Runners World - Även motionärer bör blanda hårt och lugnt

De flesta elitidrottare inom konditionsidrott använder den så kallade 80/20-regeln som en av många riktlinjer för sin träning. Det fungerar för dem. Men fungerar regeln även för motionärer som tränar några gånger i veckan?

Enligt 80/20-regeln ska konditionsidrottare träna 80 procent lugna pass och 20 procent hårda pass. Detta förhållande mellan hårt och lugnt observerades först av fysiologen Stephen Seiler i början av 2000-talet. Hans forskning visade att nästan alla konditionsidrottare ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Löparens bränsle

All rörelse drivs av energi och hur du presterar som löpare beror i slutändan på hur du använder dina energitillgångar.

Foto: Kalen Emsley / Unsplash

Fem typer av muskelbränsle

Kroppens energi omsätts med hjälp av kroppens energivaluta ATP. Din kropp gör om maten (kolhydrater, fett och protein) till muskelbränsle som på olika sätt kan växlas till ATP. Kroppens fem viktigaste bränslen är:

1. fettsyror
2. glukos
3. triglycerider
4. glykogen
5. laktat

Ju hårdare du tränar desto större andel kolhydrater.

Vad styr bränsleanvändningen?

Vilken typ av bränsle som musklerna använder styrs av flera faktorer, som exempelvis:

1. intensitet
2. sympatiska nervsystemet
3. diet
4. din träning
5. mitokondrievolym
6. blodflöde
7. glykogenlager

Om du tränar intensivt aktiveras ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Är kondition en färskvara?

Så länge du tränar kontinuerligt blir du starkare och uthålligare. Nervsystemet anpassar sig snabbt och kroppen hänger med så gott den kan. Om du slutar träna, tappar du kondition och styrka. Hur snabbt? Och går det att komma i form igen?

Enligt en och annan artikel kan kondition som byggts upp under årtionden försvinna efter en förkylning. Riktigt så illa är det nog inte. Du tappar form, men vad är form egentligen?

Fysisk fitness

Form och kondition används ofta som synonymer. Kondition mäts med syreupptagningsförmåga, men hur mäter man form? På engelska säger man physical fitness, som på ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Fyra gånger norska intervaller

Vilken typ av intervaller är bäst? Ja, det beror på. En del föredrar korta, andra långa intervaller. Fördelen med intervallträning är att de tar dig till nästa nivå. Det är ett sätt att utmana sig.

Mina favoritintervaller är backe, 10-20-30, långa och norska intervaller. Ungefär 20 procent av min träning är intervaller och hälften av dem norska intervaller. Jag vet inte varför jag springer dem så ofta. Det kanske är en vana. Fördelen med de norska fyrorna är att det finns flera studier som visar hur de på olika sätt påverkar kondition och hälsa

Studie 1: Förlänger liv och hälsa

För några år sedan rekryterades drygt 1500 äldre män och kvinnor för en studie om träning och åldrande. Forskarna kollade först deras kondition och subjektiva upplevelse av livskvalitet. Sedan fördelades deltagarna på tre grupper: En kontrollgrupp gick med på att följa de gängse riktlinjerna för äldres träning. De rörde sig i en halvtimme (oftast promenader) nästan varje dag. En annan grupp tränade måttligt 50 minuter två gånger i veckan. Den tredje gruppen startade ett träningsprogram (cykel eller löpning) med norska intervaller två gånger i veckan.

Fem år senare hade 4,6 procent av ...

Läs fortsättningen här.

Gazzine - Därför bör 80 procent av din träning bestå av lugna pass

Hur tränar man bäst för att förbättra kondition och hälsa? De flesta tror att man måste träna hårt. Det stämmer bara till 20 procent. Resten av träningen bör vara lugn. Det betyder att många skulle förbättra både hälsa och kondition genom att sakta ner.

Foto: Fitsum Admasu / Unsplash

Om du vill förbättra din kondition är det bäst om du fördelar tiden mellan intensiv och lugn träning så att den intensiva träningen utgör 20 procent och den lugna träningen 80 procent. Det är där som cellerna anpassar sig.

