Gazzine - Fyra påståenden om löpning – sant eller falskt?

Det finns många tvärsäkra påståenden om träning i allmänhet och löpning i synnerhet. Vad är sant och vad är falskt? Oftast ligger sanningen någonstans mittemellan, men det finns några påståenden som kan klassas som antingen sanna eller falska.

Foto: asoggetti / Unsplash

Sant: Löpning förlänger livet

Vilket är det bästa sättet att spendera en timme? Du kanske vill titta på TV eller scrolla genom dina sociala flöden. Du förbrukar ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Så blir du löpare

Hur lång tid tar det att bli löpare? En del håller ju på i flera år och kommer aldrig igång med löpningen, andra springer ut genom dörren och är löpare när de kommer tillbaka. 

För några år sedan ville psykologen Phillippa Lally ta reda på hur lång tid det tar att skapa en ny vana. Hon gjorde det genom att följa 96 personer som försökte skapa en ny vana under en längre period. Det gällde vanor som att äta frukt till lunchen eller träna 15 minuter efter frukost. Personerna fick svara på frågor varje dag om hur vanemässigt beteendet kändes, om det var ”svårt att göra” och om det kunde utföras ”utan att tänka”. Det visade sig att personerna i genomsnitt upplevde att de gjorde beteendet av vana efter 66 dagar.

Det tog det mellan 18 dagar och 254 dagar för att skapa en ny vana, beroende på hur svår vanan var. Bild från studie.

Stor variation

Det fanns en stor varians beroende på beteende, person och omständigheter. Det tog mellan 18 dagar och 254 dagar ...

Läs fortsättningen här.

Född till ledare

Det sägs att vissa är födda till att bli ledare. De har ett försprång redan i livmodern. Det är en myt, såvida man inte är född med arvsrätt till ledarskap.

(återpublicerad med ny rubrik)

Född ledare

Winston Churchill föddes i en ledande familj, men han var själv ingen stor ledare före maj 1940. Han hade misslyckats med det mesta. De flesta såg honom som en 66-årig föredetting. Men han visste vad han ville. Han var orädd. Han var bra på att skriva och tala. Några veckor senare hade han fattat beslut och hållit tal som gjorde honom till en av de främsta ledarna genom tiderna.

Några är födda ledare. Karl XII föddes 1682. Som 15-åring utsågs han till kung av Guds nåde. Enväldig som sin far Karl XI. Han fick den bästa utbildningen och han trodde själv att Gud utsett honom till att leda Sverige. 

Han var en bra ledare i fält, men han fattade flera dåliga beslut: som att försöka lära Polens härskare en läxa och marschera mot Moskva mitt i vintern. Taktik är konsten att vinna ett slag, strategi är konsten att vinna ett krig. 

Folket kände inte till kungens tankar. De behövde inte det, ty kungen var ofelbar. Det tycktes stämma. De svenska karolinerna krossade allt motstånd. De marscherade mot fienden under tystnad. Det gjorde fienden skräckslagna. Sedan sköt de en salva på nära håll innan de gick till anfall med bajonett och värja. Danskar, ryssar och polacker drabbades av panik och flydde.

Karolinerna krossade allt motstånd.

Poltava 1709. Svenskarna marscherade på raka led mot en dubbelt så stark fiende. Svenskarna saknade kulor och krut, de saknade artilleri. De gick rakt på med dragna värjor. De marscherade under disciplinerad tystnad. Det var en skrämmande syn. Led efter led av blåklädda soldater. De ryska soldaterna bävade. Sedan sköt de första salvan. Det främste ledet med svenskar glesnade men de fortsatte marschera framåt. Trummorna slog taktfast. De fullföljde ödet. Det gick inte att vända. Deras öde var garanterat av kung Karl XII av Guds nåd.

Segermarschen tog slut i Poltava. Karl XII skyllde på en skada. Efter lite kalabalik tog det sedan tvärstopp i Halden. Då fick finansminister Görtz skulden.

