Runners World - Inte för sent efter 50

Om du börjar träna regelbundet i 50-årsåldern kan du bli lika snabb och vältränad på 10 år som jämngamla, erfarna löpare, enligt en ny studie. Allt hänger på din motivation och hur mycket du faktiskt tränar.

Maratonmunken Yusuo Sakai började springa efter en drygt 20 år lång livskris. Han gick i mål efter ett sju år långt lopp när han var 60 år. För honom var den första halvleken av livet en prövning, den andra halvan en lek. Han ler på alla bilder.

Cliff Young deltog i sitt första lopp som 61-åring. Han utklassade hela världseliten i ett lopp som sträckte sig över 875 km. Han sprang för att ge andra ett bättre liv. Det gav honom motivation. 

Det är inte för sent när du nått halvtid i livet. Medelåldern är en signal om att det är dags att ta tag i resten ...

Läs fortsättningen här.

Det finns bara nu

Einstein sa att det förflutna, nuet och framtiden var en envis illusion. Enligt den italienska fysikern Carlo Rovelli är tiden en illusion som beror på vår oförmåga att se världens detaljer. Vi kan inte känna till positionerna och hastigheterna för alla partiklarna i universum. Om vi kunde se världen som den är, skulle det inte finnas någon entropi och ingen tid, säger han.

Susann Mielke från Pixabay

Jag håller med fysikerna. Tiden finns inte. Det enda som finns är nu, även om detta nu också är en illusion - och en envis sådan. Men jag upplever ett nu. Just nu, inte ett nyss eller sedan. Det är nu jag finns och detta nu är allt som finns. 

Alla vintrar var vita 

När jag tänker på det som hänt eller det som ska hända, är det nu jag tänker. Jag skapar det förflutna när jag tänker på det. När jag slutar tänka på det är det borta. Efter några år har jag återskapat det som en gång hände så många gånger att minnet förändrats för att bättre passa ihop med min egen berättelse om mig själv. Minnen är inte filmer av det förflutna, de är skapelser och när du skapar minnen blandas de med andra bilder och minnen. Alla vintrar var vita och alla somrar soliga, för så ser bilderna av sommar och vinter ut.

Stefan Keller från Pixabay

När det förflutna hände var det nu det hände. När du tänker på det som hände, visualiserar du ditt minne av det ögonblicket och det sker också just nu. De känslor du har just nu färgar minnet. Det är samma sak med framtiden. När du tänker på och föreställer dig framtiden tänker du fortfarande på det just nu. 

Det sägs att du ska leva i nuet, men du kan ju inte leva på något annat sätt. Det finns bara ett nu, men det finns flera sätt att tänka i nuet. Om du använder en stor del av nuet till att tänka tillbaka eller tänka på framtiden - utan att koppla det till det du gör nu - missar du det som händer och det som händer är allt som någonsin kommer att hända.

Gör det nu 

Om nu nuet är allt som finns, varför ska du då förstöra det genom att tänka på tråkiga saker som hänt och på hemska saker som skulle kunna hända? Varför skapa stress, frustration och ilska och förstöra nuet? Varför fylla nuet med en oro som bara är en illusion skapad av dig och som troligtvis aldrig kommer att inträffa? 

Om du har skjutit upp ett problem i flera år ska du ta tag i det nu. Du kan inte göra det i framtiden, för framtiden finns bara nu. Din framtid är det du gör nu. Om du inte gör det du vill göra nu, kommer du aldrig att göra det. När du drömmer om framtiden tror din hjärna att du är där du vill vara och den kommer inte att ge dig energi att göra det som krävs för att nå det nu du vill.

Sofia Cristina Córdova Valladares från Pixabay

Alla människor upplever smärta och sorg. När det gör ont kan du hantera det nu och då känns kanske ”nästa” nu inte lika smärtsamt. Om smärta och sorg tar över nuet finns det inte utrymme att leva. 

