Löpning, hunger och vikt

Vi vill tro att vi kontrollerar vårt matintag. Det gör vi inte. De flesta människor har ingen aning hur många kalorier de äter på en dag. Trots det äter de flesta i stort exakt så mycket som de behöver.

Hunger och aptit ligger djupt inne i hjärnan, i en urgammal del som kallas hypotalamus. Dessa funktioner är i stort sett oförändrade sedan livets uppkomst. Att hitta näring för att fortplanta sig är livets grundalgoritm. Man kan se detta redan hos enkla livsformer som C. elegans. De lever några veckor och är knappt en millimeter långa. De är uppbyggda av endast 1000 celler, men de har lika många gener som en människa. De är fokuserade på att hitta mat och när de har mat ger de sig iväg för att fortplanta sig. De gener som styr detta beteende liknar dem vi har.

C. Elegans. Bild: Wikipedia

Löpning är frihet

Många springer för att gå ner i vikt. Löpningen ger dem tillåtelse att äta. Det är inte ett sunt förhållande till vare sig löpning eller mat. Löpning är inget man måste göra, det är något du vill göra. Om du inte vill springa kommer du att tappa lusten att springa.

Ute och springer. Foto: Kollega.

Löpning handlar inte om att bränna kalorier. Löpning är mycket mer än så. Det handlar om hela dig och din hälsa. Om balans. Om ditt hjärta och din hjärna. Om mental och fysisk hälsa. Om äventyr och upplevelser.

Dessutom kommer du knappast att gå ner i vikt av löpning. Kroppen vill alltid tillbaka till sin jämvikt och om du springer blir du hungrigare. Om du drar ner på maten blir du också hungrigare. De flesta går upp i vikt efter en diet och med tiden leder jojo-bantning till att kroppens jämvikt kommer ur spel. Det kan trigga ätstörningar som kan leda till antingen kraftigt ökad vikt eller kraftig undervikt.

Gener styr aptit

Det mest fantastiska med vikten är att den är så jämn. I snitt går de flesta upp omkring 5 kilo på 10 år. Det är runt 4500 kcal per år, eller 85 kcal per vecka. Med tanke på att du äter ca 20 000 kcal under en vecka är det ingenting. Det motsvarar en banan i veckan. Om du äter för att du är hungrig kommer du att äta en banan ”för mycket” i veckan. Varför? Jo, alternativet - att äta för lite - är en stor fara för hälsan. Det fungerar inte att tappa 0,5 kilo per år. Eftersom olika människor har olika gener har en del dessutom mer aptit/hunger än andra. De äter därför mer. Det beror på gener, inte brist på viljestyrka.

Hypotalamus sitter under talamus på undersidan av mellanhjärnan.

Denna urgamla jämviktsprocess (homeostas) kontrolleras av hypotalamus och är omedveten. Denna process har inget med tänkande, språk och förnuft att göra. Ibland kallas detta område felaktigt reptilhjärnan, men det är en integrerad del av hjärnan som reglerar grunderna för din existens. Det allra viktigaste. Den ser till att du får näring och om du har näring ökar den genernas chanser att sprida sig.