Det allra sämsta är att alltid träna med en intensitet som ligger mellan hårt och lugnt. Det sker nästan inga anpassningar i detta mellanläge. I början blir du starkare och uthålligare med ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Så här laddar jag inför nästa tävling

Hur bör du ladda inför nästa löpartävling? Det finns såklart flera olika sätt, men vissa sätt har starkare vetenskapligt stöd. Själv gör helst saker med vetenskapligt stöd så här kommer en lista på tips som jag ska försöka följa inför nästa tävling.

Foto:Rob Wilson / Unsplash

För att komma i bra form till tävling är det viktigt att periodisera sin träning. En grov form av periodisering är att dela in träningen i ett stort block grundträning, en specifik förberedelsefas och sedan tävling följt av återhämtning. Varje fas ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Så blir du både starkare och uthålligare

Är uthållighet bättre än styrka? En snabb sökning på internet ger olika svar, men det finns en gemensam nämnare mellan svaren: de som gillar löpning föredrar uthållighet, de som gillar muskler tycker styrketräning är bättre. Det handlar alltså om värderingar. Vad är det du värdesätter? Styrka eller uthållighet, eller både och?

Jag tycker att det är viktigt att vara hållbar och stark och uthållig. Jag tränar styrka två gånger i veckan och uthållighet 4-5 gånger i veckan. Tidsmässigt ligger det på 80-20 till uthållighetsträningens favör.

Foto: Alora Griffiths / Unsplash

Apan som lämnade träden

Det är svårt att bli stark. När våra förfäder skakades ner från träden för miljontals år sedan tvingades de springa för att överleva. Vi blev relativt svaga men uthålliga apor. Om vi måste leta och jaga mat - vilket vi gjort hela vår historia - blir vi uthålliga. Om det finns gott om näring kan vi bli ganska stora och starka. Styrka skyddar oss inte mot starkare ...

Läs fortsättningen här.

 

 

Runners World - Det är aldrig för sent att börja träna

Det är aldrig för sent att börja träna. Även om du fyllt 100 år kan du bli bättre med smart träning och ett dynamiskt tänkesätt. Det bevisades av en 103-åring.

Robert Marchand 108 år idag. Bild wikipedia.

Den franska cyklisten Robert Marchand är ett bra exempel på att det aldrig är för sent att börja träna. Han slutade tävla 1933. Marchand saknade talang, sa tränaren. Efter några år som krigsfånge under andra världskriget, lämnade han Europa. Han jobbade som skogsarbetare i Kanada och körde lastbil i Venezuela. Som pensionär återupptog han cyklingen. När han fyllde 81 år 1992 cyklade han mellan Paris och Moskva. 20 år senare cyklade han 24.25 km på en timme, vilket var världsrekord för 100-åringar. 

Polarisering och tänkesätt

Världsrekordet uppmärksammades av Veronique Billat, professor i idrottsvetenskap. Hon var ute efter att testa en hypotes om att det gick att förbättra VO2Max vid hög ålder. Billat trodde ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Du är det bästa mätinstrumentet

Löparklockor i all ära, men den som vet mest om din form är du! Om du bara lär dig lita på din kropps signaler så kommer du att få de mest precisa svaren. Det finns nämligen inget som slår din hjärna. 

Hur bygger du bäst upp din uthållighet? Jo, genom att träna mycket och hålla dig relativt fri från skador! Det låter kanske enklare sagt än gjort, men det bästa tipset för att lyckas med den ekvationen är att träna mycket med lätt ansträngning.

Jag får ibland frågor om vilken puls som motsvarar lätt ansträngning. Jag brukar svara att lugn löpning är lätt ansträngning. Lugnt är lätt. Du vet när du ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Lugn och hård träning ger olika hjärneffekter

Lugn och hård träning känns på olika sätt och har olika effekter på kroppen men också på hjärnan. Lugn träning tränar kognitiv kontroll och uppmärksamhet, medan hård träning lär dig hantera dina känslor. Det finns likheter också: både lugn och hård träning förbättrar ditt humör.

I en ny studie jämförde forskare hjärneffekter av hård och lugn träning. Medan 25 män sprang på löpband med hård respektive lugn intensitet i 30 minuter, tittade forskarna in i deras hjärnor och analyserade förändringarna. Löparna svarade även på frågor som mäter positiva och negativa känslor.