Livet är en resa

De som strävar efter ett mål i framtiden blir inte lyckliga när de når målet. De tror att lyckan finns i framtiden. De offrar nuet för ett gyllene nu sedan, men de lärde sig aldrig att vara i nuet. När de når fram vet de inte vad de ska göra nu.

Det finns ingen slutstation. Det finns bara en resa och den är ett evigt nu. Lycka handlar om att vara närvarande och att känna tacksamhet och njuta av resan. 

Att säga att framtiden inte finns betyder inte att framtiden är oviktig. Det är det du gör just nu som skapar din framtid. Tillsammans med alla andra skapas vår gemensamma framtid av det vi gör nu.

Stefan Keller från Pixabay

Om du inte kan göra någonting just nu är det svårt att tänka på framtiden. Det skapar ångest. Din framtid är en slags förlängning av ditt nu. De beslut du fattar just nu är de viktigaste beslut du någonsin kommer att fatta.

Min favoritfilm om minnet:
http://hjarnfysik.blogspot.com/2011/03/memento-att-leva-i-nuet.html

Runners World - Intervaller för löpare

Du blir snabbt bättre med intervallträning. Intervaller är – precis som långpass – en viktig del i ett genomtänkt träningsprogram. För mycket hård intervallträning kan dock ha en negativ påverkan på motivationen. Kör intervaller, men med förnuft.

Fråga: måste alla springa intervaller? Svar: nej, det beror på vad det är du vill. Om du vill bli bättre är svaret troligtvis ja. Intervaller är variation och utmaningar, två viktiga villkor för utveckling och prestation.
Poängen med intervaller

Du kanske springer ett långpass, ett hårt tempopass på 45 minuter samt några lugna pass i veckan. Om du fortsätter så – och gradvis ökar träningen – kommer du till slut till ett jämviktsläge där din träningsmängd möter dina värderingar. Den resan kommer att göra dig ...

Läs fortsättningen här.

Hjärnan gillar gå-möten

Hur uppfattar du din omgivning? Hur påverkas din hjärna av rörelse? Det vet vi förvånansvärt lite om.

Perception och hjärnaktivitet mäts nämligen medan försökspersoner sitter eller ligger ner. Huvudet sitter fast och du ska helst inte ens blinka. De flesta mätningar är därför ganska onaturliga.

När din hjärna bearbetar visuella stimuli är det stor skillnad om du sitter eller går. När du går är det framför allt den perifera delen av synfältet som är mer aktiv. När du sitter stilla är det den centrala delen av synfältet mer aktivt.

När du rör dig är det viktigt att navigera och det är i den perifera delen av synfältet som du får visuella data om riktning och hastighet. 

I TV-serien Vita huset gick alla på möten

I en ny studie försökte man ta reda på mer om hur rörelse påverkar hjärnan och testpersonerna fick gå runt med elektrodkapslar och en liten förstärkare som registrerade hjärnvågor. EEG-data skickades till en dator som de hade i en ryggsäck. Testpersonerna hade också rörelsesensorer, videoglasögon och en mobil enhet för inspelning av ögonrörelser. 

Det är alltså ganska avancerade mätningar och forskningen är bara i sin linda. Det finns många hypoteser att utforska. Experiment med råttor har visat att de lär sig bättre när de är i rörelse. Sedan antiken finns det också en föreställning att promenader ökar kreativiteten. Till exempel utförde peripatetikerna, en filosofisk skola grundad av Aristoteles, sina lektioner under promenader. Peripatein är grekiska och betyder att gå omkring. 

Platon och Aristoteles går omkring och pratar.

Det finns också ett samband mellan kreativitet och ögonrörelser. Människor blinkar oftare ju mer kreativt de löser en uppgift, säger studiens huvudförfattare Barbara Händel. Och människor blinkar oftare när de går runt jämfört med att vara i vila. Hur hänger de observationerna ihop?

Gå-möten, som jag skrev om för länge sedan, är alltså sannolikt mycket bra. Det är lätt att prata när du springer lugnt eller går tillsammans med andra. Jag upplever själv att det finns en lite högre prat-tröskel när jag sitter stilla med andra. När benen rör sig, hänger munnen med.

