Hur du får tillbaka din borttappade mobil

Det finns en sak som jag inte vill tappa: min mobilplånbok. Mobilens viktigaste innehåll finns lagrat i molnet, men jag har också körkort, betalkort och kanske någon viktig lapp i något av facken. Om jag tappar min mobilplånbok måste jag ordna nytt körkort, spärra diverse kort och minnas vad som stod på lapparna.

Antalet vanliga plånböcker har minskat, men en del har halva sitt liv i plånboken och de kan ha nytta av att läsa vidare. För om du tappar din mobilplånbok eller plånbok, finns det ett sätt att öka chansen att få tillbaka den med 600 procent. Chansen att jag får tillbaka min oansenliga mobilplånbok är bara en gång på sju. Men om jag stoppar ett speciellt fotografi i den så är chansen hela sex gånger av sju.

Psykologen Dr. Richard Wiseman ville se om en plånboks innehåll påverkade chansen att den lämnades in till polisen. Han lade därför ut en massa plånböcker med olika innehåll. Plånböckerna innehöll olika fotografier och saker, som till exempel bevis på att man sysslade med välgörenhet, kort på valpar, på ett gammalt par, på familjen, på bebisar mm.

Bebisar och valpar

Det visade sig att plånböcker med fotografier på bebisar återlämnades i 88 procent av fallen. Sedan kom plånböcker med valpar, därefter de med ett kort på familjen och de med ett äldre par, med 53, 48 och 28 procent. Plånböcker som var full med bevis på att man var engagerad i välgörenhet lämnades tillbaka i 20 procent av fallen, lite mer än en ordinär plånbok utan något känslomässigt innehåll som lämnades tillbaka i 15 procent av fallen. Totalt lämnades 42 procent av plånböckerna tillbaka i psykologens skotska hemstad Edinburgh.

Dr. Wiseman tror att det finns en "medkännande instinkt gentemot spädbarn som utvecklats för att säkerställa kommande generationers överlevnad"; detta skulle förklara varför barnfoton framkallade ett "omtänksamt" svar från individerna.

Ett mycket bra sätt att få tillbaka sin borttappade plånbok är alltså att lägga ett fotografi av en bebis i den eller på mobilskärmen, sin egen eller någon annans. Nyblivna föräldrar brukar vara bra på att dela med sig av bilder.

Fungerar inte på psykopater

Om man inte har en egen bebis kan man skriva ut den här bebisen och lägga i plånboken. Då kan man vara ganska säker på att få igen sin borttappade plånbok sju av åtta gånger.

Foto Виктория Бородинова från Pixabay

De flesta ler lite fånigt när de tittar på en bebis. De som inte ler kanske tillhör de där 12 procenten som behåller plånboken trots att ägaren har en försvarslös bebis därhemma. De måste vara psykopater (här finns psykopaterna).

Digital demens

Igår satt jag och fikade med en handfull personer. Alla hade lagt fram mobilerna på bordet. Av och till lyfte de på mobilerna för att se vad som var på gång. Efter en stund hade några sugits in i den digitala världen. De var borta.

Jag jobbar nästan bara med personer som är äldre än 25. De flesta över 25 har mobilen bredvid sig när de arbetar. Det sägs att de som är yngre har mobilen framför sig vid tangentbordet så att de kan titta ner medan de jobbar. De byter hela tiden fokus från datorskärm till mobil. Jag vet inte om det stämmer, men det verkar inte otroligt.

Forskare talar allt oftare om något som kallas digital demens. Det betyder att vi lägger ut allt större del av hjärnans funktion på entreprenad till mobilen. En del är bra och gör livet enklare som t ex en app för att deklarera, men det är viktigt att inte glömma att hjärnan behöver tänka. Att kunna räkna ut saker som hur du delar en nota på tre, hittar vägen från A till B eller letar fram namn som du har på tungan (det som kallas gubb-googla). Om du inte använder hjärnan krymper den. Den skrumpnar ihop, medan mobilen tar allt större plats i ditt liv. Till slut är du beroende. Då följer minsta vink från mobilen som en viljelös zombie.

