Runners World - Därför luktar det svett av dina träningskläder

Som löpare vet du att svettiga träningskläder luktar illa. Men varför luktar de illa? Och hur kommer det sig att syntetmaterial luktar extra illa? Svaret är att bakterier frodas i näringsrika träningsplagg. Olika material passar dessutom olika bakterier. De som gillar bomull trivs inte i syntetmaterial och vice versa.

Foto: un-perfekt / Pixabay

Du har två sorters svettkörtlar: apokrina – som finns i armhålor, ljumskar och underliv – och ekkrina – som finns på resten av kroppen. De ekkrina svettkörtlar producerar svett som mest består av vatten och salt. Eftersom bakterier inte kan leva på saltvatten är den svetten luktlös. Om du svettas på ryggen, pannan eller i händerna är det som att bada i saltvatten. Den andra ...


Läs fortsättningen här.

Bakterierna i magen pratar med hjärnan

Kunskapen om dina bakterier - mikrobiomet - ökar snabbt. Mikrobiomet är ett känsligt ekosystem bestående av mellan 30-300 biljoner bakterier, som hjälper ditt immunsystem, skyddar dig mot fiender och hjälper dig att ta upp näringsämnen och producera energi. Eftersom ditt mikrobiom har fler gener och förökar sig snabbare än du någonsin kommer att göra, anpassar de snabbt din mage till nya födokällor. 

Ismannen Ötzi

Människans moderna livsföring har gett oss ett överflöd av varor och tjänster, men det har utarmat vårt mikrobiom. Det bekräftas av en studie på bakterierna i Ötzis tarm - ismannen som hittades i alperna 1991- samt bakteriellt DNA från västerlänningar, traditionella afrikanska samhällen och fossilerad tusenårig avföring från Mexiko . 

Bild av Stefan Keller från Pixabay

Forskarna fann att skillnaderna mellan västerländskt respektive icke-västerländskt eller förhistoriskt mikrobiom ligger i minskningen av vissa typer av bakterier som bearbetar komplexa fibrer i tarmen. 

Förändringarna i västliga magar beror på en diet rik på fett och socker och lite fibrer, en stillasittande livsstil, nya hygienvanor och utbredd användningen av antibiotika och andra medicinska produkter. Vi har blivit rikare, tryggare och säkrare, men det har också påverkat vårt mikrobiom.

Kopplingen mellan mage och hjärna 

Ditt mikrobiom är också viktiga för din hjärna. I en ny studie har man nu för första gången beskrivit de processer som styr kommunikationen mellan bakterier i magen och celler i hjärnan. 

Bild av Arek Socha från Pixabay

De senaste två decennierna har kopplingen mellan autoimmuna störningar som till exempel IBD, psoriasis och MS och olika psykiatriska tillstånd blivit allt tydligare. Autoimmuna störningar kan skada ditt mikrobiom och leda till depression och humörstörningar. Men hur mikrobiom och hjärnhälsa hänger ihop har tidigare varit okänd. 

I den nya studien, publicerad den 23 oktober i Nature, använde forskarna möss som behandlats med antibiotika eller som fötts upp för att vara bakteriefria för att se vad som händer i deras hjärnor. Det visade sig att mössen hade svårt att lära sig att en hotande fara inte längre var närvarande. 

För att förstå detta resultat undersökte forskarna hjärnans immunceller mikroglia. De upptäckte då att förändrad genuttryck i mikroglia spelar en avgörande roll när nervceller kopplas ihop under inlärning. Dessa förändringar hittades inte hos friska möss. Förändringarna i mikroglia kan störa synapserna och därmed störa lärandet. Det fanns också höga koncentrationer av metaboliter förknippade med mänskliga neuropsykiatriska störningar såsom schizofreni och autism hos de bakteriefria mössen. 

Forskarna lyckades återställa mössens hjärnor genom att återställa deras mikrobion, men bara om forskarna ingrep direkt efter födseln. Det tycks alltså som att signaler från mikrobiom i tarmen krävs tidigt i livet för att hjärnan ska utvecklas normalt. Det är ett intressant med tanke på att många psykiatriska tillstånd som är förknippade med autoimmuna sjukdomar under tidig hjärnutveckling.

