Är träningsförmågan medfödd?
Det kan finnas en grundläggande koppling mellan en individs personlighet och dess förmåga att träna, enligt ny forskning där forskarna studerat olika djurs aktivitetsnivå. Människor är inte de enda djur som väljer att träna och individer inom samma art skiljer sig åt i aktivitetsnivåer, säger Dr Peter Biro, universitetslektor i UNSW Evolution and Ecology Research Centre.
Som alla djurägare vet har djur personligheter. Dr Biro anser att det är betydelsefullt att dessa skillnader i beteenden ofta avser vilket pris djuret är berett att betala för att förvärva och förbruka energi genom födosökande aktiviteter.
"Some of us are couch potatoes while others are drawn to sport and exercise," säger Dr Biro. "We often associate the athletic 'jock' type or person with being aggressive and social, whereas the more sedentary 'nerd' often is seen as more socially awkward and submissive.These are generalisations, but most people would probably agree there is some truth to them. If so, why should individuals differ in their propensity for activity and in their personality, and why might they be related? " Forskarna anser att det finns en koppling mellan en individs personlighet och graden av dess metabolism - den kemiska process som omvandlar mat till energi i kroppen. Djur i fångenskap "tränar" frivilligt om de har tillgång till obegränsade mängder mat. Möss springer i hjul och andra djur springer runt i burar. Detta beteende kan vara relaterat till en individs förmåga att generera energi, dess metaboliska kapacitet. Man har t ex sett att möss med hög ämnesomsättning ofta tillbringar mer tid på hjulen, och springer fortare, än de med låg ämnesomsättning.
Metabolism och aggressivitet är också kopplade. Det har nu dokumenterats, till exempel i flera arter av fisk och fåglar, att individer med hög ämnesomsättning tenderar att vara mer aggressiva och dominanta jämfört med dem med långsam ämnesomsättning.
"We are still some ways from a really solid understanding of the links between metabolism and personality in animals, but recent research suggests these ideas have merit and are worth studying further."
Vattenmelon sänker blodtrycket
Vattenmeloner har ett lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket fibrer, är näringsrika och smakar dessutom sött och gott. Nu visas i en pilotstudie Professor Arturo Figueroa och Professor Bahram H. Arjmandi från Florida State University att vattenmelon också kan vara ett effektivt naturligt vapen mot prehypertension, ett förstadium till hjärt-kärlsjukdom. Orsaken tror man är att vattenmelon är den största ätliga källan av L-Citrulline, som är nära relaterat till L-arginin, aminosyran som krävs för bildandet av kväveoxid som är avgörande för regleringen av blodkärlen.
Väl inne i kroppen omvandlas L-citrulline till L-arginin. L-arginin som kosttillskott är inte ett alternativ för många vuxna, säger Figueroa, eftersom det kan orsaka illamående och problem med magen.
Prehypertension kännetecknas av 120-139 millimeter systoliskt tryck (mm Hg) över diastoliskt tryck på 80-89 mm Hg och enligt forskarna är vattenmelon ett utmärkt komplement som ett slags functional food.
Promenader är bra
Ny forskning visar att promenader på minst 10 km i veckan förbättrar hjärnan och minnet när man blir äldre, enligt en studie som publiceras i tidskriften Neurology.
I studien följde man 299 äldre personer och hur mycket de gick. Ingen av dessa hade demens. Efter fyra år testades de för att se om de hade utvecklat lättare kognitiva skador eller demens.
Studien fann att människor som gick omkring 10-15 km, hade mer grå massa än de som inte gick så mycket. Fyra år efter kontrollen hade 116 av deltagarna, eller 40 procent, utvecklat kognitiva skador eller demens. Forskarna fann att de som gick mest minskade sin risk att utveckla problem med minnet till hälften.
"If regular exercise in midlife could improve brain health and improve thinking and memory in later life, it would be one more reason to make regular exercise in people of all ages a public health imperative," säger Kirk I Erickson, PhD, som gjort studien vid Pittsburghs universitet.