Om du har mobilen framme eller bär runt den när du pratar med någon signalerar du att den andra inte betyder något. Tänk på det. Lägg ifrån dig mobilen eller stoppa den i fickan, så känner den andra sig mycket mer bekväm. Använd mobilen med förnuft innan du tappar ditt förnuft.


Tidigare inlägg om digital demens:
Mobilmissbrukare har obalans i hjärnan
Din mobil gör dig dummare

Mobilmissbrukare har obalans i hjärnan

En av de största skillnaderna i det mänskliga beteendet de senaste tio åren är att vi ständigt går omkring och tittar på våra mobiler. För tio år sedan stirrade inte lika många in i mobilerna. Mobilerna har fångat vår uppmärksamhet. Tusentals människor funderar och utvecklar appar och algoritmer som fångar vår uppmärksamhet och håller kvar oss så länge som möjligt. 

Jag kastade en del appar i somras (efter att ha skrivit ett inlägg om hur dum man blir av mobiler) och är inte lika mobilberoende som tidigare, men jag sitter sällan och drömmer och gör ingenting som jag gjorde förr. Det är nästan bara då jag springer och sover som hjärnan är fri att använda de kreativa delarna av hjärnan som aktiveras först då man släpper taget.

Enligt en ny studie från Pew Research Center är nästan hälften av alla amerikaner beroende av sina mobiler. Andra studier visar att vi rör våra mobiler tusentals gånger per dag. Vår hjärna gillar det som är nytt och ett svep på mobilen kan ge en ny följare, ett uppmuntrande gilla eller något annat roligt. I varje ögonblick kan vi få små kickar av belönande dopamin, något som är ganska nytt i människans evolution. Hur påverkar det våra hjärnor på sikt?

Förr i tiden pratade folk med varandra på tåget :)

I en ny studie har forskare under ledning av Hyung Suk Seo, professor i neuroradiologi vid Korea University, undersökt ungdomar som är beroende av mobiler. De använde magnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att få en unik inblick i ungdomarnas hjärnorn. MRS mäter hjärnans kemiska sammansättning.

Studien omfattade nitton ungdomar som diagnostiserats som mobilberoende. Av dessa fick tolv ungdomar gå en nio veckor lång behandling i kognitiv beteendeterapi (KBT), som en del av studien.

Forskare använde standardiserade test för att mäta hur allvarligt ungdomarnas mobilberoende var. Frågorna fokuserade på hur mobilerna påverkade dagliga rutiner, det sociala livet, produktivitet, sömnmönster och känslor. Ju högre poäng, desto större mobilberoende. Det visade sig att de mobilberoende ungdomarna led av mer depression, ångest, sömnlöshet och impulsivitet, jämfört med en kontrollgrupp som inte var beroende av mobiler.

Forskarna körde sedan en serie MRS-tester för att mäta halterna av GABA och glutamat i hjärnorna. GABA är en neurotransmittor som hämmar nervceller, medan glutamat aktiverar nervceller. Tidigare studier har visat att GABA är viktigt för att reglera olika hjärnfunktioner, inklusive depression och ångest.

Resultaten från MRS visade att förhållandet mellan GABA och glutamat hos de mobilberoende jämfört med de mobiloberoende förändrades signifikant i Anterior Cingulate Cortex (ACC). Det fanns ett samband mellan fördelningen av GABA och glutamat och mobilberoende, depression och ångest.

Dr. Seo tror att den ökade mängden GABA i förhållande till glutamat i ACC hos mobilberoende ungdomar ökar risken för funktionella störningar i kognitiv och känslomässiga neurala nätverk.

Det visade sig dock att nio veckor KBT återställde balansen mellan GABA och glutamat. Så det är inte kört. Det går att bryta mobilberoendet precis som man kan bryta ett spelberoende. Det går att ändra vanor, men ibland krävs det KBT.