Karl XII och Mazepa efter nederlaget vid Poltava. Karl XII simulerar en fotskada. Källa: Wikipedia

Fortfarande tycks många tro att de ledare vi har på något sätt är välsignade med medfödda kvaliteter, som bra kommunikations- och samarbetsförmåga, passion och viljestyrka, kraftfullhet och effektivitet. Men det är inget de är. De blev. De föddes, sedan blev de ledare genom en lång process.

De bästa ledarna är vanliga människor som du och jag, som har arbetat hårt för att bli bra på att lösa problem. De lärde sig tidigt att gå utanför sin komfortzon. De lärde sig bemästra otydliga och osäkra situationer.

De som lyckas bli bra ledare har också tränat upp sin kommunikationsförmåga. De har lärt sig övertyga andra. De har lärt sig att lyssna. De ser helheten. De är ödmjuka. Det är inte medfödda förmågor, utan färdigheter.

Bra ledare lyssnar. Tvärsäkra ledare pekar med hela handen.

Den grekiska retorikern Demosthenes anses som antikens främsta talare. Som ung var han tystlåten. Han stammade. Men han hade bestämt sig för att bli den ledande talaren i Athen. Det sägs att han övade vid havet för att lära sig överrösta vågorna. Han pratade med stenar i munnen för att lära sig artikulera. Ja, han gick så långt att han rakade halva skallen för att tvinga sig själv att träna hemma och inte falla för frestelsen att gå ut. 

Woody Allen sa "80 percent of success is just showing up”. Vad betyder det? Jo, du måste visa upp dig. Vem är du? Vad står du för? Säg ja, men säg inte ja till allting.

Kalabaliken i Bender 1713. Det slutade med att Karl XII snavade på sina egna sporrar och blev tillfångatagen. Bild wikipedia.

De som gör allt detta har förutsättningarna att bli ledare. En del utses till ledare. Det kanske var deras tur i ett kösystem. Men om de inte har gjort det som krävs, blir de dåliga ledare.

Dåliga ledare pekar med hela handen eller håller händerna i byxfickan. De lyssnar inte. De ser inte helheten. Deras vapen är tvärsäkerhet. De strävar efter envälde. De anställer de som tänker lika. De är auktoritära. De ger order. De lägger sig i. De fattar beslut. De som leds lyder. Starka ledare aktiverar rädsla hos de ledde och de kanske går bra i några strider, men de vinner inte kriget. Till slut slutar de ledda att lyssna på den som skriker. Order blir brus. På lång sikt måste förändring komma inifrån. Det går inte att förändra människor från utsidan.

Slutet på de svenska stormaktsdrömmarna 1718. Den svenska modellen uppdaterades inte i takt med verkligheten. Karl XII:s likfärd.

De som vill bli uttagna till Navy Seals utsätts till en början för extremt auktoritärt ledarskap. Syftet är att filtrera fram de tuffaste kandidaterna. Sedan förändras ledarskapet. De som är kvar leder sig själva tillsammans med ledare som lyssnar och vägleder. Syftet är att skapa ett team där den i teamet som har mest kunskap i en situation är tillfällig ledare.

En bra ledare får individer att utveckla sig själva mot ett gemensamt mål. Det kräver empati, en förmåga att lyssna och att våga släppa kontrollen. Det sista är kanske det svåraste för dagens ledare.

Runners World - Tips för nybörjarlöpare

Nu är det snart sommar och hög tid att bli löpare. Att springa gör livet både rikare och bättre. Det första problemet är att komma igång, det största problemet är skador. Här kommer några bra tips för nya men också för erfarna löpare.

Det finns flera fördelar med löpning: du förlänger antalet friska år, hjärtat mår bättre och hjärnan blir starkare. Om det fanns ett piller med samma effekter som konditionsträning skulle alla ta det.

Börja mycket lugnt

Det finns bara ett krux med löpning - det är ansträngande. Men det måste inte vara så, inte om du börjar lugnt. Du går innan du springer. Om du inte kan springa, kan du promenera lite snabbare. Att komma igång är det första hindret. Du har klarat det när hjärtat pumpar lite extra en halvtimme några gånger i veckan. Det andra hindret är skador. Hur undviker du dem?

