Jag har börjat skriva på en bok några gånger förut, men efter någon vecka har jag tappat tron på mig själv och min förmåga. Så löftet kanske ska vara att inte tappa tron på mig själv. Jag kanske får leta upp alla kommentarer som ger positiv återkoppling och ha dem på en motivationstavla. Det tror jag skulle kunna fungera. Sen måste man sätta av tid. När jag bloggar skriver jag när jag får tid över och det blir lite hullerombuller, hipp som happ och hursomhaver. Att skriva en bok kräver disciplin och jag har upptäckt att bloggen är ett utmärkt verktyg för att disciplinera mig och därför ska jag hela tiden berätta hur jag ligger till. Jag tror inte jag blir färdig på ett år, men jag kan lova att börja. Sen kanske det blir pannkaka av alltihop. Men då har jag i alla fall försökt. Jag får väl äta upp pannkakorna sen. Med massor av grädde.
Vad jag äter en helt vanlig mellandag
Det var längesedan jag åt pannkakor. Fast igår blev det två små amerikanska pannkakor till frukosten. Nu under mellandagarna har man tid med långa och lyxiga frukostar i tofflor och morgonrock. En läsare tyckte jag skulle skriva lite om vad jag äter. Det tyckte jag var en bra idé så jag tog iPhonen och dokumenterade en av mellandagarna. En kanske inte helt vanlig dag ;).
Frukost 9:00
En tallrik naturell yoghurt med müsli, nötter, banan och blåbär. Ett glas färskpressad grapejuice för att skölja ner vitamin D. En ostmacka och ett ägg. Lite frukt, jordgubbar och en näve nötter. Samt två amerikanska pannkakor. Sen tillbaka i sängen en liten stund med en kopp svart kaffe och en iPad. I vanliga fall blir det oftast yoghurtfrukost. Jag är inte så mycket för att variera frukosten. Frukosten är en vana.
Mellandagsfrukost |
Det brukar inte bli så mycket lunch när man är ledig. Ofta smälter frukost och lunch ihop till en brunch. Nu blev det en lätt medelhavsinspirerad plocklunch. Efter det en kopp svart kaffe. Sen ut i skidspåret.
Mellanmål 15:30
En kopp choklad med grädde och det fanns nybakat bröd också. Hur gott som helst efter en kall skidtur. Choklad är dessutom en utomordentlig återhämtningsdryck.
Varm choklad och kall grädde på det. Lyx man kan unna sig efter ett tufft skidpass. |
Middagen bestod av ugnsrostad potatis, morot och rödlök med lövbiff. En sallad med ruccola, valnötter och fikon och en annan sallad med tomater, mozzarella, basilika och pinjenötter. Till det en röra av crème fraiche, chili och vitlök.
Mellandagsmiddag |
En julkaramell. Eller två, kanske tre? Tror det blev två. Fudge är gott. Svårt att tacka nej. Godsaker som serveras under julledigheten faller under begreppet socialt sammanhang och då får man äta lite socker, särskilt om det klibbat ihop med choklad.
Två fudge, eller är det en som delat sig? |
Jag är konstant hungrig under vinterhalvåret p g a all energikrävande skidåkning och jag måste äta något på kvällen. Det blev en smoothie gjord på bär och frukt. Därefter blev det en och en halv film. Sen fick denna präktiga skribent nog och gick och lade sig för att sova i 8 präktiga timmar.
Ännu en resa runt solen
Alla resor börjar med ett steg eller rättare sagt med en handling. Man bestämmer sig och tar ett kliv framåt och sedan fortsätter man med det. Livet i sig har ingen handling, men det är handlingar som ger livet en riktning. Allt handlar om att börja och för att börja med något måste man göra det. Inte tänka att man ska börja och att man ska göra det. Det är stor risk att man hamnar i en sån tankefälla, sen sitter man fast i den resten av livet. Det man ångrar när man är för gammal är inte det man gjorde, utan det man inte gjorde. Det finns det studier på. Gjort är gjort och det som är gjort gör inte så mycket på lång sikt eftersom det mesta ramlar tillbaka till något slags ursprungsläge. Vi skapar en historia i efterhand som får det mesta att falla på plats, både det som man gjort fel och det man gjort rätt.
Jag tror att man måste bestämma sig - verkligen bestämma sig - och sedan handla därefter och sedan skapa rutiner som blir vanor. Sen rullar det på, ungefär som min träning och mitt bloggande rullar på. Det skulle kännas konstigt att sluta nu. Det är djupt liggande vanor och vanorna är den man är och en del av min identitet finns i mina nya vanor, som träningen och bloggandet. Massor av människor känner mig bara genom bloggen och jag känner bara dem via bloggen. Det är en märklig värld vi lever i. Genom att blogga både ger och får man positiv återkoppling. Det finns inga energitjuvar i bloggosfären. Den typen av bloggar tenderar att krossas under tyngden av sin egen gravitation och kollapsa som ett svart hål.
Bild: NASA, Galax M83 som ser ut som Vintergatan. |