Forskarna såg att lugn träning ökade antalet kopplingar i hjärnnätverk för kognitiv bearbetning och uppmärksamhet, medan hård träning ledde till fler kopplingar ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Utförslöpning

Många löpare går uppför backar, men alla löpare springer nedför. Det är däremot fler som tränar på att springa uppför än nedför. Backintervaller är till exempel riktade uppåt. Men du behöver träna på utförslöpning också. Även på korta lopp är det bra att vara snabb utför. 

I en studie såg man att de flesta springer för fort uppför och för sakta nedför. När du befinner dig på backkrönet är du så trött att du inte riktigt orkar springa fort. För en majoritet av löparna i studien tog det en minut innan de återhämtat sig tillräckligt för att få upp farten i normalt tempo. 

Alla springer utför 

En annan studie från 2016 visade att det är energimässigt fördelaktigare att gå i backar brantare än 15,8 grader. Ju längre lopp, desto lägre gradantal.

Mer ekonomiskt att gå när lutningen passerar 15,8 grader. Bild från studie.

Utför är det dock ingen som väljer gå eller springa - alla springer och alla springer mer eller mindre bra. Du tar längre steg ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Intervaller för löpare

Du blir snabbt bättre med intervallträning. Intervaller är – precis som långpass – en viktig del i ett genomtänkt träningsprogram. För mycket hård intervallträning kan dock ha en negativ påverkan på motivationen. Kör intervaller, men med förnuft.

Fråga: måste alla springa intervaller? Svar: nej, det beror på vad det är du vill. Om du vill bli bättre är svaret troligtvis ja. Intervaller är variation och utmaningar, två viktiga villkor för utveckling och prestation.
Poängen med intervaller

Du kanske springer ett långpass, ett hårt tempopass på 45 minuter samt några lugna pass i veckan. Om du fortsätter så – och gradvis ökar träningen – kommer du till slut till ett jämviktsläge där din träningsmängd möter dina värderingar. Den resan kommer att göra dig ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - löparens långpass

För en del löpare är varje löppass en kopia av det föregående passet. Du kanske också började så, sedan ville du bli bättre. Du varierade träningen och blev bättre, för du ville bli bättre. Men alla vill inte bli bättre. En del vill bara springa. Det finns lika många anledningar att springa som det finns löpare.

Om du vill bli bättre är det viktigt med variation. Variation är grunden i alla utvecklingsprocesser. Det finns tre växlar: hårt, lugnt och långt. Genom att växla och genom att kombinera växlarna uppnår du variation. Du kan köra hårt, lugnt eller långt; men också hårt och lugnt, lugnt och långt och hårt och långt.

Vad vill du?

Nästan alla seriösa motionärer springer ett långpass i veckan. Men vad ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - träna 80/20

Om du vill bli en bättre är det bästa tipset att titta på hur de bästa blev bäst. Det gäller även löpare. Elitlöparna är facit, men precis som när du gick i skolan måste du själv lösa uppgifterna. 

Några hävdar att motionslöpare var sig kan, vill eller ska kopiera de bästa träningsmetoderna. Andra säger att motionslöpare - som saknar tid - kan träna effektivare genom att lägga till fler hårda intervallpass. Men experterna, som till exempel experten ...

Läs fortsättningen här.

Fysisk aktivitet ökar mängden vit substans i hjärnan

20-åringar med bra fysik har mer vit substans i hjärnan och tänker bättre än 20-åringar som inte tränar, enligt en ny, storskalig studie om kondition och hjärnhälsa. 

Det finns massor av bevis för att kondition är bra för hjärnhälsa. Möss som springer skapar fler nya nervceller än stillasittande möss och de presterar bättre på intelligenstest för möss. Samma resultat har man sett hos medelålders och äldre människor. 

Men hur är det hos yngre personer? 

I den nya studien försökte forskarna svara på det genom att undersöka mer än 1200 hjärnor i 20-årsåldern. Forskarna sökte efter myelin - den feta, vita substans som fungerar som isolering av hjärnans kommunikationsledningar.