För några år sedan gav en dansk studie de första vetenskapligt ...

Läs fortsättningen här.

Studie visar på samband mellan brist på Vitamin D och dödlighet i Covid-19

I en preliminär studie* har forskare upptäckt ett samband (statistiska samband betyder inte orsakssamband) mellan låga vitamin D-nivåer och ett hyperaktivt immunsystem. Forskarna tror att detta samband kan förklara varför vissa länder har högre dödlighet och varför barn klarar COVID-19 bättre än vuxna.

En forskargrupp, ledd av Vadim Backman och hans team vid Northwestern University, bestämde sig för att undersöka D-vitaminnivåerna efter att ha lagt märke till oförklarade skillnader i dödlighet mellan länder. Det gissades om skillnader i hälso- och sjukvård, åldersfördelning, testhastighet eller olika stammar av coronavirus. Men Backman var skeptisk. Sjukvårdssystemet i norra Italien är ett av de bästa i världen. Skillnader i dödlighet finns i samma åldersgrupper i de olika länderna.

Cytokinstormar dödar

Backman och hans team gjorde en statistisk analys av data från Kina, Frankrike, Tyskland, Italien, Iran, Sydkorea, Spanien, Schweiz, Storbritannien och USA. De såg då en stark koppling mellan nivån på vitamin D och cytokinstormar - ett hyperinflammatoriskt tillstånd orsakat av ett överaktivt immunsystem - och mellan brist på vitamin D och dödlighet. Det var cytokinstormar som låg bakom den höga dödligheten hos unga personer med starkt immunförsvar under spanska sjukan.

Vi får Vitamin D till viss del via kost men mest genom att vistas en stund i solen. Foto: Annie Spratt / Unsplash

"Cytokinstormar kan allvarligt skada lungorna och leda till akut andningsbesvärssyndrom och dödsfall hos patienter", säger en av forskarna bakom studien," Ali Daneshkhah, i ett pressmeddelande. ”Det är det som verkar döda en majoritet av COVID-19 patienter, inte förstörelsen av lungorna av själva viruset. Det är komplikationerna från den felaktig respons från immunsystemet.”

Vitamin D stärker inte bara det medfödda immunsystemet, det förhindrar också att immunförsvaret blir överaktivt. Det innebär också att bra nivåer av vitamin D kan skydda patienter mot allvarliga komplikationer från COVID-19, säger Backman i pressmeddelandet.

Barn har ännu inte ett fullt utvecklat adaptivt immunsystem. Barn litar främst på det medfödda immunsystemet. Detta kan förklara varför deras dödlighet är lägre.

Forskarna tror att vitamin D kan minska dödligheten med hälften. Det stoppar inte viruset, men minskar dess dödlighet.

I maj infaller dagen D

Jag brukar äta tillskott av vitamin D från januari till ungefär nu, alltså början på maj. Under vintern är solinstrålningen för svag för att starta produktionen av vitamin D (som egentligen är ett hormon). Resten av året litar jag på solen och kroppens förmåga att lagra vitamin D. 

*Studien är publicerad på: https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.04.08.20058578v3 och är inte granskad per review.

Gazzine - Därför är sömnen så viktig

Det finns knappast något som är lika värdefullt för hälsa och prestation som god sömn. Bra nattsömn ger bättre minne, balanserar immunförsvaret, förbättrar idrottsprestation och tvättar hjärna och kropp.

För drygt 100 år sedan förkunnade uppfinnaren Thomas Edison att ”sleep is a criminal waste of time, inherited from our cave days”. En modern människa var vaken och produktiv. Citat som ”I’ll sleep when I’m dead” och Gordon Geckos ”pengar sover inte”, speglar detta industriella tänkesätt. Det har inte alltid varit så. Texter sedan antiken ända till renässansen visar att man kände till hur viktig sömnen var.

