröda som potatis är en risk. För varje kg potatis man åt måste man dessutom spara några sättpotatisar för att få skörd nästa år. De som åt upp alla potatisar fick svälta nästa år. Idag är kapital mer abstrakt, men det handlar fortfarande om trygghet och att skapa välstånd.

Lär av de bästa som Warren Buffett

Jag försöker alltid lära mig av de bästa. Jag lägger inte mycket tid på aktier, men en gång i veckan (jag kan för lite och vill inte lägga för mycket tid på min portfölj) ser jag över mina investeringar. Jag har 80 % aktier i stabila företag med bra utdelning och 20 % aktier med hög risk. Jag har hälften av sparandet i aktier och den andra hälften på sparkonto eller liknande (ju äldre man blir desto mer bör man spara riskfritt). 

När aktier går upp måste jag sälja för att inte bli för tung i aktier, men jag säljer inte de som gått bäst. Jag tror inte på "vinsthemtagning". Varför sälja de aktier som går bra? Jag säljer de som gått sämst. Det har jag lärt mig det av den bästa investeraren, Warren Buffet. De aktier som gått bra går troligen bra i framtiden också, åtminstone jämfört med de dåliga aktierna.

Så jag följer regler. Jag har inte kunskaper och information att slå marknaden på kort sikt.  

90-årige Warren Buffett investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Buffett som är ateist och demokrat jobbar sedan många år tillsammans med 96-årige Charles Munger som är republikan.

Jag sålde av aktier fram till börsraset i början av 2020. Då blev jag tvungen att köpa aktier igen för att hålla balansen 50-50. Jag köpte fler av de som gått bäst. Eftersom jag inte var snabb utan släpade efter blev de ganska billiga.

Regeln om 50-50 tvingar mig att sälja av när det går bra och köpa när det går ner. Skulle jag agerat på känslor hade jag kanske behållit aktier för länge. Jag hade hoppats på högre kurser eller att få ”tillbaka pengarna”. Strategin har fungerat bra, men det går ju inte att utesluta att det beror på tur.

Vad ser Buffett som andra inte ser?

Jag lyssnar på kloka personer. Warren Buffet är klok. Han säger att han investerar i människor. Han investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Det är de egenskaper som krävs för att driva företag, säger han.

Warren Buffett själv har ett driv att hela tiden bli bättre. Han är över 90 år men jobbar lika hårt nu som när han var 25 år. Han läser 500 sidor varje dag för att lära sig mer om människor. Det ger honom fler perspektiv. Han producerar inget, han skapar inget - han investerar i människor som han tror har ”integritet, handlingsförmåga och adaptiv intelligens”. Nu närmar han sig 100 år och ska ge bort allt innan han dör.

Buffett säger att integritet är att fokusera och säga nej, för säger du ja till allt splittras livet upp i små delar. Handlingsförmåga är hälsa, sömn och återhämtning. En långsiktig investering kräver bra hälsa. Adaptiv intelligens handlar om att vara bra på att hantera förändring i en föränderlig värld. 

80/20 - paretoprincipen

1896 upptäckte den italienska nationalekonomen Vilfredo Pareto att 20 procent av befolkningen ägde 80 procent av all mark. Ja, hela ekonomin tycktes uppdelad efter 80-20. Detta förhållande kallas sedan dess paretoprincipen. Några exempel: 80 % av försäljningen kommer från 20 % av kunderna; 80 % av vinsten från 20 % av produkterna; 20 % av dina vänner och erfarenheter står för 80 % av dina positiva känslor och minnen. 

På senare tid har paretoprincipen trängt in i datavetenskapen: 20 % av buggarna står för 80 % av alla systemfel, och så vidare. Principen kan sammanfattas med att 20 % av orsakerna står för 80 % av verkan (gäller även träning). Paretoprincipen påminner om gyllene snittet – har men en gång sett det ser man det överallt. Det gäller även börsen. En genomgång av den australiska börsen 1900 - 2018 visade att den gick upp 81 % och ner 19 % av alla år.

Mellan 1900 och 2018 har börsen gått upp 96 år och ner 22 år, dvs 80-20. I snitt har den gått upp 13,1%.

Jag lyssnar även på stora tänkare som Nassim Taleb. Han är expert på risk och blivit rik på sina insikter. Han walks-the-talk (räknar dock inte honom som klok pga brist på ödmjukhet) och förespråkar något som kallas "skivstångsstrategi” (kuriosa: han tar 180 kg i marklyft). Det betyder att 90 procent av kapitalet placeras i aktier med lite risk, 10 % i aktier med hög risk. Du ska undvika mellanmjölksinvesteringar, eftersom de varken skyddar dig vid en krasch eller ger stora vinster när börsen rusar uppåt.

Skivstångsstrategin liknar paretoprincipen. Eftersom jag placerat 50 % av kapitlet i aktier blir den riskabla delen 20 % av aktiekapitalet och 10 % av det totala kapitalet, alltså riskfördelning 80-20 för aktier men 90-10 totalt.

Jag skriver inte något om vilka aktier jag köper. Det kan jag svara på i mail om någon är nyfiken. Men en princip är att de ska ha en produkt som jag gillar och tror på och som jag själv hoppas och tror ska göra världen lite bättre.