Det vita är myelin och den gråa substansen är nervceller 

Myelin och nervimpulser

En nervimpuls (aktionpotential) mellan nervceller är ett elektrokemiskt fenomen i form av en snabb förändring av skillnaden i spänning i nervcellernas cellmembran. Efter en signalöverföring i en synaps fortplantar sig denna spänningsförändring längs nervcellers utskott. Om du slår tån tar det ganska lång tid innan det gör ont. Det beror på att nervimpulsen färdas genom omyeliniserade nervtrådar. När nervtrådar är myeliniserade isoleras signalen och hastigheten ökar upp till 200 gånger.  

Ju mer du tränar på något, desto mer myelin runt nervsignalerna. Det leder till bättre - och mer exakta - rörelser och tankar. Ett litet barn som lär sig gå har inget myelin kring hjärnans gå-funktion. Med tiden - när de tränar på att gå - lindas lager på lager av myelin kring gå-funktionens nervkretsar och till slut går det av sig självt.

Från wikipedia

Träning bra för gammal som ung hjärna

Om du tränar är du som barnen som lär sig gå. Du lindar myelin runt nervkretsarna. Det bekräftas av studien som visar att unga personer med dålig kondition presterade sämst på minnes- och kognitionstester. De hade även mindre - och mer fläckvis utspritt - myelin i hjärnan jämfört med vältränade unga personer.

Konditionsträning är alltså avgörande för utvecklingen av både unga och gamla hjärnor.

Mental styrka

Det är skillnad på inre och yttre tuffhet. De som är tuffa på ytan - som skriker och gormar, skriker hatiska kommentarer på sociala media, som viftar med kniv - är inte mentalt starka. Äkta tuffhet finns på insidan. Den finska löparen Paavo Nurmi sa: 

”Mind is everything, muscle - pieces of rubber. All that I am, I am because of my mind”. 

Nurmi var inte stor, men han var tuff. Han hade tränat upp ett extremt starkt psyke genom att klara många hårda träningspass. Men vad menas med mental styrka? 

En hypotes är att mental styrka är förmågan att hela tiden prestera på en hög nivå trots utmaningar och motgångar. I en ny studie använde sig forskarna av den definitionen och identifierade åtta aspekter av mental styrka: självförtroende, konsistens, kontroll, beslutsamhet, visualisering, positiv kognition, självförmåga och självkänsla. I studien ingick 1245 uthållighetsidrottare som själva angav hur de låg till med avseende på dessa aspekter. 

Därefter summerade forskarna resultatet och delade in idrottarna i tre grupper: svag, medel eller stark mental styrka. Män hade ungefär dubbelt så stor chans att klassificeras som mentalt starka jämfört med kvinnor, främst för att kvinnor generellt skattar sin självkänsla och självförtroende lägre. De som var över 55 år var också mentalt starka, liksom de som brukade vinna tävlingar. 

Kompetens och självförtroende

Är det framgångarna som gjort vinnarna mentalt starka, eller mental styrka som gjort dem framgångsrika? Förmodligen hänger de ihop i en dans där vinster och självförtroende drar varandra. Att du blir mentalt starkare efter 55 beror sannolikt på att du upplevt mycket och vet vad du klarar av och inte klarar av. Varför är självkänsla och självförtroende lägre bland kvinnor? Min erfarenhet är att kvinnor generellt är mentalt starkare än män. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet bygger på idrottarnas egna uppgifter. Kanske kvinnor i högra grad underskattar sin mentala styrka.

Det är svårt att veta vilka av de 1245 idrottarna som verkligen kommer tillbaka efter en svår motgång, men en kvalificerad gissning är att idrottarna i den lägsta gruppen klarar det sämre än den bästa gruppen. Det bästa sättet att jobba sig upp till den bästa gruppen är att träna och på så sätt öka sin kompetens, vilket ökar självförtroendet. 

Kompetens ger självförtroende. De arroganta saknar kompetens och kompenserar för det genom att skapa rädsla. Arrogans är ett annat ord för självförtroende utan kompetens. De har en tuff yta. De skriker, mobbar och hotar och förstår inte - eftersom de saknar kompetens - att beteendet avslöjar dem.

Löpning är bättre än styrketräning - Runners World

En ny studie visar att löpning slår styrketräning, åtminstone med avseende på metabol hälsa. Din kondition - eller brist på kondition - påverkar din metabolismen mer än din muskelstyrka.