Shakespeare: ”Innocent sleep. Sleep that soothes away all our worries. Bild: Prawny / Pixabay

I MacBeth skriver William Shakespeare: ”Innocent sleep. Sleep that soothes away all our worries. Sleep that puts each day to rest. Sleep that relieves the weary laborer and heals hurt minds. Sleep, the main course in life’s feast, and the most nourishing.”

Shakespeares text är kanske den bästa och vackraste sammanfattningen av det vi idag vet om sömn. Det här säger vetenskapen:

Minnen

Under sömnen skapas dina ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Tjocka eller tunna löparskor?

Ska du springa i tjocka eller i tunna löparskor? I Hokas eller Merrel? Svaret på det är ganska självklart om man tänker efter. Det handlar ju om vad du vill.

För några år sedan var ”barfotaskor” populära. Många gillade dem, några - ovana löpare eller löpare som hade bråttom - blev skadade. Att gå från hög till låg höjd tar tid för en fot som sitter fast i kroppen med senor. Foten behöver anpassas en mikrometer i taget. 

En fråga om värderingar

De senaste åren har dämpade löparskor ökat i popularitet. Det känns skönt och bra, men det som känns bra har ofta ett pris. Nya studier visar att den sköna känslan påverkar dina fötter och din hjärna.

Som det mesta handlar det inte om vad som är bra eller dåligt utan om värderingar. Vill du springa snabbare, bli en bättre ...

Läs fortsättningen här.

Så bör man kommunicera under en pandemi

Det räcker inte med att veta vad som måste sägas; man måste veta hur man ska säga det, säger den världsledande amerikanska epidemiologen Michael T. Osterholm i sitt senaste nyhetsbrev. Han lyfter även fram en rapport av kommunikationsexperterna Peter Sandman och Jody Lanard. 

Rapporten ger en färdplan för hur ledare bör kommunicera obekväma fakta med allmänheten. Sandman och Lanard redogör för sex principer för kriskommunikation under en pandemi. Det handlar om fakta och tydlighet. Det måste vara ett ärligt samtal mellan ledare, experter och allmänhet.

Princip 1: Försköna inte

Det vanligaste kommunikationsfelet som ledare och tjänstemän gör under en kris är att försköna dåliga nyheter. Det här är inte så farligt. Det är lugnt. Lita på oss. Målet är att hålla människor lugna, men det är en strategi som slår tillbaka. Oroliga människor känner sig övergivna. De tappar tron på ledarskapet. De likgiltiga - å andra sidan - får en bekräftelse på att de inte behöver ändra sin livsföring.

Om man kommunicerar dåliga nyheter på rätt sätt är de paradoxalt nog lugnande både för människor och marknad. Vi känner att vi blir tagna på allvar. Vi känner oss välinformerade. Det gäller att hitta den rätta tonen. Ingen vill bli behandlad som ett barn. Berätta sanningen utan politik, prestige och teater. Det inger förtroende. Den så kallade marknaden - det vill säga summan av alla beslut som människor fattar - vill först och främst veta vad som gäller. 

Två som visat ledarskap i detta avseende är Tysklands Angela Merkel och Nya Zeelands Jacinda Ardern. De förskönade inte budskapet. De har varit tydliga, inkluderande och empatiska.

Princip 2: Betona osäkerhet

Att tydligt kommunicera sin osäkerhet är mer trovärdigt än tvärsäkerhet. Ödmjuk kommunikation minskar konsekvenserna av att ha fel. Det gör det lättare att ändra sig. Det minskar polarisering. Osäkra påståenden lockar till debatt, tvärsäkra påståenden till konflikt.

I tider av osäkerhet är det viktigt att tillåta spekulation. Många tror att man ska undvika spekulation vid en kris, men det som ska undvikas är tvärsäker spekulation. Vetenskapens kärna är spekulation. Det är det som leder till utveckling. Nya hypoteser testas. Man gissar, testar och gissar igen.

Foto: Vladislav Babienko / Unsplash

Det är också viktigt att erkänna att det finns flera åsikter. Det finns inga säkra åsikter. Det är ett samtal. Om man företräder en minoritet så är man öppen med det. Om man företräder majoriteten säger man också det - men man ska inte låtsas som att vetenskap handlar om majoritetsbeslut. Det är viktigt att respektera varandra. Personattacker leder till försvar och folk gräver ner sig i skyttegravar. Människor som vanligtvis respekterar varandra befinner sig plötsligt i röd zon. Det löser inga problem. På den fronten är intet nytt.