Hur rödbetsjuice, nitrat och bakterier påverkar löpning och hälsa - Runners World

Löpning är ett av de bästa sätten att sänka ditt blodtryck på, men utan rätt sorts bakterier ger inte löpningen samma effekt. Bakteriefloran i munnen är viktigare än man tidigare trott. 

En ny studie visar att den blodtryckssänkande effekten av löpning minskar rejält om du sköljer munnen med antibakteriellt munvatten. Det visar hur viktiga bakterierna i munhålan är för din hjärt-kärlshälsa. Du är uppbyggd av 30 biljoner celler och mellan 30-300 biljoner bakterier. Bakterierna är en stor och viktig del av dig. 

Vidgade blodkärl 

När du springer stimulerar du produktionen av kväveoxid som i sin tur får dina blodkärl att vidgas, vilket ökar blodtillförseln till dina aktiva ...

Läs fortsättningen här.

Hjärnfysikbloggen: Dina bakterier påverkar din prestation och din hälsa

De senaste åren har kunskaperna om våra inneboende bakterier - människans mikrobiom - ökat. Bakterierna inom oss sätts i samband med hälsa, vikt, kognitiv förmåga och immunförsvar. Bakterierna är en stor del av oss. Man vet inte riktigt hur många det finns, men det finns fler bakteriella celler än det finns mänskliga celler. Men kan vårt mikrobiom påverka våra prestationer? Ja, enligt en ny studie tycks elitidrottare innehålla andra bakterier än du och jag. Forskarna tror att bakterier kan förklara en del av deras extrema prestationer och kanske kan du och jag ”dopa” oss med dessa i framtiden.

“When we first started thinking about this, I was asked whether we could use genomics to predict the next Michael Jordan,” säger Jonathan Scheiman från ...



Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.

Magen, hjärnan och IBS

De senaste åren har det kommit flera studier om ”hjärnan” i magen. Det låter märkligt. Hur kan några biljoner mikrober som lever i min tarm och smälter min mat, påverka vad jag tycker, tänker och gör?

Det verkar som de påverkar mer än vi vill tro. I en studie fick ängsliga möss tarmbakterier från modiga möss och efteråt blev de lika orädda och nyfikna som de modiga mössen. Det är den sortens studier som fått flera forskare att prata om den ”andra hjärnan”.

Nyligen upptäckte också några forskare att magen kan bära på svåra minnen i åratal, vilket förändrar matsmältning och stresshantering. Det betyder att förändringar i vår nedre ”hjärna” påverkar den övre hjärnan, vilket skapar en återkopplingsslinga mellan de båda hjärnorna.

Denna upptäckt publicerades förra månaden i tidskriften Microbiome. I studien analyserade forskarna mikrobiom (Vår inhemska bakterikultur i framför allt mage och tarm) hos en grupp studenter med irritabelt tarmsyndrom, IBS. Det är ett kroniskt tillstånd med magont, gaser och problem med matsmältning. De studerade även mikrobiomet hos en frisk kontrollgrupp.

Det visade sig att IBS-gruppen var mer drabbad av ångest och depression. Därefter delade forskarna upp IBS-gruppen i två delgrupper - en grupp med ett mikrobiom som liknade kontrollgruppen och en grupp med stora avvikelser från krontrollgruppen. Det visade sig att flertalet i den senare gruppen upplevt trauman i livet och att deras IBS-symptom varade längre. “It is possible,” skriver forskarna, “that the signals the gut and its microbes get from the brain of an individual with a history of childhood trauma may lead to lifelong changes in the gut microbiome.”

Ett förändrat mikrobiom kan sedan i sin tur påverka hjärnans känslighet för vad som händer i tarmen, vilket är precis det som händer personer med IBS.

Eftersom flera studier nu visar att tarmen påverkar hjärnan och hjärnan påverkar tarmarna, kanske synen på både mental och fysisk hälsa kommer att förändras. Det är inte bara hjärnor som behöver komma till ro, magen behöver också lugn och ro. Enligt de gamla grekerna satt känslorna i magen. Det är ju där det känns och uttryck som fjärilar i magen speglar att vi får ont i magen vid stress. De gamla grekerna kanske inte var helt fel ute.

