söndag 24 januari 2021

Gazzine - Senaste forskningen: Därför fungerar periodisk fasta

De senaste åren har olika typer av periodisk fasta blivit populära. En del fastar 5:2, andra 16/8. Det finns de som fastar flera dagar. Varianterna är många. Hur ska man tänka? Är det läge att börja 2021 med en variant av periodisk fasta fram till påsk?

Ja, det tycks finnas flera hälsofördelar med att fasta. Nyligen gjordes en stor randomiserad och kontrollerad studie för att titta på de biologiska effekterna av en typ av periodisk fasta, så kallad varannandagsfasta. 

Grafisk abstract från studien.

Forskarna delade in 60 friska personer i två grupper: en grupp följde varannandagsfasta och den andra gruppen åt som vanligt. Dessutom studerade forskarna en grupp på 30 personer som utövat varannandagsfasta i minst ett halvår. De jämfördes med personer som aldrig fastat. Syftet med den delen av studien var att fånga upp långsiktiga effekter.

Det visade sig att personerna som fastade varannan dag inte hann äta lika mycket som tidigare. De minskade sitt kaloriintag ...

Läs fortsättningen här.




tisdag 19 januari 2021

Runners World - Ju mer du tränar desto friskare hjärta

De flesta känner till att fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, men nu visar en ny studie dessutom att mer är bättre. Mer träning är alltså bättre än mindre träning, men inte alltid.
Forskning har sedan tidigare påvisat ett samband mellan självrapporterad fysisk aktivitet och minskad förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Det råder dock osäkerhet om hur kopplingen ser ut, särskilt för de som tränar mest. För att ta reda på det samlade forskarna data från över 90000 personer. De fick bära en accelerometer för att mäta fysisk aktivitet. Det är den största studie som gjorts där man faktiskt mätt graden av fysisk aktivitet kopplat till risken för hjärtsjukdom.


lördag 16 januari 2021

Vinterdvala

Många djur använder sig av fysiologiska strategier som vinter- eller sommardvala. Syftet är att sänka metabolism när det är varmt, torrt eller kallt.

Det finns flera olika strategier. I Arktis finns en slags ekorre som kallas arktisk sisel som kan sänka sin kroppstemperatur till tre minusgrader och hålla sig där i tre veckor, medan brunbjörnar bara sänker sin kroppstemperatur till 30-36 grader. 

Brunt fett

Innan djur går i dvala bygger bygger de upp stora fettlager och går punktvis ner i temperatur vid enstaka tillfällen innan de stänger av 95-99 procent av sin metabolism. Sedan håller de värmen genom att elda lagrat fett med brunt fett

Allt som lever måste skydda sig mot brist på näring. Utan näring, inget liv. På Madagaskar finns det lemurer som kallas tjocksvansmaki. De går i dvala i åtta månader under torrperioden. De andas tre gånger i timmen och lever på fettet från sin tjocka svans. De är primater som oss. De har i stort sett samma gener, men de slår på och av dem på andra sätt.

Tänk om vi människor på samma sätt kunde aktivera gener och gå i dvala under vintern eller sova oss genom nästa pandemi. Kruxet är att slå på och av gener i rätt ögonblick. För några år sedan upptäckte forskare att vuxna människor har brunt fett, så vi kan teoretiskt hålla värmen utan att skaka. 

Av en olycklig slump vet man att människor faktiskt kan försätta sig i dvala. En japansk man ramlade och slog sig medvetslös 2006. Han hittades efter 24 dagar. Det var kallt och han hade överlevt utan mat och vatten, vilket ju borde vara omöjligt. När han hittades medvetslös hade han nästan ingen puls, organen hade stängts av och kroppstemperaturen var 22 grader. Läkarna var förbryllade över att han överlevt eftersom hans ämnesomsättning i stort sett upphört. Mannen överlevde tack vare dvalan. Det finns fler inte fullt lika extrema exempel, som Anna Bågenholm som låg under isen i 80 min 1999. Hon överlevde utan hjärnskador.

En fladdermus lever 10 gånger längre än jämnstora möss som inte går i vinterdvala. Foto: seagul / Pixabay

Under dvala minskar andning och hjärtfrekvens, vilket gör organismen sårbar både för syrebrist och extrem oxidativ stress under uppvaknandet när metabolism och syreförbrukning sätter igång igen. Djur som går i dvala måste alltså ha ett bra försvar mot den typen av skador. Det liknar den typ av skador man får av åldrande.

Metabolism, kroppsstorlek och livslängd brukar hänga ihop, men djur som går i dvala avviker från detta mönster. Fladdermöss, ekorrar och lemurer lever mycket längre än de borde. En fladdermus lever 10 gånger längre än jämnstora möss som inte går i vinterdvala.

Om denna teknik varit tillgänglig för människor hade du kanske somnat in för 8 månader sedan när pandemin slog till. Sedan väcktes du nu när det finns vaccin. Ditt åldrande och ditt liv pausades. Kanske du blivit rikare också om du satsat på kryptovalutor och Tesla-aktier innan du somnade in.




torsdag 14 januari 2021

Runners World - Vad är ett långpass egentligen?

För en del löpare är varje löppass en kopia av det föregående passet. Men för att bli bättre är det viktigt med variation. Som löpare har du tillgång till tre växlar: hårt, lugnt och långt. Du kan köra hårt, lugnt eller långt. Men du kan också köra hårt och lugnt, lugnt och långt – eller hårt och långt. När du springer snabbt byter musklerna energisystem till det glykolytiska efter 30 sekunder och till det oxidativa efter cirka 2–4 minuter. Det är därför ...

tisdag 12 januari 2021

Gazzine - Forskare har hittat nycklar till att kunna backa åldrandet

Människan har länge drömt om att stoppa åldrandet. Nu tycks denna dröm bli verklighet, åtminstone när det gäller vävnad i enskilda organ. I början på december 2020 meddelande forskare vid Harvard Medical School att de återställt synen hos äldre möss genom att föryngra deras ögon. Inom två år tror forskarna att de kan göra det på en människa.

Foto: Ravi Patil /Unsplash

Läs fortsättningen på Gazzine.


måndag 11 januari 2021

Runners World - Fyra gånger norska intervaller

Vilken typ av intervaller är bäst? Ja, det beror på. En del föredrar korta, andra långa intervaller. Fördelen med intervallträning är att de tar dig till nästa nivå. Det är ett sätt att utmana sig.


Mina favoritintervaller är backe, 10-20-30, långa och norska intervaller. Ungefär 20 procent av min träning är intervaller och hälften av dem norska intervaller. Jag vet inte varför jag springer dem så ofta. Det kanske är en vana. Fördelen med de norska fyrorna är att det finns flera studier som visar hur de på olika sätt påverkar kondition och hälsa

Studie 1: Förlänger liv och hälsa

För några år sedan rekryterades drygt 1500 äldre män och kvinnor för en studie om träning och åldrande. Forskarna kollade först deras kondition och subjektiva upplevelse av livskvalitet. Sedan fördelades deltagarna på tre grupper: En kontrollgrupp gick med på att följa de gängse riktlinjerna för äldres träning. De rörde sig i en halvtimme (oftast promenader) nästan varje dag. En annan grupp tränade måttligt 50 minuter två gånger i veckan. Den tredje gruppen startade ett träningsprogram (cykel eller löpning) med norska intervaller två gånger i veckan.

Fem år senare hade 4,6 procent av ...