Till sist: man ska inte prata om Vetenskapen som ett bevis för att man har rätt. Det signalerar att man tror sig vara ofelbar. Det finns inget sådant som "Vetenskapen." Vetenskap är inte en religon. För Covid-19 finns bara gradvis, falsifierbar och osäker vetenskap.

Princip 3: Erkänn dina och andras känslor

I början skrevs det att rädslan var farligare än viruset. Idag är det få som håller med om att rädsla var det största problemet i februari/mars. Rädsla är en naturlig reaktion. Vid en pandemi leder det till social distansering.

Orädda, tuffa ledare är inget att sträva efter. Det är inte bra ledarskap att tvärsäkert peka med hela armen. En ledare är inte hejaklacksledare. Människor behöver ledare som delar deras rädsla. Som säger att det är svårt. Som Churchill efter segern vid el-Alamein 1942: ”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början”. Eller Nya Zeelands ledare Jacinda Ardern: ”Act like you have COVID-19”.

Princip 4: Ge människor något att göra

Pandemin är inte enbart en angelägenhet för Folkhälsomyndigheten. Det är en gemensam uppgift. Om en myndighet säger att allt är under kontroll finns det inget för människor att göra. Ledare bör uppmuntra delaktighet. 

Människor som gjorde något - fyllde förråden - kallades för hysteriska hamstrare. Men det är ett välkänt psykologisk fenomen att handlingar håller ångest på plats. Genom att göra saker är det lättare att hantera rädslan. Det är viktigt att erbjuda människor en rad åtgärder som de kan välja mellan. Valmöjligheter ger kontroll och kontroll stävjar ångest.

Princip 5: Erkänn fel och be om ursäkt

Den femte punkten är den svåraste. Det är svårt och riskabelt, men det är mycket värre att vägra erkänna fel och att inte be om ursäkt. Listan är lång: Påståendet att asymptomatiska människor inte överför smitta. Att Covid-19 är som influensa. Att högst 1000 kommer att dö. 

Det är viktigt att erkänna fel av två skäl: Om du klandrar dig själv mer, klandrar andra dig mindre; de kanske till och med berättar varför det inte riktigt var ditt fel. För det andra börjar förlåtelse med erkännande. Det är svårt att förlåta de som inte erkänner sina misstag.

Princip 6: Gör alla delaktiga i det stora dilemmat

Det vi står inför är inte ett vetenskapligt dilemma, skriver Sandman & Lanard. Det är ett politiskt dilemma, för det handlar om värderingar. Det är ett dilemma som handlar om ett val mellan liv och ekonomi. Det är något för politiska ledare och allmänhet. I en intervju beskriver Michael T. Osterholm det som ”we must try to thread the rope through the middle”.

Experter som ställer sig ovanför demokratin som om de kan lösa det grundläggande dilemmat "liv mot ekonomi" överskrider både sitt mandat och sin expertis, skriver Sandman och Lanard. Experter ska dela med sig av kunskap; besluten fattas av politiska ledare och allmänhet. Det är där besluten hör hemma. Vetenskapen är osäker och när det gäller värderingar är forskare människor precis som alla andra.

Hela rapporten Effective COVID-19 Crisis Communication finns här.

Läs även: Generalister gör bättre prognoser än specialister.

Förväntningar och tro påverkar beslut

Dina uppfattningar påverkas av din tro och dina förväntningar. Det kallas för ”priors”. Priors hjälper dig att begripa världen baserat på dina tidigare erfarenheter. Med ökad erfarenhet blir du bättre på att tolka omvärldens signaler, men det finns också en risk att du blir mer inlåst i dina trosföreställningar om du inte hela tiden ser till att utmana din tro.

Det är inte någon ny insikt. En av tidernas främsta vetenskapsmän, Hermann Helmholtz, skrev om det redan på 1860-talet. 