"The increased GABA levels and disrupted balance between GABA and glutamate in the anterior cingulate cortex may contribute to our understanding the pathophysiology of and treatment for addictions", säger Dr Seo.

Myelin och lärande

För att lära dig nya saker krävs att du repeterar så att nervceller och synapser stärks. Men det är troligtvis inte hela sanningen. På senare tid har forskare uppmärksammat myelinets viktiga roll när det gäller lärande. Myelin är ämne som mest består av fett och som isolerar nervtrådarna. I hjärnan bildas myelin av en cell som kallas oligodendrocyter (och av schwannceller i perifera nervsystemet). Oligodendrocyterna simmar runt som bläckfiskar och slingrar sig runt nervceller. När nervceller skickar en nervimpuls, är det samtidigt en signal till oligodendrocyterna att förbättra isoleringen och förbättra signalen.

Myelin.

I en studie på möss såg forskarna att nytt myelin måste skapas varje gång en vuxen mus lär sig en ny färdighet som att springa i krångliga hjul. De såg också att praktisk övning ledde till att antalet myelinproducerande oligodendrocyter ökade. Dessutom såg man att mössen behöll den nya färdigheten även efter att forskarna stängde av oligodendrocyterna. Det kanske betyder att om man väl lärt sig någonting i grunden som att cykla, då är den kunskapen myelinerad och robust.

Tyvärr har man flest oligodendrocyter som barn, sedan minskar de ganska kraftigt. Men de finns alltid kvar. Efter 50 har du fortfarande 5 procent kvar, vilket betyder att du kan lära dig nya motoriska och även intellektuella färdigheter.

Studien visar att träning ökar antalet oligodendrocyter. Det verkar logiskt. Cellerna och hjärnan anpassar sig till det du gör. Om du tränar för att lära dig någonting, behövs myelin för att förbättra inlärningen.

Ju äldre du blir, desto svårare är det att lära sig nya färdigheter. Men du kan alltid lära dig nytt. Det kräver dock att du lär dig på ett särskilt sätt. Först och främst bör du lägga ifrån sig mobilen, som jag skrev om nyligen. Mobilen fångar din uppmärksamhet eller du kanske tänker att du inte ska använda mobilen. I båda fallen tappar du fokus. Nervceller som inte borde vara aktiva är aktiva. Det gör myeliniseringen ineffektiv. Oligodendrocyterna rusar runt och försöker isolera alla möjliga kablar. Men om du lyckas fokusera och därmed bara använda de nervceller och nervfibrer som krävs för det du vill lära dig, då kommer oligodendrocyterna endast att isolera dem. De inblandade nervcellerna bildar en neural krets och en färdighet är inget att än en neural krets. Först går det långsamt, men i takt med att oligodendrocyterna lindar varv efter varv av myelin runt kretsen i hjärnan, blir signalerna både snabbare och mer exakta. Du lär dig och du blir skicklig.

Bloggen om allt möjligt
I min blogg på Runners World, Hjärnfysikbloggen, försöker jag fokusera på löpning. På den här mer privata bloggen skriver jag om allt möjligt. Idag blev det ett inlägg om myelin. Jag är intresserad av det mesta och kanske framgår det i Jesper Grips nyfikna podd som jag var med i förra veckan. Vi pratade bl a om vetenskap, kunskap och löpning. Podden finns här:

https://m.soundcloud.com/user-973136045/nr-14-samtal-med-johan-renstrom

Din mobil gör dig dummare

Din förmåga att tänka minskar rejält om du har din mobil (en smartphone) inom räckhåll och det spelar ingen roll att mobilen är avstängd, visar en ny studie från McCombs Business School vid University of Texas i Austin.

Forskarna utförde experiment som innefattade nästan 800 mobilanvändare för att - för första gången - mäta hur bra vi människor är på att utföra och slutföra uppgifter när vi har en mobil inom räckhåll.