Scott Webb on Unsplash

Metabolism är summan av alla biokemiska reaktioner som omvandlar mat till energi i form av ATP. Det är metabolismen som håller dig och dina celler vid liv. De senaste åren har ett helt nytt forskningsfält - metabolomik - utvecklats för att mäta de metaboliter som ingår i metaboliska reaktioner, som proteiner, fettsyror och kolesteroler. 

Metabolomik 

För några år sedan publicerade finska forskare vid Jyväskylä universitet en studie som visade att vältränade personer hade andra metaboliter jämfört med de stillasittande. De vältränade hade små mängde dåligt kolesterol VLDL och mycket av det bra kolesterolet HDL. De hade också en låg ApoB/ApoA1-kvot, något som tyder på låg risk för hjärt- och kärlsjukdomar. De hade ...

Läs fortsättningen här.

Löpning skapar BDNF som förbättrar minnet - Runners World

Alla klagar över sitt dåliga minne men ingen över sitt dåliga förstånd, skrev den franska författaren François de la Rochefoucauld. Både minne och förstånd finns i hjärnan, så ett dåligt minne torde innebära en dålig hjärna och ett dåligt förstånd. Att klaga gör inte hjärnan bättre, snarare sämre. Om du ser dig själv som en person med dåligt minne är risken stor att ditt minne blir ännu sämre. 

BDNF räddar dig

Istället för att klaga kan du faktiskt göra något åt minnet och hjärnan. Räddningen stavas BDNF, som betyder Brain-derived neurotrophic factor. Det är ett protein i hjärnan som förbättrar minnet och därmed också ditt förstånd. Det spelar en avgörande roll för tillväxt, mognad och underhåll av dina nervceller. Ju fler friska nervceller, desto bättre fungerar hjärnan.

Bild: irfan ullah från Pixabay

Det finns även BDNF där nervceller möts. Dessa mötesplatser kallas synapser. Det är där kommunikationen sker och minnen handlar om kommunikation. Utan kommunikation bryter ...

Läs fortsättningen här.

Norska intervaller bygger upp dig cell för cell - Runners World

Löpning är bra för ditt immunförsvar och din sömn, håller din hjärna skarp och förlänger livet. Denna historia börjar i cellerna. De är dina byggstenar. Hur ska du då träna för att på bästa sätt bygga upp cellerna?

I en studie fann forskarna att träning – och i synnerhet norska intervaller – stärker två av cellens viktiga beståndsdelar: mitokondrierna (cellens kraftverk) och ribosomerna (cellens fabriker). 

Fler mitokondrier 

I studien ingick 72 personer (män och kvinnor) som antingen var 18-30 år eller 65-80 år. Under 12 veckor fördelades de slumpvis ut på tre olika träningsprogram: En grupp tränade styrka, en annan grupp tränade norska intervaller tre gånger i veckan, en tredje grupp kombinerade träningscykel och styrka och en fjärde kontrollgrupp tränade inte alls. 

Illustration av studien. Källa: Cell-metabolism.

Därefter tog forskarna prover från lårmusklerna och jämförde molekyler. Det visade sig att ...

Läs fortsättningen här.

Hjärnfysikbloggen - Det är aldrig för sent

Även om du börjar träna sent i livet kan du ta del av fördelarna med träning. Om du däremot tränat som ung och slutar träna i medelåldern, tappar du samma fördelar. Du är gjord för att vara aktiv och det tycks bli viktigare för varje år som du lägger bakom dig.

Träning förlänger livslängden. Det visar flera studier. Men vad händer över en längre tidsperiod? I en ny studie försökte en grupp amerikanska forskare ta reda på det. De använde sig av en databas som fyllts med data från enkäter som besvarats av mer än 300 000 kvinnor och män mellan 50 och 71 år.

Det visade sig att vissa hade haft stabila träningsrutiner genom livet. De tränade ungefär lika mycket i medelåldern som när de var unga. Andra som varit aktiva i ungdomen blev stillasittande i medelåldern. En ganska stor andel hade tränat som unga, sedan gjort ett uppehåll, för att därefter återuppta träningen. Mellan 20 och 40 kommer studier, familj ...

Läs fortsättningen på Runners world.