Nu är hjärnforskarna i kapp Helmholtz. I en ny studie visar hjärnforskare att mönster av nervaktivitet, som kodar för dina priors, hjälper hjärnan att göra omvärldens otydliga signaler begripliga. Dessa priors förändrar representationen av sensoriska händelser i hjärnan, vilket i sin tur påverkar ditt beteende. Det kallas bayesiansk integration. 

Klara färdiga gå

Först tränade forskarna apor att återge ett tidsintervall med en uppgift som kallas "klara-färdiga-gå". I denna uppgift mätte aporna tiden mellan två ljusblinkningar ("klara" och "färdiga") och gav sedan en "gå"-signal som svar efter att samma tid har gått.

Foto: Ilyuza Mingazova / Unsplash

Aporna utförde denna uppgift i ett kort och ett långt sammanhang. Det korta intervallet varade mellan 480 och 800 millisekunder, det långa mellan 800 och 1200 millisekunder. Aporna fick information via en visuell signal och hade därmed förväntningar om kortare eller längre intervall.

Tidsuppskattningar är svåra. Ibland känns det som tiden går snabbt, andra gånger långsamt. Den bästa strategin är därför att gissa någonstans i mitten av intervallet. Jazayeri har tidigare visat att människor tenderar att svara så. Det var också exakt vad aporna gjorde. Om aporna trodde att intervallet skulle vara kort och fick ett kort intervall, gav de ett svar som var lite kortare än 800 millisekunder. Omvänt, om de trodde att det skulle vara längre och fick ett kort intervall, gav de ett svar som var lite längre än 800 millisekunder. 

"Trials that were identical in almost every possible way, except the animal's belief led to different behaviors," säger studiens seniora författare, professor Mehrdad Jazayeri, i ett pressmeddelande. "That was compelling experimental evidence that the animal is relying on its own belief."

Nästa steg var att förstå hur hjärnan styr beteende utifrån dessa priors. När forskarna registrerade aktivitet från nervceller i frontalbarken, som är involverade i tidsuppfattning, såg de att varje nervcell aktiverades på sitt eget sätt under ”redo-färdiga”. Omkring 60 procent av nervcellerna hade olika aktivitetsmönster beroende på sammanhanget (kort eller långt intervall). Forskarna fann att priors påverkade svar genom att styra om den neurala representationen av tid mot mitten av det förväntade intervallet.

Det finns alltså distinkta hjärnsignaler som kodar priors. Hjärnan använder dessa för att fatta beslut under osäkerhet. Det är ganska självklart. När du är osäker på något litar du på dina tidigare erfarenheter för att optimera ditt beteende.

"If you can't quite tell what something is, but from your prior experience you have some expectation of what it ought to be, then you will use that information to guide your judgment," säger Jazayeri. ”We do this all the time."

Inbyggd kunskap

Som ett oberoende test utvecklade forskarna ett neuralt nätverk som utförde samma klara-färdiga-gå uppgift. Med hjälp av maskininlärning ändrades synapser så att modellen uppförde sig som aporna. Modellen gav exempelvis en styrd representation av tiden precis som aporna. De kunde också koppla loss neurala representationerna och eliminera styrningen av beteendet.

Gazzine - Cliff Young, den 61-årige potatisbonden som vann världens tuffaste lopp

En av de största sensationer någonsin inom ultralöpning inträffade 1983. Potatisbonden Cliff Young, 61 år, vann ett av världens tuffaste lopp på rekordtiden 5 dygn och 15 timmar. Fram till dess hade han levt ett stillsamt liv på den australiska landsbygden. Det var hans första löpartävling, men han hade sprungit hela sitt liv.

Foto: Holger Link/Unsplash

Han bodde med sina gamla föräldrar. Han var fattig och tandlös. Cliffs huvuduppgift var att ta hand om fåren som rörde sig över vidsträckta områden. De hade inte råd med bil och ibland sprang han i tre dygn för att leta rätt på får som sprungit bort. Han sprang i gummistövlar och han ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Smart träning för motionärer

Polariserad träning, eller 80/20-principen, betyder att du som löpare ska sträva efter att träna 80 procent med måttlig intensitet och 20 procent med hög intensitet. Gäller det också för motionärer som kanske bara springer 2 gånger i veckan? 

