Tetlock lyssnade till de äldre, tvärsäkra experterna som pekade med hela handen. Experterna motsade ofta varandra. De var uppdelade i två läger: liberala (vänster) och konservativa (höger). Liberalerna trodde att Gorbatjov skulle reformera Sovjet, medan de konservativa ansåg att kommunistregimen var immun mot reformer. Båda sidor trodde att Sovjet skulle bestå.
 |
| Sovjets sammanbrott överraskade i stort sett alla. Foto Evgeni Tcherkasski / Pixabay |
Generalister bättre än specialister
Sovjets sammanbrott överraskade i stort sett alla. Men det fanns några experter som gissade rätt. Det var experter som kunde ta till sig argument från både liberaler och konservativa. De hade en bredare bakgrund. De integrerade argument från båda sidor.
Efter mötet med experterna gick Tetlock vidare med en studie för att undersöka hur bra experter egentligen är på att förutsäga framtiden. Han samlade ihop 284 experter. De fick sedan under en period på 20 år ange sannolikheter för framtida händelser.
Det visade sig att experter var usla på att förutsäga framtiden. Många experter medgav aldrig att de gissat fel, trots att felen var uppenbara. När de gissade rätt var det helt och hållet deras förtjänst. När de gissade fel hittade de alltid ursäkter.
Det går alltid att rätta till data i efterhand. Vetenskapsfilosofen Karl Popper kallar det för ad hoc-hypoteser. Experter måste därför göra tydliga, testbara förutsägelser.
Tetlock lade också märke till något han kallar ”perverse inverse relationship” - sambandet mellan hur känd en expert är och hur väl de lyckas med sina prognoser. Experter som intervjuvas i TV har mest fel av alla.
Rävar och igelkottar
Skillnaden mellan bra och dåliga experter liknade Tetlock vid rävar och igelkottar. De experter som är bättre på att gissa är rävar. De vet lite om mycket. De dåliga experterna är igelkottar. De är närsynta. De vet en sak väldigt bra. Igelkottarna är djupa, men smala, medan rävarna är grunda och breda.
 |
Igelkottar bygger sin världsbild utifrån ett snävt kunskapsperspektiv.Foto: Bill Fairs / Unsplash
|
Igelkottar bygger sin världsbild utifrån ett snävt kunskapsperspektiv. De vrider data för att passa in dem i sin världsbild. Oavsett om de har rätt eller fel tycker de sig ha rätt. De vill inte erkänna fel. De vill inte lära sig. De gillar inte att samarbeta med de som tycker olika.
Rävar samlar in kunskap från flera olika perspektiv. De accepterar oklarheter och motsägelser. De ställer sig inte i ett läger. De är fokuserade på frågeställningen.
Igelkottarna var särskilt dåliga på prognoser inom sitt eget expertområde. Ju mer information, desto lättare är det att bygga ett pussel av data. Igelkottar kan därför skapa episka berättelser utan motsägelser. Det ger dem en stor fördel. De kan berätta om världshändelser genom sitt nyckelhål av expertis. De kan berätta en historia med myndig stämma. Det är därför de är med i TV. Det finns inte tid för komplexa och motsägelsefulla resonemang i ett TV-klipp.
Prognostävling
Som en följd av Tetlocks forskning startade Intelligence Advanced Research Projects Activity i USA 2011 en prognos-turnering mellan fem forskarledda team. Tetlock ledde ett av teamen. Tetlocks team skilde sig från de övriga genom att det var öppet för ansökningar från allmänheten. Det viktiga var inte team-medlemmarnas bakgrund utan deras ”räviga” egenskaper. Tetlock ville ha nyfikna team-medlemmar med breda intressen. Personer som läste olika böcker. De fem teamen gjorde en prognos per dag i fyra år. Tetlocks ”räv”-team krossade sina motståndare.
 |
Rävar samlar in kunskap från flera olika perspektiv. Foto: Scott Walsh / Unsplash
|
De bästa prognosmakarna är inte bara rävar, de är också bra på att samarbeta. De delar med sig information och samtalar om förutsägelser med de andra i teamet.
Igelkottexperter har ett perspektiv. De ser ner på andra perspektiv och ämnesområden. De har taggarna utåt. De befinner sig i ett läger och vägrar lyssna på andra läger.
I Tetlocks team var det just de olika perspektiven som var drivkraften i samtalet. Menar du så här? Ge ett exempel? Kan det inte var så att …? De hade hårda men artiga diskussioner. Inga personangrepp. De var fokuserade på frågeställningen, inte på person och läger.
Allt är lärande
De bästa prognosmakarna ser sina egna idéer som hypoteser som behöver testas. Deras mål är inte att övertyga teamet om sin egen expertis, utan att uppmuntra de övriga i teamet att hjälpa dem att falsifiera den egna gissningen. Teamet uppdaterar hela tiden sin tro som goda bayesianer. De antaganden som ligger bakom gissningen diskuteras. De låser sig inte fast vid den första idén och de blir inte låsta av någon ledare som direkt eller indirekt talar om hur det borde vara.
Det handlar alltså om lärande. Ibland står kunskap i vägen för lärande. Kunskap är inte samma sak som klokskap. En klok ledare uppmuntrar återkoppling, perspektiv och samarbete. En modern, agil organisation bygger på samarbete, flexibilitet och öppenhet. Syftet är att bli bättre och det bästa sättet att bli bättre på är att hela tiden fokusera på lärande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar