Runners World - Så förbättrar löpning och broccoli din hälsa

Att träning är bra för hälsan känner de flesta till, men varför är det bra att anstränga sig? Den vanligaste förklaringen är att kroppen blir bättre av att utsättas för en lagom mängd stress. Nu har forskare upptäckt ett enzym som stärker den hypotesen. Om du springer - och dessutom gillar broccoli - har du förmodligen ett ganska bra skydd mot flera åldersrelaterade sjukdomar.

Med stigande ålder ökar risken att drabbas av insulinresistens. En av huvudorsakerna är fysisk inaktivitet. Insulinresistens innebär att kroppens förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket ...

Läs fortsättningen här

Runners World - Ny forskning: Överträning orsakar störning i mitokondrierna

 Alla vet att träning i allmänhet gör dig bättre, starkare och friskare. Men för mycket träning kan leda till motsatsen. Någonstans finns en gräns. I en ny, svensk studie har man testat denna gräns. Det visade sig att alltför hård träning stör cellens kraftverk, mitokondrierna, vilket försämrar prestationsförmågan – och ökar risken för överträning. 

En kort period av överträning som följs av återhämtning är ett beprövat sätt att göra kroppen redo för maximal prestation. Det kallas för superkompensation. Men det är en riskabel metod. Om den kortvariga överträningen är för hård finns det risk att prestationsförbättringen uteblir. Detta tillstånd kallas ...

Läs fortsättningen här.

Periodisk fasta och LCHF motverkar fettlever

Allt fler drabbas av fettlever, vilket ökar risken för bland annat levercancer och skrumplever. En studie från Karolinska Institutet visar nu att både korttidsfasta och lågkolhydratkost kan minska leverfettet radikalt, och därmed förebygga långsiktiga skador av sjukdomen.

Antalet personer med icke-alkoholrelaterad fettlever har ökat kraftigt de senaste åren. Ungefär hälften av alla med typ 2-diabetes har fettlever, vilket leder till svårbehandlad diabetes och även ökar risken för levercancer och skrumplever. Trots att sjukdomen är vanlig, saknas effektiva behandlingar.

I en studie har forskare vid Karolinska Institutet därför undersökt om periodisk fasta (5:2) och LCHF kan hjälpa patienter med fettlever.

”En grundfråga vi ville besvara var om en högfett diet som LCHF skulle vara sämre på att behandla en fettsjukdom som fettlever, än en 5:2-fasta. Vårt huvudfynd är att båda dieterna är lika effektiva”, säger Magnus Holmer, specialistläkare i gastroenterologi, som har varit huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

Studien inkluderade totalt 74 patienter och pågick under tre månader. De deltagare som fick stöd att följa en 5:2-fasta eller en kaloribegränsad LCHF-kost, halverade i genomsnitt mängden fett i levern. Som jämförelse minskade leverfettet i kontrollgruppen med 16 procent.

Fettlever (NAFLD). Mängden fett i levern minskade med hälften vid LCHF och 5:2-fasta. Kontrollgruppen minskade 16 procent.

En skillnad mellan de två dieterna är att 5:2-fastan, men inte LCHF-kosten, minskade leverns stelhet. Det kan indikera att 5:2-fasta långsiktigt minskar risken för skadlig ärrvävnad, fibros, i levern. När forskarna mätte blodtrycket, hade istället LCHF-kosten en fördel. Den kosten minskade blodtrycket signifikant, vilket är kopplat till en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Men det behövs fler studier. I en oberoende kommentar säger, Philipp Kaldis, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, att det är viktigt att följa blodfetterna vid LCHF-kosten: ”Högfettdieten är kontroversiell, och det finns frågetecken kring hur den påverkar blodfetterna långsiktigt”, säger han.

"Man kan så klart säga åt personer att äta mindre, men det verkar av någon anledning inte fungera. Att som i 5:2-dieten bara begränsa kaloriintaget två dagar i veckan är sannolikt en mer rimlig strategi. Vad gäller LCHF-kosten är det säkert så att fettet gör att du känner dig mer mätt och därför kan äta mindre", säger Philipp Kaldis.

”Många av mina patienter har en farligt hög fetthalt i levern, och det finns ingen läkemedels-behandling som hjälper mot det. Den här studien visar att man med rätt kost snabbt kan minska leverfettet med hjälp av kosten, och därmed förebygga diabeteskomplikationer, leverskador och cancer”, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

"Vissa har fysiskt ansträngande jobb. Då är inte en 5:2-fasta så lätt att följa. För personer som vill äta veganmat är det omöjligt att äta en LCHF-kost. Kostbehandlingen måste fungera för patienten, så det gäller att ha en pragmatisk syn på detta", säger Magnus Holmer.

---

Inlägget baserat på pressmeddelande. Detaljerad beskrivning av studien finns på kostfondens hemsida: www.kostfonden.se/fettleverstudie.

Insulinresistenta grottfiskar med utmärkt hälsa

I ett tidigare inlägg skrev jag om diabetes-1. Den varianten av diabetes är mer genetisk än diabetes-2, som tycks mer beroende av miljö. Kanske kan fiskar ge nya ledtrådar om hur miljön påverkar diabetes-2 och insulinresistens.

Mexikanska grottfiskar

I Mexiko lever två typer av grottetra (Astyanax mexicanus). Den ena är silvergrå med stora ögon. Den lever i näringsrika vatten med mycket mat. Den andra är nästan färglös och lever i mörka näringsfattiga grottor. De är helt blinda, eftersom evolutionen är effektiv på att spara resurser. Deras hjärnor har krympt med 15 procent. De är blinda, färglösa och knubbiga. Deras hjärnor och metabolism har programmerats om för att överleva i den extrema miljön.

Mexikansk tetra. Bild wikipedia.

Grottfisken är dessutom insulinresistent, ett tillstånd som föregår diabetes. Men grottfiskar lider inte av det. De är inte som människor. Varför?

Diabetes typ 2

Efter en god måltid stiger blodsockret och bukspottkörteln frigör insulin som ser till att cellerna tar upp glukos från blodet. Mellan måltiderna portionerar levern sedan ut glukos i blodet.

Vid diabetes-2 produceras inte tillräckligt med insulin eller så känner kroppen inte igen det insulin som det producerar. Det senare kallas insulinresistens, vilket ger höga blodsockernivåer under längre tid. Det leder en rad hälsoproblem.

Blind grottfisk. Bild wikipedia.

Grottfiskarnas anpassningen till en mörk, näringsfattig miljö har gett dem lägre syreförbrukning och de lagrar mer fett. Dessutom har de extremt höga blodsockervärden, men det verkar inte drabba deras hälsa.

I en ny studie fann forskarna att grottfisken har en genetisk mutation som leder till insulinresistens. När forskarna parade grottfisk med havsfisk visade det sig att mutationen vägde mer oavsett matintag. För grottfisken är förmodligen ökad vikt värdefullt i en näringsfattig miljö.

Det mest uppseendeväckande fyndet var att grottfisken hade utmärkt hälsa trots insulinresistens. Forskarna tror att det skett en evolutionär avvägning "där fysiologisk hälsa offras för att dra nytta av svälttolerans." 

Den insulinresistenta, "fastande" grottfisken lever ungefär dubbelt så länge som sin mer bortskämda tvilling och verkar till och med åldras bättre. De fiskar som lever i näringsrikt vatten får med åren trasiga fenor, knölig och gropig hud, medan grottfisken ser fin ut hela livet.

Röjer i skogen

Den här veckan blev det två lugna löppass och ett längre löppass. Det första löppasset kändes tungt, men andra gången gick det bättre och idag på långpasset hade jag pigga ben. 

Det blev en del skogsarbete också. Vinterstormarna ger alltid en del att ta hand om. Det är slitsamt men mest roligt. Jag sågar, drar, släpar, lyfter, hugger och klyver. Det är allsidig träning.