Är cancer skapad av människan?
Om det inte hade stått i en aktad tidskrift som Nature hade jag nog betraktat frågeställningen som lite väl spekulativ, men frågan ställs i en gedigen ny forskarrapport. Enligt denna studie orsakas cancer av miljöfaktorer som föroreningar, livsstil och felaktig kost. Studien är baserad på både mumifierade kvarlevor och litterära belägg från det gamla Egypten och antikens Grekland, liksom medicinska studier av människors och djurs lämningar ända sedan dinosaurerna vandrade på jorden. Av de hundratals mumier som undersöktes kunde forskarna endast ge en mumie diagnosen cancer. Det var lika svårt att hitta uppgifter om cancer i den antika litteraturen, vilket forskarna tolkar som att cancer var extremt ovanligt. Däremot fann de att cancersjukdomarna har stigit kraftigt sedan den industriella revolutionen, i synnerhet barncancer - vilket tyder på att ökningen i antalet cancerfall inte bara kan bero på att folk lever längre.
Professor Rosalie David, säger: “In industrialised societies, cancer is second only to cardiovascular disease as a cause of death. But in ancient times, it was extremely rare. There is nothing in the natural environment that can cause cancer. So it has to be a man-made disease, down to pollution and changes to our diet and lifestyle.”
Man har trott att den låga medellivslängden under antiken gjorde att cancer inte hade tid att utvecklas. Även om detta är sant, så levde individer i det gamla Egypten och Grekland tillräckligt länge för att utveckla sådana sjukdomar som åderförkalkning och benskörhet.
Det var först under 1700-talet som forskarna fann beskrivningar av olika cancerformer, t.ex. testikelcancer hos skorstensfejare 1775 och näscancer hos snusare år 1761.
Professor Rosalie David avslutar: "Yet again extensive ancient Egyptian data, along with other data from across the millennia, has given modern society a clear message – cancer is man-made and something that we can and should address."
Jag har läst många anekdoter om att olika naturfolk inte drabbas av cancer. De har ganska hög medelåder om de klarar första året och sedan dör de i någon infektion eller liknande. Cancer och hjärtsjukdomar är mycket ovanliga. Men jag har nog trott att avsaknad av cancer berodde på att de inte uppnådde samma höga ålder och att frekvensen av cancer ökat p.g.a. allt längre livslängd. En sjukdom som kommer sent i livet har mycket liten påverkan evolutionärt och därför kan man tänka sig att sådana gener samlas i slutet av livet. Den här studien tyder på något annat och det är intressant.
Ät varierat
Svenska forskare har för första gången tagit reda på vilken effekt olika, snarare än enstaka, typer av mat har på friska personer. Studien visar hur viktigt det är att kombinera olika livsmedel. Den typ av mat som försökspersonerna åt bestod av mycket antioxidanter, lågt GI (dvs långsamma kolhydrater), omega-fettsyror, fullkornsprodukter, probiotika och trögflytande kostfiber. Exempel på livsmedel som de åt var fet fisk, korn, sojaprotein, blåbär, mandlar, kanel, vinäger och fullkornsbröd.
Resultaten visade att det onda kolesterolet, LDL, minskade med 33 procent, blodfetter med 14 procent, blodtryck med 8 procent och en riskmarkör för blodpropp med 26 procent. En markör för inflammation i kroppen minskade också kraftigt. an såg också förbättringar av minne och kognitiva funktioner.
Varför är skolan så tråkig?
98 % av femåringarna är genier enligt ett test hur man tänker kreativt. Sen sjunker det dramatiskt för varje år i skolan och massor av barn tappar helt intresset för att lära sig. Sir Ken Robinson håller en som vanligt inspirerande föreläsning, men i det här klippet är föreställningen animerad. På elva minuter väcker han så många frågor och insikter. Själv var jag extremt uttråkad i skolan och trodde nog att jag var lite trög tills jag skrev högskoleprovet och fick 2.0. Dagligen träffar jag människor som inte studerat vidare, men som har helt fantastiska hjärnor.
