måndag 6 juli 2020

Livet på land gjorde oss smartare

Om du läser det här är du förmodligen smartare än en fisk. Hur vet jag det? Jo, det är bara landdjur som kan läsa, dessutom är landdjur är smartare än sina vattenlevande förfäder. Det är mer krävande att gå på land än att simma i öppet hav.


Jämfört med det öppna havets stora tomhet finns det träd, buskar och stenblock på land. Byten kan gömma sig och rovdjur kan smyga bakom en sten. Livet på land kan därmed ha lett till nya planeringsstrategier, medan vattenlevande djur fortsatte som förut och baserade sina liv på vanor, enligt en ny studie från Northwestern University.

Vanor eller planering

Forskarna testade sin hypotes genom att simulera två olika beslutsstrategier: en strategi baserad på vanor och en på planering. Forskarna skapade först en öppen vattenvärld utan hinder, sedan lade man till föremål allt eftersom för att simulera en mer komplex miljö .


I de enkla miljöerna var överlevnadsnivån låg för båda strategierna. När ett byte mötte ett rovdjur flydde de i motsatt riktning och hoppades på det bästa. I täta miljöer, som korallrev och regnskogar, var sikten dålig och det var svårt att välja strategi.

Utmaningen på savannen

I blandade miljöer, som liknar en savann, visade simuleringarna däremot att planering och strategisk tänkande ger en enorm överlevnadsfördel. Det ska alltså inte vara för få och inte för många hinder. Både helt öppna landskap och tät djungel, minskar fördelen med att planera för framtiden.

När fiskarna kravlade upp på land för ca 400 miljoner år sedan blev världen plötsligt mycket större. Du ser 100 gånger längre på land än i vatten. I havet finns också berg och dalar, men du ser dem inte. Vi som lever på land älskar utsikt. Det ger bättre förmåga att förutsäga framtiden. Människor betalar extra för ett hus med bra utsikt. 

Hjärnor har utvecklats för att förutsäga framtiden och den ökade långsiktigheten krävde mycket mer hjärnkraft. Det är därför det finns landdjur som lever på skaldjur, men inga skaldjur som lever på landdjur. Smarta vattendjur som delfiner och valar utvecklade sin förmåga att planera på land innan de återvände till havet. De är egentligen landdjur. Ett stim vita hajar är ingen match för smarta späckhuggare.

Savannen är som ett schackbräde. Jägare och byten gör olika val, vilket tvingar motståndaren att uppdatera sin strategi. När människans förfäder lämnade det relativt trygga livet i träden fyrdubblades i hjärnan. Vi sprang för livet som jägare, samlare och byte på savannen. Vi konkurrerade med sabeltandade tigrar och hyenor. Det krävde extremt mycket strategiskt tänkande, jämfört med att sträcka sig efter en gren med saftiga blad.

Presentation av studien på youtube:


PS: tyvärr har det kommit extremt mycket spam på sistone så jag prövar att stänga av kommentarerna. Maila om det är något så länge.

tisdag 30 juni 2020

Runners World - Löpning är ett kemiskt reningsbad

När du rör dig aktiverar du dina muskler. Det startar en kedja som ger en rad effekter i kroppen. Träning är som ett kemiskt reningsbad för kropp och själ.

Foto: Tiberiu Popa / Unsplash

Muskler är inte enbart en köttig fibermassa som genererar kraft, utan också ett aktivt organ. För drygt 10 år sedan upptäcktes att kontraherande muskler frigör signalerande substanser som kallas myokiner. De färdas genom kroppen och påverkar bland annat lever, bukspottkörtel, benmassa och fettvävnad. Även immunsystem och hjärna påverkas. Dessutom knuffar myokinerna på näraliggande muskler. När du tränar är det som om kroppen genomgår ett kemiskt reningsbad. I stort sett allting blir lite bättre.