I början av 2000-talet lade Stephen Seiler märke till ett mönster hos uthållighetsidrottare: oavsett om det rörde sig om löpare, cyklister, roddare, skidåkare eller triatleter, tränade de bästa omkring 20 procent intensivt och 80 procent lugnt. 

Sedan mer än 100 år känner man till att förhållandet 80/20 som paretoprincipen: 20 procent av orsakerna står för 80 procent av effekten. Konditionsträning ...

Läs fortsättningen här.

Generalister gör bättre prognoser än specialister

I sin bok Range skriver David Epstein om psykologen Philip Tetlock. Som 30-åring hamnade Tetlock på ett möte med experter som diskuterade relationen USA-Sovjet. Året var 1984. Det var under kalla kriget. 

Tetlock lyssnade till de äldre, tvärsäkra experterna som pekade med hela handen. Experterna motsade ofta varandra. De var uppdelade i två läger: liberala (vänster) och konservativa (höger). Liberalerna trodde att Gorbatjov skulle reformera Sovjet, medan de konservativa ansåg att kommunistregimen var immun mot reformer. Båda sidor trodde att Sovjet skulle bestå.

Sovjets sammanbrott överraskade i stort sett alla. Foto Evgeni Tcherkasski / Pixabay 

Generalister bättre än specialister

Sovjets sammanbrott överraskade i stort sett alla. Men det fanns några experter som gissade rätt. Det var experter som kunde ta till sig argument från både liberaler och konservativa. De hade en bredare bakgrund. De integrerade argument från båda sidor. 

Efter mötet med experterna gick Tetlock vidare med en studie för att undersöka hur bra experter egentligen är på att förutsäga framtiden. Han samlade ihop 284 experter. De fick sedan under en period på 20 år ange sannolikheter för framtida händelser.

Det visade sig att experter var usla på att förutsäga framtiden. Många experter medgav aldrig att de gissat fel, trots att felen var uppenbara. När de gissade rätt var det helt och hållet deras förtjänst. När de gissade fel hittade de alltid ursäkter. 

Det går alltid att rätta till data i efterhand. Vetenskapsfilosofen Karl Popper kallar det för ad hoc-hypoteser. Experter måste därför göra tydliga, testbara förutsägelser.

Tetlock lade också märke till något han kallar ”perverse inverse relationship” - sambandet mellan hur känd en expert är och hur väl de lyckas med sina prognoser. Experter som intervjuvas i TV har mest fel av alla.

Rävar och igelkottar

Skillnaden mellan bra och dåliga experter liknade Tetlock vid rävar och igelkottar. De experter som är bättre på att gissa är rävar. De vet lite om mycket. De dåliga experterna är igelkottar. De är närsynta. De vet en sak väldigt bra. Igelkottarna är djupa, men smala, medan rävarna är grunda och breda.

Igelkottar bygger sin världsbild utifrån ett snävt kunskapsperspektiv.Foto: Bill Fairs / Unsplash

Igelkottar bygger sin världsbild utifrån ett snävt kunskapsperspektiv. De vrider data för att passa in dem i sin världsbild. Oavsett om de har rätt eller fel tycker de sig ha rätt. De vill inte erkänna fel. De vill inte lära sig. De gillar inte att samarbeta med de som tycker olika.

Rävar samlar in kunskap från flera olika perspektiv. De accepterar oklarheter och motsägelser. De ställer sig inte i ett läger. De är fokuserade på frågeställningen.

Igelkottarna var särskilt dåliga på prognoser inom sitt eget expertområde. Ju mer information, desto lättare är det att bygga ett pussel av data. Igelkottar kan därför skapa episka berättelser utan motsägelser. Det ger dem en stor fördel. De kan berätta om världshändelser genom sitt nyckelhål av expertis. De kan berätta en historia med myndig stämma. Det är därför de är med i TV. Det finns inte tid för komplexa och motsägelsefulla resonemang i ett TV-klipp.

