Förkylningstider

Just nu är många bloggare förkylda. Man skulle kunna tro att viruset var internetburet, men det är en variant på det gamla vanliga förändringsbenägna rhinoviruset.

I en studie som jag skrev en liten notis om i ett tidigare inlägg fann man att människor som är fysiskt aktiva har färre och mildare förkylningar. De amerikanska forskarna grundade sina slutsatser på 1000 vuxna vars luftvägsproblem följdes under 12 veckor.

Deltagarna i studien rapporterade om hur ofta de tränade och de fick uppskatta sin kondition på en tiogradig skala. De tillfrågades även om livsstil, kost och hur mycket stress de känt på senare tid, eftersom alla dessa faktorer också kan påverka immunsystemet. Antalet dagar med förkylningssymtom varierade avsevärt mellan vinter och höst, med ett genomsnitt på 13 dagar under vintern och 8 dagar under hösten. Hur det var under sommaren framgick inte eftersom studien gjordes under höst och vinter.

Antalet dagar med symptom hos de som var fysiskt aktiva fem eller fler dagar i veckan var nästan hälften jämfört med de som motionerade en eller färre dagar i veckan. De vältränade hade också omkring 30-40 procent lindrigare symptom. Det är enorma skillnader om man översätter dem i pengar, det handlar om miljardtals kronor.

I genomsnitt hävdar forskarna att en vuxen (amerikan) drabbas av mellan 2 och 4 förkylningar per år, medan barn kan ha mellan 6 och 12 förkylningar per år i genomsnitt. Därmed följer också att barnföräldrar har fler förkylningar än äldre personer eftersom de delar luftrum med barnen.

När jag kollar i min träningsdagbok sedan fyra år ser jag att antalet missade dagar p.g.a. förkylning gått ner rejält. I år hade jag en lätt förkylning i somras och i genomsnitt har det legat på mellan 1-2 förkylningar. Innan jag började träna tror jag att jag var förkyld 3-4 gånger per år och jag minns absolut att de var långvarigare och jobbigare. Det är helt klart en av de största vinsterna med att träna.

Myter om förkylning
Ordet förkyld (cold) leder till att många tror att kylan orsakar infektionen. Det är säkert gammal folktro. Innan man kände till bakterier och virus var den bästa hypotesen att infektioner kom från träsk, ångor och kalla vindar. På samma sätt är det med ordet för influensa, på italienska sa man "Influenza de la luna", eftersom sjukdomen kom när månen stod i vissa ställningar, den mystiska sjukdomen stod under månens influens/inflytande. Nu vet vi att influensavirus uppstår där människor och djur lever nära ihop och blandar gener med varann. Oftast i Kina, eftersom det finns över en miljard kineser och de mer än andra delar rum med husdjur som ankor och grisar. Förr tog det lång tid när viruset följde karavanvägarna, men nu går det med flygets hastighet.

På engelska säger man "catch a cold", på svenska att man förkyler sig. Man känner sig ibland lite kall just innan sjukdomen bryter ut och det kan vara ursprunget till ordet förkyld. Det beror på att immunsystemet reagerar på viruset och höjer temperaturen genom att få muskler att arbeta upp värme, vilket vi upplever som ett huttrande och skakande. Mikrober gillar inte höga temperaturer, helst ska det vara kring 35 grader och därför bör man vara försiktig med febernedsättande mediciner, såvida inte temperaturen är över 42 grader. Febern är i sig ett symptom och en medicin som framgångsrikt utprovats under några hundra miljoner år, en ganska lång utprovningsfas jämfört med modernare piller. Behandlar man ett symptom kanske man förlänger livet på mikroberna och sjukdomen.

Sen när febern går ner svettas man ut överskottsvärmen och känner sig varm. Det är kroppens termostat, som finns i hypotalamus i hjärnan, som reglerar temperaturen så att den håller sig inom gränserna samtidigt som den gör livet surt för mikroberna.

Till och med kallblodiga djur som ödlor använder feber för att döda mikrober. När en ödla blir infekterad, söker den sig till en solig plats så att kroppsvärmen stiger 2 grader.

Hjärnans termostat är en oerhört exakt apparat. Om man ställer en råtta med feber i ett hett rum, då kyler hypotalamus ner kroppen så att den behåller samma febertemperatur. Motsatsen sker om råttan placeras i ett kallt rum, då ökar aktiviteten så att febertemperaturen är konstant.

Man kan fråga sig varför vi inte alltid har feber så vi slipper mikrober, men allt har en kostnad och feber är dyrt, det kostar energi. Förmodligen är vår kroppstemperatur ganska perfekt.

Trolig orsak till förkylningstider
Det har gjorts en del experiment och de pekar med nästan hela handen att kylan inte har någon influens på förkylningar. Man gjorde t o m ett läskigt experiment där man sprutade förkylningsvirus rakt i ansiktet på frivilliga militärer medan de satt med fötterna i iskallt vatten, samtidigt som en kontrollgrupp med varma fötter fick samma dos. Det var ingen skillnad i antalet infektioner mellan grupperna.

Influensor, kräksjukor och förkylningar verkar i alla fall trivas på vintern. Man hör dock aldrig att vinterkräksjukan beror på kyla, men förklaringen är nog samma för dessa tre åkommor. Den enkla förklaringen är att man träffar fler människor på en mindre yta när det är kallt. Virus kan dessutom klara sig bra i kall luft, de sveper in sig i en vinterkappa och väntar på att få komma in i värmen. Till viss del kanske brist på D-vitamin kan göra oss mer infektionskänsliga, vilket en liten studie visade i somras.

Om risken att smitta någon är, säg 1 procent, och man träffar 100 personer under en inkubationstid, då håller sig viruset nätt och jämnt levande genom att varje sjuk i sin tur smittar en person. Jämvikt råder och det är normaltillståndet större delen av året. Men träffar man plötsligt 110 personer under samma tid, då smittar varje person 1,1 personer, vilka i sin tur smittar 1,21 personer och man får en exponentiell utveckling, en liten epidemi. Det är nog förklaringen till varför så många bloggare ligger nedbäddade just nu.

Men det spelar nog ingen roll vad jag skriver här, barnvisor och folktro kommer att se till att denna myt fortlever i många år;)

Källor:
Smittskyddsinsitutet
Träning skyddar mot förkylning