Agent IL-6 med rätt att vara ond och god

En av de mest intressanta myokinerna är Interleukin-6 (IL-6). IL-6 har dåligt rykte eftersom den i vanliga fall är en inflammatorisk cytokin, men när du använder dina muskler förvandlas den från ”ond” cytokin ...




fredag 26 juni 2020

Gazzine - Du är född till löpare

Är människan född till löpare? I sin bok Born to Run skriver Chris McDougall om Tarahumara-indianerna vars livsstil handlar om löpning. Alla springer – män och kvinnor, gamla och unga. De springer hundratals kilometer i enkla sandaler. 
Foto: Emma Simpson / Unsplash

Tarahumara visar att människan egentligen är född till löpare. I vår moderna, bekväma värld har vi kanske tappat kontakten med vårt ursprung på savannen.

Född till löpare

För några år sedan visade evolutionsbiologen Dan Lieberman att utvecklingen från apa till människa skedde genom en rad anatomiska förändringar kopplade till löpning. Hälsenan blev längre så att den kunde lagra och ge energi som en fjäder. Det minskade energiåtgången under löpning ...

Läs fortsättningen här.


måndag 22 juni 2020

Hjärnan balanserar mellan enkelhet och noggrannhet

Hur kommer det sig att du är så skicklig på att känna igen mönster från komplexa nätverk utan någon formell instruktion? En ny studie från Penns universitet visar att det handlar om att göra fel och att lära sig av dessa fel.

Din hjärna är en mycket avancerad informationsprocessor som består av mer än 86 miljarder nervceller. Den påminner om en dator, men att se en hjärna som en dator återspeglar inte riktigt hur hjärnan faktiskt fungerar.

De modulära nätverken (till vänster) gav snabbare svar än sekvenser från ett symmetriskt nätverk. Bild från studie. 

Forskare vid Penns universitet har istället utvecklat en modell av hjärnan som visar att förmågan att upptäcka mönster beror på att hjärnan hela tiden strävar efter att representera saker så enkelt som möjligt. Hjärnan är en effektiv och snål maskin som balanserar mellan noggrannhet och enkelhet. Du gör misstag när du försöker förstå mönster, och dessa fel ger återkoppling och kunskap om helheten.

Forskarna testade denna hypotes med en serie experiment. Det visade sig att personer som testades med en sekvens av typen A-B-C-B blev automatiskt känsliga för dessa mönster utan att vara medvetna om dem.

För att förstå hur hjärnan automatiskt förstod dessa sekvenser fick 360 personer reagera på ett mönster via en dator. Mönstret tycktes slumpmässigt, men genererades antingen av ett modulärt eller ett symmetriskt nätverk.

Forskarna fann att nätverkets mönster påverkade hur snabbt personerna svarade, en indikation på att hjärnan har förväntningar om de underliggande mönstren. De modulära nätverken gav snabbare svar än sekvenser från ett symmetriskt nätverk. 

”You can be very complex and learn well, but then you are working really hard to learn patterns. Or, you have a lower complexity process, which is easier, but you are not going to learn the patterns as well”, säger en av författarna till studien, Christopher Lynn, i ett pressmeddelande.

onsdag 17 juni 2020

Tre amigos på folkhälsomyndigheten

Många myndigheter, företag och organisationer har problem med kommunikation, beslutsprocesser och leveranser. Projekt blir försenade. Resurser blir stående. Inom en växande del av IT-sektorn har man därför infört ett agilt arbetssätt, vilket ökat värdet i leveranserna. Det har i sin tur väckt intresse från andra sektorer. Men det är inte lätt. Det är svårt att lyssna och att prata med andra. Det är svårt att reagera snabbt utan att skjuta från höften.