Prognostävling

Som en följd av Tetlocks forskning startade Intelligence Advanced Research Projects Activity i USA 2011 en prognos-turnering mellan fem forskarledda team. Tetlock ledde ett av teamen. Tetlocks team skilde sig från de övriga genom att det var öppet för ansökningar från allmänheten. Det viktiga var inte team-medlemmarnas bakgrund utan deras ”räviga” egenskaper. Tetlock ville ha nyfikna team-medlemmar med breda intressen. Personer som läste olika böcker. De fem teamen gjorde en prognos per dag i fyra år. Tetlocks ”räv”-team krossade sina motståndare.

Rävar samlar in kunskap från flera olika perspektiv. Foto: Scott Walsh / Unsplash

De bästa prognosmakarna är inte bara rävar, de är också bra på att samarbeta. De delar med sig information och samtalar om förutsägelser med de andra i teamet.

Igelkottexperter har ett perspektiv. De ser ner på andra perspektiv och ämnesområden. De har taggarna utåt. De befinner sig i ett läger och vägrar lyssna på andra läger.

I Tetlocks team var det just de olika perspektiven som var drivkraften i samtalet. Menar du så här? Ge ett exempel? Kan det inte var så att …? De hade hårda men artiga diskussioner. Inga personangrepp. De var fokuserade på frågeställningen, inte på person och läger.

Allt är lärande

De bästa prognosmakarna ser sina egna idéer som hypoteser som behöver testas. Deras mål är inte att övertyga teamet om sin egen expertis, utan att uppmuntra de övriga i teamet att hjälpa dem att falsifiera den egna gissningen. Teamet uppdaterar hela tiden sin tro som goda bayesianer. De antaganden som ligger bakom gissningen diskuteras. De låser sig inte fast vid den första idén och de blir inte låsta av någon ledare som direkt eller indirekt talar om hur det borde vara.

Det handlar alltså om lärande. Ibland står kunskap i vägen för lärande. Kunskap är inte samma sak som klokskap. En klok ledare uppmuntrar återkoppling, perspektiv och samarbete. En modern, agil organisation bygger på samarbete, flexibilitet och öppenhet. Syftet är att bli bättre och det bästa sättet att bli bättre på är att hela tiden fokusera på lärande.

Gazzine - Viktnedgång handlar inte bara om kalorier – det handlar om dig

Viktnedgång handlar inte bara om kalorier. Det är inte bara att äta mindre och träna mer. Det går djupare än så. Det handlar om dig.

Viktnedgång verkar så enkelt. Du äter kolatomer och andas ut kolatomer. Om du stoppar i dig fler kolatomer än du andas ut ökar fettmassan. Atomer följer naturlagarna. De försvinner inte. De bara byter plats. De tar sig in i kroppen i form av mat och lämnar kroppen som koldioxid. Men det betyder inte att det är lätt. Att gå ner i vikt är inte en kalkyl.

Halverad vikt

En bekant till mig, som vi kan kalla Cecilia, vägde 120 kilo. Jag träffade henne några gånger per år. Så småningom fick hon barn. Jag såg henne inte på över ett år. När jag träffade henne igen vägde ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Tre saker och en tanke

Det finns saker du kan göra och inte göra just nu. Fokuserar på det du kan göra. Alla löpare kan göra åtminstone tre saker. Du kan också försöka lära dig tänka annorlunda. 

Du kan träna och komma i form inför nästa pandemi. Det finns 800.000 okända virus i vilda djur som fladdermöss. Det kan räcka med att ett vilt djur biter, andas eller tappar blod på en jägare eller slaktare för att en ny pandemi ska starta. De som är i bra form har mycket större chans att klara sig bra.

Du kan hålla dig undan så mycket det går. När du springer ensam gör du samtidigt något värdefullt för andra. Aldrig har det krävts så lite för att hjälpa så många. Du springer ensam men gör det tillsammans med ...

Läs fortsättningen här.