Mobilanvändarna satt först vid en dator och gjorde en serie test som krävde total koncentration. Testerna var inriktade på att mäta deltagarnas tillgängliga kognitiv kapacitet - det vill säga hjärnans förmåga att hålla och bearbeta data vid varje givet tillfälle. Innan deltagarna påbörjade testet placerades deras mobiler slumpmässigt på olika platser. Antingen låg mobilen på skrivbordet med skärmen nedåt, i fickan, i väskan eller i ett annat rum. Alla deltagare fick instruktioner att stänga av sina smarta mobiler.

Mobil i bilen är farligt och kanske blir man sämre på att köra bil bara genom att bära på en mobil.

Forskarna fann att de som hade sina telefoner i ett annat rum var betydligt bättre på att lösa uppgifter än de som hade sina mobiler på skrivbordet. De var också bättre än de som hade mobilerna i fickan eller i sin väska.

Experiment ett. Bild från studie.

Resultaten tyder på att blotta närvaron av en mobil reducerar den tillgängliga kognitiva kapaciteten, vilket försämrar hjärnans kognitiva funktion. Vi tror att vi är uppmärksamma och att vi fokuserar på den uppgift som vi har framför oss, men en mobil inom räckhåll gör att vi inte använder all den kapacitet som evolutionen byggt in i hjärnan. Forskarna ser en linjär trend som tyder på att ju närmare din mobil är, desto sämre är den tillgängliga kognitiva kapaciteten. Ditt medvetna tänker inte på din mobil, men just den processen - att inte tänka på någonting - använder en del av dina begränsade kognitiva resurser. Mobilen fungerar som ett kognitivt hjärnläckage. Den suger kraft från din hjärna som om mobilen vore en parasiterande kiselbaserad livsform.

I ett annat experiment undersökte forskarna hur en persons mobilberoende påverkade den kognitiva kapaciteten. Först uppskattades graden av beroende, sedan utförde deltagarna samma serie av datorbaserade tester och lade mobilen på samma ställen som i det första experimentet. I det här experimentet fick dock några av deltagarna instruktioner att stänga av sina mobiler.

Det visade sig att de som var mest beroende av sina mobiler fungerade sämre jämfört med sina mindre beroende kamrater, men bara när de hade sina mobiler intill sig på skrivbordet, i fickan eller i väskan. Mobilen i ett annat rum tycks alltså jämna ut skillnaderna mellan mobilberoende och inte så beroende mobilanvändare.

Det visade sig också att det inte spelade någon roll om mobilen var av eller på eller låg ner- eller uppvänd på skrivbordet. Det tycks alltså som en mobil inom syn- eller räckhåll minskar människors förmåga att fokusera och utföra uppgifter eftersom en del av hjärnan aktivt arbetar för att hämma impulsen att använda mobilen.

"It's not that participants were distracted because they were getting notifications on their phones," säger biträdande professor Adrian Ward i ett pressmeddelande. "The mere presence of their smartphone was enough to reduce their cognitive capacity."

Låt hjärnan vara ifred ibland
Mobilen är en otrolig hjälp. Du har all kunskap i världen tillgänglig i fickan. Du behöver inte använda hjärnan för att aktivt minnas (gubb-googla) eller för att hitta vägen eller ett hotell, det räcker med att fråga google eller Siri eller någon annan AI-algoritm. Algoritmerna från Silicon Valley tar gradvis över våra kognitiva uppgifter, men det är bra för dig att du använder hela din kapacitet ibland. Jag känner mig aldrig så smart och fri som då jag åkt iväg till stugan och glömt mobilen hemma. Jag tänker bättre och är inte lika distraherad. Jag undrar om jag kan sälja in en idé om en mobilfri dag i veckan under sommaren? Jag tror inte det. Jag får nog göra det själv. Fast jag vet inte om jag vill.

Läs mer om hjärnan och löpning på Hjärnfysikbloggen.