Illusioner, rationalitet och aktier

I en ny studie i British Journal of Psychology visas hur lätt vi människor låter oss luras om orsakssamband. I studien fick 108 studenter uppdelade i två grupper höra om en påhittad sjukdom kallad "Lindsay Syndrome" och om en möjlig behandling kallad "batarim", också den påhittad. Sedan fick studenterna ta del av fakta om 100 patienter med detta syndrom som antingen tog medicinen eller inte. Varje individuellt patienfall redovisades för sig.

Den första studentgruppen fick höra om 80 patienter som fick läkemedlet och 20 patienter som inte fick det. Den andra gruppen fick höra om det omvända förhållandet: 20 patienter som fick läkemedlet och 80 patienter som inte fick det. Det var den enda skillnaden i de fakta som delgavs de två grupperna. I båda fallen uppgavs 80 % av patienterna ha blivit bättre, både sådana som tagit medicinen och sådana som inte gjort det. Resultatet blev att studenterna i den första gruppen bedömde medicinen som mer effektivt, medan man i den andra gruppen förhöll sig mer skeptisk till medicinens verkan.

Varför? En möjlighet är att eleverna i den andra gruppen såg att så många patienter blev bättre trots att endast 20 - okänt vilka - hade fått behandling. De fick därför en större tilltro till ett förlopp där patienterna kunde tillfriskna lika bra på naturlig väg. Studenterna som fick höra om 80 patienter som tog medicinen gjorde en motsatt tolkning: många har blivit bra, många har fått batarim.

Genom att information presenteras på ett visst sätt, kan vi lätt förledas att tro att vi har kontroll över något som i själva verket är helt slumpmässigt. Särskilt tydligt blir det om det antyds att vår kompetens spelar roll för utfallet. Det är inte så konstigt att det finns en stor marknad för spel och dobbel.

Spelar man på lotto är den förväntade avkastningen på en krona ungefär 50 öre. Ska man spela är det i så fall bättra att "spela" på aktier, det är också ett spel och chans till viss del, men de speglar behovet av riskkapital till produktionen av varor, idéer och tjänster som finns i verkligheten och därmed borde den förväntade avkastningen vara större än krona. Men det kräver sparande och att man byggt upp ett kapital och att man är rationell och tänker långsiktigt.

Människan är inte rationell
Jag har visat många optiska illusioner på den här bloggen och förklarat hur våra ögon, eller snarare vår hjärna, blir lurad. Det är inte lika lätt att visa hur kognitiva illusioner lurar vår rationalitet. Det gäller inte minst ekonomisk rationalitet. Man behöver inte platsa i lyxfällan för att fatta felaktiga ekonomiska beslut. Det beror på att vi har känslor och ogillar förluster mer än vi gillar vinster upp till en viss summa och att vi har bråttom. I valet mellan 100 kr nu eller 110 kr om en vecka väljer de flesta 100 kr nu. Om man däremot frågar samma människor om de vill ha 100 kr om 7 veckor eller 110 kr om 8 veckor, då väljer de flesta 110 kr om 8 veckor. Det handlar om en vecka i båda fallen, men i det andra fallet infaller utfallet långt senare.

Hur man bygger en aktieportfölj
“In the short term the market is a popularity contest; in he long term it is a weighing machine”   Warren Buffet (1930 - )

De flesta av oss har gener som "anser" att det är bättre att undvika faror än att chansa på en fördel. Det har säkert en evolutionär förklaring, men fungerar sämre i en modern rationell ekonomi. Det är t ex ett vanligt beteende att en investerare väntar för länge med att sälja en dålig aktie. Man hoppas att aktien ska gå upp. Det finns ingen rationell kalkyl, bara känslor. Samma sak om en aktie går upp. Då tar man hem vinsten för tidigt, så kallad vinsthemtagning. Man fruktar att aktien ska förlora i värde. Känslor och rädslor, men det har ingenting med rationalitet att göra. Det är ingen kalkyl.

Snarare är det så att en aktie som går dåligt sannolikt fortsätter att gå dåligt, medan en aktie som går bra fortsätter att gå bra. Det är sannolikt på lång sikt. En rationell strategi är då att sälja aktier som går dåligt och behålla dem som går bra och köpa nya aktier för de dåliga. Jag tror inte att Warren Buffet sålt några av sina bästa aktier. Han behåller dem så länge de går bra. 


Köper man del i en fond så får man riskspridning till priset av en avgift som är ganska hög med tanke på den tjänst man köper kan man tycka. Om man har tid och pengar (över) är det förnuftigare att köpa ett spektrum av olika aktier och köpa och sälja enligt principen ovan, snarare än att följa känslorna som vi utvecklade för jakt, flykt, bråk och sex. Det är lite tråkigt och inte så mycket risktagande, men avkastningen blir sannolikt bättre på sikt och risken för en brakförlust är mycket mindre.

Vi är ett flockdjur som följer andra människors känslor, även om vi är klädda i slips. Det är svårt att studera siffror när alla skriker sälj:)

From The Economist, 1987

Hur snabb är du?
Efter allt detta om kognitiva och ekonomiska illusioner så tar vi en optisk illusion. Vi är olika snabba på att hitta ansikten. En del är bättre än andra på att se ansikten, själv var jag ganska medioker i ett tidigare test. Hur lång tid tar det för dig att hitta ansiktet bland löven?

http://www.moillusions.com/