VHO

Ett av många begrepp i den agila världen är tre amigos. Begreppet tre amigos bygger på en berättelse: Tre amigos träffas på en bar. Amigo V har ett problem. Han behöver hjälp med att lösa det. Han har affärsnyttan/värdet i bakhuvudet. Vad är det vi ska göra och varför? Amigo H funderade på hur man realiserar denna affärsnytta. Hur? Amigo O är skeptikern. Har ni tänkt på det eller det? Om det händer, vad gör vi då?
Tre amigos står för tre perspektiv: vad, hur och om.

Varför, Hur och Om - VHO: Det är tre perspektiv. En grupp med dessa perspektiv består av 3-9 personer. Fler än 9 är för många. Antalet relationer ökar med n(n-1)/2. I en liten grupp kan man prata med varandra, i en stor grupp pratar några för andra.

Det viktiga är samtal och samarbete. Man kommer överens om vad som ska göras. Man samtalar om konkreta exempel. Exempel gör det abstrakta tydligt. Om du inte förstår, vill du ha ett exempel. Det leder till frågor så att problemet kan brytas ner. Tillsammans skapar man sedan en ”Defintion of Done” som beskriver vad det betyder att problemet är löst. Det är en tydlig överenskommelse. Alla kan se värdet av det som görs. De tre visar upp arbetet i snabba iterationer för kontinuerligt återkoppling och lärande. Allt arbete är öppet och transparent.


Den sydindiska apfällan

I en av mina favoritböcker, Zen och konsten att sköta en motorcykel, beskriver författaren Robert Pirsig den ”sydindiska apfällan” - en metod som förr användes för att fånga apor. Jägarna borrade ett hål i en tom kokosnöt och fyllde den med ris. Kokosnöten kedjades sedan fast vid marken. Apor som passerade kunde inte låta bli att stoppa in en hand i hålet och fatta tag i riset, men de kunde inte dra ut handen så länge handen var knuten runt riset. Det enda sättet att bli fri var att släppa taget. Men apor släpper inte taget. De håller fast vid sin idé - ”när du hittar ris så släpper du det inte” - till döden.
I den mångbottnade boken Zen och konsten att sköta en motorcykel beskrivs den sydindiska apfällan.

Det finns många exempel på att myndigheter, organisationer och personer klamrar fast vid idéer som apor knyter näven runt riset. Man har investerat för mycket pengar och prestige. Till slut blir det ohållbart. Nya fakta visar att idéerna inte håller längre. Rovdjuren närmar sig. När man släpper taget är det för sent.


Vattenfallsmodellen

Organisationer som sitter fast i vattenfallsmodeller gillar lika. Det ska flöda från toppen. Möten hålls i slutna rum. Beslut kommuniceras med dokument. Cheferna håller avstämningar. Har man gjort lika? Man blir rädd för att göra fel. Det viktiga är att inte göra fel, inte att ta in nya synpunkter, testa och att pröva nytt. Det finns en tro att olika vägar och perspektiv leder till kaos. 

När man öppnat dammarna från toppen är det för sent. Att byta riktning är som att försöka stoppa ett vattenfall med händerna.

Nya Zeeland är ett exempel på ett modernt, agilt ledarskap. Under den pågående pandemin sänder hälsomyndigheten på Nya Zeeland sina beslutsfattande möten live på internet. Alla känner till de antaganden som ligger bakom besluten. Varenda skolbarn känner till krisnivåerna 1-4.

Nya Zeelands ledare Jacinda Ardern är tydlig. Hon tar ansvar och visar empati. Hon säger att det kommer att bli svårt, men att alla invånare i Nya Zeeland gör det tillsammans som ett team. Viruset ska stoppas till varje pris. Hon bryr sig inte om att göra en politisk poäng. Alla är med. Det handlar om värderingar och det rör alla människor, inte bara de som är experter. Experter har också värderingar.


Tre vise männen

Tyvärr har Sverige inte haft ett lika tydligt ledarskap som Nya Zeeland. FHM har inte levt upp till kraven på bra riskkommunikation. Johan Giesecke, Anders Tegnell och Johan Carlsson är mer som tre vise män än tre amigos. De är experter som i grunden tänker ganska lika.
Tre män som tänker ganska lika.