Läs mer om löpning och hjärnan på Hjärnfysikbloggen.

Alla magar är olika

I veckan publicerades en ny studie i tidskriften Cell som visar att det inte finns någon diet som passar alla. Alla människor är olika och faktorer som tarmflora och livsstil gör att alla reagerar olika på mat. I studien koncentrerade man sig på hur mat påverkade blodsockret, eftersom höga nivåer av blodsocker är en välkänd riskfaktor.

Studien visar att det finns en stor variation. För vissa steg blodsockernivån mer av sushi än av glass. Genom att samla ...

Läs mer ...

Om järnbröd, bakterier och fetma

Ett av de häftigaste och mest överraskande lopp jag sprungit är Höga Kusten Trail som gick för första gången i september i år. Det är ett lopp som går genom den dramatiska naturen i Skuleskogens nationalpark. Jag fick tyvärr kramp och bröt efter 21 km. Det var första gången jag bröt ett lopp, så jag vill springa igen. Det var verkligen min typ av terräng. Anmälan öppnar idag den 12 november (45 anmälda just nu. 300 får plats).

Efter att jag brutit fick jag skjuts tillbaka till starten av arrangörens fru. Hon berättade att hon jobbar på Mjälloms tunnbröd som ligger inklämt mellan bergen mitt i Höga kusten, och hon frågade om jag ville provsmaka deras nya järnrika bröd och kanske skriva om det ifall jag tyckte om det. Jag är ju lite lokalpatriot och jag gillar företagarandan som finns runt Övik, så här kommer ett litet reklaminslag:)

Järnrike. Öppnad från fel håll ...

Järn för kvinnor
En brödskiva Järnrike ger en fjärdedel av dagsbehovet av järn (51 mg per 100 g), vilket är dubbelt så mycket som blodpudding. Många löpare, inte minst kvinnor som inte nått klimakteriet, har låga blod- och järnvärden, så detta bröd är utmärkt för kvinnor som springer. Det innehåller mindre kolhydrater och mer protein. Dessutom är det berikat med vitamin D, kanske det enda tillskott en genomsnittlig svensk behöver nu under vintern. Några brödskivor om dagen så säkerställer man sina depåer av vitamin D och järn. Det smakar gott också. Brödet innehåller mycket fibrer som bakterierna i magen tycker om och vi bör bry oss om bakterierna.

Bakterier och övervikt
Ett spännande forskningsområde som jag skrivit mycket om de senaste åren är vårt mikrobiom. Mikrobiom är ett fint ord för alla mikrober som lever i och på människor. Den övervägande delen bor i mag-tarmkanalen.

Bakterierna påverkar oss på många sätt. Magen står faktiskt i direktkontakt med hjärnan. Bakterierna kan därmed kommunicera med hjärnan. En av de viktigaste substanserna i hjärnan är serotonin, men 90 % av allt serotonin finns i magen. Kommunikationen mellan hjärna och mage och bakterier är ett spännande forskningsområde.

Länkar mellan hjärna och mage

I en ny studie såg man att inte bara miljön utan även generna påverkar vilken typ av bakterier som vi har i magen. Genom att studera 416 tvillingpar kunde forskarna ta fram de bakterier som var mer vanliga hos identiska tvillingar (som delar alla gener), än hos icke-identiska tvillingar (som i snitt delar 50 % av generna). Forskarna identifierade bl a en specifik bakterie (Christensenellaceae) som är mycket ärftlig och vanligare hos personer med låg kroppsvikt. När man stoppade in bakterien i feta möss, blev mössen magrare.

Firmicutes och Bacteroidetes
Våra magar domineras av två grupper av bakterier: Firmicutes och Bacteroidetes. I början av 2000-talet upptäckte genetiker att överviktiga människor hade en högre andel Firmicutes i magen, medan smala människor hade mer av Bacteroidetes. När de överviktiga människorna gick ner i vikt ökade andelen Bacteroidetes i förhållande till Firmicutes. I en studie på möss fann forskarna samma kvot - feta möss hade mer Firmicutes, medan smala möss hade mer Bacteroidetes. Forskarna kunde också visa att möss med stor andel Firmicutes absorberar mer energi ur maten.

