Spring så länge du kan

Promenader har många positiva hälsoeffekter. Man vet att fotgängare förlänger sitt liv, åtminstone jämfört med de som sitter stilla framför teven. Man blir dock inte bättre på att gå av att gå. Enligt en ny studie måste man öka takten och springa för att bli bättre och effektivare på att gå. Hjärtat måste arbeta. Förmågan att gå försämras ofta med stigande ålder, och det finns ett klart samband mellan dålig gång och sjuklighet hos äldre. Det betyder alltså att den som springer håller sig yngre än den som bara promenerar.

Det går utför
Läkare och forskare brukar ibland använda förmågan att gå långt och snabbt som en markör för hälsotillstånd hos äldre människor. Äldre människor börjar gå långsammare och med större svårighet allt eftersom åren går, vilket ökar tröttheten som i sin tur gör det ännu jobbigare och ännu långsammare. Denna försämring kan tyckas oundviklig. Studier av åldrande fotgängare visar att gångekonomin blir sämre över tiden. Varje steg kräver mer energi, och det gör det jobbigare att röra sig.

Men forskare vid University of Colorado och Humboldt State University, började undra om detta långsamma sönderfall verkligen är något obevekligt eller om man kan påverka förfallet, t ex genom löpning. De rekryterade 30 äldre personer som delades in i två grupper: 15 äldre vandrare (69 ± 3 år) som gick 30 min, 3 gånger per vecka, och 15 äldre löpare (69 ± 5 år) som sprang 30 min, 3 gånger per vecka. Därefter fick de alla promenera tre korta pass i tre olika hastigheter (0,75, 1,25, och 1,75 m/s) på löpband.

Det visade sig att äldre löpare hade 7-10 % bättre gångekonomi än äldre fotgängare och den var jämförbar med stillasittande studenter. Man såg inga biomekaniska skillnader mellan äldre fotgängare och löpare. I motsats till de äldre löparna, hade de äldre fotgängarna en gångekonomi som liknande stillasittande personer i samma ålder och gångekonomin var 26 % sämre jämfört med unga otränade studenter. Gamla löpare kunde däremot gå i takt med studenterna, medan fotgängarna halkade efter. Det tycks som att om man bara går, så går det utför.

Äldre löpare går effektivare än äldre vandrare. Källa PLOS ONE

Det märkliga var att löparnas och gångarnas biomekanik var nästan identisk. Löparna gick inte annorlunda än fotgängarna. De tog lika många steg och hade samma steglängd. Men något var annorlunda, något som inte syntes på ytan.

Forskarna spekulerar om svaret finns gömt inne i muskelcellerna. Man vet att intensiv eller långvarig aerob träning, såsom löpning, ökar antalet mitokondrier i muskelcellerna. Mitokondrier genererar kemisk energi i form av ATP, som i sin tur driver muskelfibrer och hjärnans signaler. Det betyder att fler mitokondrier gör att man orkar gå och springa längre med mindre ansträngning.

Oavsett varför tycks det som om löpning motverkar den kraftiga försämringen i gångekonomi som följer med stigande ålder. Om det känns lättare att röra sig, tenderar människor att röra sig mer, vilket förbättrar hälsa och välbefinnande. Om det känns jobbigt att röra sig, är det lätt att man hamnar i en ond spiral som slutar i soffan och sängen. När man slutar röra sig, då är risken stor att man slutar att utveckla sig fysiskt och mentalt. Att vara i rörelse är grunden för alla organismer med ett nervsystem.

Måste man springa?
Jag tror inte studien visar att man nödvändigtvis måste springa. Det viktiga är att anstränga sig. Pröva att öka takten när du går så att pulsen går upp. Sen kanske du springer en dag. Det är aldrig för sent att bli löpare. Fauja Singh var 89 år när han bestämde sig för att börja springa. Som 92-åring sprang han maraton på 5:40. Som 100-åring satte han fem världsrekord i sin åldersklass på en dag, från 100 meter till 5000 meter.

Fauja Singh springer.

I en studie från Stanford University School of Medicine såg man att regelbunden löpning minskar effekterna av åldrande. Forskarna följde 538 löpare och en liknande grupp icke-löpare från 80-talet då de var i 50-årsåldern till 2008 då de var i 70-årsåldern. I början av studien sprang löparna 4 timmar i veckan, i slutet av studien 76 minuter per vecka. Båda grupperna minskade sin aktivitet och drabbades av olika funktionshinder med åren, men för löparna kom detta hela 16 år senare och klyftan vidgades för varje år och var som störst hos de äldsta personerna i 90-årsåldern. Efter 20 år hade dessutom mer än dubbelt så många ickelöpare dött jämfört med löpare. På sikt kommer alla att dö, men löparna lever längre och friskare.

De båda studierna visar att löpning dels ger snabbare promenader, dels längre liv. Därmed finns det mer tid och tid är allt man har. Mina långpass på sista tiden har dragit ut på tiden och det känns som att jag behöver den tiden om jag ska klara av nästa års stora utmaning.