I en serie studier har Philip Tetlock visat att djupa experter är sämre på att gissa framtiden än breda experter som håller flera perspektiv i luften och kan tänka olika samtidigt.


Öppenhet

Den amerikanska fysikern Carl Sagan sa att extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis. När FHM väljer en annan strategi än WHO och en stor del av världen, är det viktigt att vara öppen och transparent. Många blir oroliga när man går en annan väg utan att veta varför. Vi lever inte på 1700-talet då 40.000 svenskar följde Karl XII in i döden bara för att han tyckte det var rätt. Vi har rätt att veta. 

Nya Zeeland har öppen kriskommunikation. Det är den agila modellen. I Sverige fattas beslut i slutna rum - det ligger närmre vattenfallsmodellen. 

Nya Zeeland stängde dörren och har 21 döda. De lät försiktighetsprincipen styra. Prio 1 var att stoppa viruset. Nu har de öppnat dörrarna igen. Viruset är i stort sett borta. FHM väntade på evidens om att viruset verkligen var ett hot och stängde dörren sent. Vi har 250 gånger så många döda.

Rotorsaksanalys

Det första steget är att erkänna fel. Om en strategi leder till 10-20 gånger fler döda än jämförbara grannländer torde något vara fel. Det hade de flesta varit överens om innan. Efteråt kan man alltid hitta ad-hoc förklaringar till varför det blev som det blev, men det är fel metod. Det är inte lärande. När man tagit till sig att strategin varit felaktig gör man en rotorsaksanalys.
Kanbantavla: Allt som ska göras och har gjorts ska upp på en tavla så att alla kan se och ta del av det som pågår.

Vilka är problemen? Varför dör fler i Sverige? Kanske för att vi fick in smitta i åldringsvården. Varför fick vi smitta på äldreboenden? Därför att de var öppna och vi hade stor smittspridning. Varför var de öppna till 1 april? Varför hade vi stor smittspridning? Man fortsätter att fråga varför tills man hittat rotorsaker till alla viktiga problem. Sedan bryter man ner problemen. Det görs i grupper organiserade som tre amigos. Därefter skapar man tydliga uppgifter med en offentlig "definition of done". 
För att utreda uppgifterna tittar man på andra och best practices. 

Den agila modellen står för helhet istället för parti; Empati istället för prestige; Öppenhet istället för tro; Ansvar istället för nonchalans; Ärlighet istället för hemlighet; Perspektiv istället för experttro; Vetenskapligt förhållningssätt istället för Vetenskap; Globalism istället för patriotism; Försiktighet istället för övermod; Ödmjukhet istället för tvärsäkerhet; Lyssnande istället för att peka med hela handen; Best practices istället för självgodhet;Testa snabbt istället för att vänta på perfekt evidens.

tisdag 16 juni 2020

Gazzine - Så här gör du för att återhämta dig under semestern

Vad är återhämtning? Är semester återhämtning? Ja, det beror på. Är arbete återhämtning? Ja, det beror också på. Återhämtning är något som gör dig starkare. Det viktiga är inte om du är ledig eller arbetar, utan på vad du gör.

Foto: Esther Tuttle / Unsplash

Många spenderar sin lediga tid på sociala media. Det är dock tveksamt om du känner dig utvilad efter en timme tillsammans med Twitter eller Facebook. Det är troligare att du känner det som om kastat bort en timme. Kan det vara så att den riktiga återhämtningen har trängts undan?

I min bok Prestationskoden skriver jag om den tyska sociologen Sabine Sonnentag som forskat i över 20 år om arbete och semester. Känslomässig energi är lika viktigt för prestation på jobbet som fysisk energi är för idrottare, enligt henne. Hur mycket du än älskar att jobba och befinna dig i flow, måste ...