Runners World - Periodisk fasta

Allt fler studier tyder på att det finns hälsofördelar med att äta under en del av dagen och att vila kroppen från mat resten av dygnet. Det kallas periodisk fasta.

För ett år sedan läste jag en artikel om en bloggare i Sundsvall som bara åt en måltid (stor och näringsrik) om dagen. En del - bland annat en professor - tyckte det var ett märkligt val, men faktum är att frukost och småmål är en ganska ny företeelse. 

Det är väl dokumenterat att romarna också bara åt en måltid om dagen. De åt runt middagstid. "Romarna trodde att det var hälsosammare att äta bara en måltid om dagen", säger mathistorikern Caroline Yeldham. De var besatta av matsmältningen och att äta mer än en måltid betraktades som en form av frossa. Detta tänkesätt påverkade människans måltidsvanor långt efter Roms undergång. Det som anses normalt är kopplat till kultur och ett kännetecken på kulturer är regler och tabun kring mat. 

Under medeltiden åt inte ens de europeiska kungarna frukost. Det var bara gamla och sjuka som åt frukost. Ordet ”breakfast” betyder bokstavligen ”bryta nattens fasta".

Fasta är naturligt

Idag äter många människor någonting varje vaken timme. Att åka någonstans i en timme kräver snacks. En bio på två timmar ännu mer snacks. En timmes löpning kräver både sportdryck och snacks. Ur både ett historiskt och ett evolutionärt perspektiv är detta småätande nytt. Flera studier visar ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - löparens långpass

För en del löpare är varje löppass en kopia av det föregående passet. Du kanske också började så, sedan ville du bli bättre. Du varierade träningen och blev bättre, för du ville bli bättre. Men alla vill inte bli bättre. En del vill bara springa. Det finns lika många anledningar att springa som det finns löpare.

Om du vill bli bättre är det viktigt med variation. Variation är grunden i alla utvecklingsprocesser. Det finns tre växlar: hårt, lugnt och långt. Genom att växla och genom att kombinera växlarna uppnår du variation. Du kan köra hårt, lugnt eller långt; men också hårt och lugnt, lugnt och långt och hårt och långt.

Vad vill du?

Nästan alla seriösa motionärer springer ett långpass i veckan. Men vad ...

Läs fortsättningen här.

Lite löpning är bättre än ingen löpning

Om fler börjar springa - och de skulle inte behöva springa särskilt långt eller fort - skulle det leda till betydande förbättringar av hälsa och livslängd, visar en ny studie. 

Studiens författare kom till denna slutsats efter att ha granskat den tillgängliga kliniska forskningen, inklusive konferenspresentationer och doktorsavhandlingar. De hittade sammanlagt 14 lämpliga forskningsstudier. De 14 studierna involverade över 232 000 deltagare som hade följts i mellan 5,5 och 35 år. Under denna tid hade 25 951 av deltagarna dött.

Kevin Campbell från Pixabay

Dataanalysen visade att varje nivå av löpmängd var kopplad till 27 procent lägre risk för dödsfall av alla orsaker för både män och kvinnor, jämfört med de som inte sprang. Löpning var också förknippat med 30 procent relativ minskning av risken för dödsfall av hjärt-kärlsjukdomar och 23 procent lägre risk för dödsfall från cancer. 

Till och med små "löpdoser" - till exempel ett 50 minuter långt pass i veckan med en hastighet under 8 km/timme, gav betydande hälsofördelar. 

Det går inte att skylla på tid. Alla har en timme i veckan. En helt otränad person kan gå från soffan till lätt jogging eller raska promenader på några månader. Det handlar mer om vilja och att skapa vanor. Det är lättare att göra tillsammans än med andra, men det kräver också att trösklarna för att gå och springa med andra sänks. Det måste vara enkelt och tryggt. Helst lika enkelt som att beställa en pizza. Om det är svårt att hitta andra är ett tips att skaffa hund.