Den 104 åriga hundrameterlöparen Stanisław Kowalskis råd för att bli gammal: ”Ät inte för mycket och ät inte på natten. Ibland kan du dricka 50 gram, men inte varje dag.” Låter som 12/12;)

Jag tror att man aldrig ska sluta utmana sig själv. Nya utmaningar är jobbiga och det blir jobbigare med åren att lära sig ett nytt språk eller att springa långt. Men så länge man utmanar sig själv och stöter på svårigheter, måste man utvecklas och kämpa för att komma vidare. Den som utvecklas har inte tid att dö. Den bästa medicinen mot avveckling är utveckling.

Springa eller gå ner i vikt

Efter all julmat och champagne kan det vara intressant om man ska gå eller springa bort viktuppgången. Har man inte sprungit förut, bör man börja med att gå. Genom att gå undviker man skador och man bygger upp kroppen. När kroppen har byggts upp kan det vara en bra idé att ta steget att bli löpare. Enligt en ny studie är löpning ett effektivare sätt att bli av med kalorier. Dessutom sparar man tid och tiden är vår viktigaste resurs.

Fysikens lagar
Enligt fysikens lagar krävs det en viss mängd energi för att förflytta en viss kropp en viss sträcka. Det spelar ingen roll hur fort man rör sig. Man gör alltså av med lika många kalorier oavsett om man går eller springer samma sträcka, enligt Newtons fysik. Men det förutsätter att man är en perfekt maskin. Vi rör oss olika när vi går och när vi springer. Medan den som går hela tiden vilar med minst en fot mot underlaget, befinner sig en löpare allt som oftast i luften, bara för att ta ett exempel. Det är mer energikrävande att springa. Men å andra sidan kanske man orkar röra sig mer resten av dagen om man går? Den lägre skaderisken för gångare gör kanske att de inte råkar ut för lika många träningsuppehåll? Att gå bränner mest fett, medan löpning bränner högre andel kolhydrater ju hårdare löpning. En tuff löpning leder i sin tur till mer efterförbränning. Fast den tuffare löpningen kanske stimulerar hunger och gör att man överkompenserar energiintaget? Det är bara några aspekter av gång vs. löpning. Ett sätt att få reda på lite mer exakt hur det förhåller sig är att över en längre tid mäta viktförändringar på personer som går och som springer. 

Jämförelse mellan vandrare och löpare
Nyligen gjordes en sådan stor studie där man jämförde 32 000 löpare från en tidigare studie som sträckte sig över flera år med 15 000 vandrare från en annan långtidsstudie. Uppföljningstiden var drygt 6 år. Syftet var att se hur mycket personerna i respektive studie ökade eller minskade sin träning under den tiden och hur dessa förändringar påverkade BMI (Body Mass Index - ett grovt mått på övervikt).

Eftersom löpning och promenader skiljer sig åt i intensitet, måste man använda ett mått som kallas MET på denna intensitet. 1 MET är basförbränningen när man gör typ ingenting, som när man ligger på rygg på ett näckrosblad och solar magen. Att gå klassificeras som måttlig motion på 3-6 MET, medan löpning klassas som intensiv och ligger över 6 MET. Genom att använda denna klassificering borde en liknande förändring i förbrukat MET ge lika stor viktminskning oavsett om man springer eller går. 

En groda som förbrukar 1 MET.

Men istället för en jämn kurva där förändringar i MET och BMI korrelerade, fann forskarna att en förändring av MET genom löpning producerade en signifikant större förändring i BMI jämfört med samma förändring i promenader. Löpning gav upp till 90 % mer viktminskning jämfört med promenader.

Slutsats
Denna studie mätte en grov effekt av två olika beteenden. Man ska också komma ihåg att det handlar om statistiska medelvärden. En del går upp i vikt, andra går ner i vikt, men något fler springer ner i vikt. Orsakerna till att löpning minskade vikten mer än promenader kan man bara spekulera i än så länge. Det kan bero på att löpning ökar efterförbränningen eller att löpning i högre grad än promenader hämmar aptiten efteråt. Det vet vi inte än. Men studien ger stöd för att löpning har större effekt på BMI än promenader.

Bokprojektet
Jag fick många positiva mail och kommentarer på mitt nyårslöfte om att jag ska skriva en bok. Jag tror några förbeställde boken också :). Jag har börjat skriva så smått. Jag tycker mig märka en viss skillnad mot att skriva ett blogginlägg. Det är mer krävande. Jag känner mig nästan utmattad efteråt. Det är som början på ett alldeles för långt lopp. Skriver jag sent på kvällen behöver jag nästan en timme för att varva ner. Det är som om pennan petat i en slumrande myrstack. Den börjar röra sig. Tankarna sprider sig över hela hjärnbarken, tills skallen är ett myllrande inferno. Tankarna rusar runt som myror medan jag skriver och det dröjer innan de lugnat ner sig. Jag är väldigt spänd på hur det här bokprojektet ska sluta.