I klartext betyder det att magar som domineras av Firmicutes kan utvinna 100 kalorier ur ett äpple, medan en mage som domineras av Bacteroidetes utvinner 70 kalorier. Det kan vara en delorsak till att vissa går upp mer i vikt än andra, trots likartade matvanor. Men det återstår mycket forskning.

Lätt på foten
Det känns lätt att springa just nu. Så lätt att jag ställde mig på vågen för att kolla om jag verkligen blivit lättare - det hade jag inte. Jag väger något kilo mer än när jag sprang Swiss alpine. Jag kör hårt i gymmet också, så jag tror - fast det syns inte - att jag har lite mer muskler. Alltså måste det vara tekniken och/eller musklerna som blivit bättre. Jag måste testa att springa fort och se om jag verkligen är snabbare.

Svettätande bakterier ger bättre hy

För inte så länge sedan trodde man att en människa bestod av en bunt människoceller och en bunt bakterier. De var åtskilda. Nu vet vi bättre. Människan är ett komplext ekosystem som kryllar av liv. När några navelskådande forskare dök ner i människors navlar fann de ett korallrev med tusentals olika livsformer och ingen individs korallrev var likt någon annans. Det mikrobiska livet i varje navel, munhåla, lunga och tarm är unikt, precis som varje individ är unik. Ungefär 90 procent av alla celler i en människa är bakterier och 99 % av allt DNA i en människokropp är mikrobiellt.

När forskare analyserade  hudbakteriernas gener, fann man 18 olika stammar (fylum) av bakterier i 20 olika miljöer. Dessutom är dessa mikrober anpassade till sina livsmiljöer i stället för till enskilda människor. Bakteriefloran på min underarm är visserligen unik, men den är ändå mer lika dem på din underarm än de på min egen överarm. Människan är inte bara anatomi och fysiologi utan även ekologi, det vill säga ett komplex samspel mellan olika arter. Det som med ett finare ord kallas mikrobiom.

Finns det onda och goda bakterier?
Den nya kunskapen om människans mikrobiom ger ett nytt sätt att se på olika hudsjukdomar. När forskare jämförde mikrobiom på en frisk hudyta med mikrobiom på en hudyta med olika typer av hudsjukdomar kunde de se hur dessa hudåkommor - och våra behandlingar av dem - påverkar olika sorters bakterier.

Det finns många skadliga bakterier, men också många goda bakterier. Till exempel finns det bakterier som lever i naturligt oljiga områden, såsom på utsidan av näsan, där de lever på hudens lipider och producerar naturlig hudkräm för att förhindra att huden blir torr och narig. Egentligen är det kanske fel att dela in dem i onda och goda, precis som det är fel att dela in savannens djur i onda och goda. Hyenor är inte onda, de bara gör det som krävs för att överleva. Det viktiga är balansen - att inte någon art tar över i det mänskliga ekosystemet.

Folk äter probiotisk yoghurt för att främja bakterietillväxt i tarmen, men av någon anledning vill vi sterilisera huden. Vi bör tänka på att huden ska rengöras, men den bör inte - och kan inte - steriliseras. Det finns goda bakterier som verkligen främjar frisk hud. Att en produkt är antibakteriell betyder i själva verket att den bekämpar 90 % av dina celler och utmanar 99 % av ditt DNA.

Nyckeln till frisk hud kanske finns gömd i våra armhålor
Varför luktar svettiga armhålor? Det är inte svett som luktar, utan bakterier som lever på den ammoniak som vi utsöndrar i svett. Den obehagliga lukten är en biprodukt av denna ammoniakkonsumtion och vi associerar den med svettiga armhålor. Stanken är dock inte den enda biprodukten av svettuggande bakterier.

Ett drömjobb?

Forskare har upptäckt att dessa bakterier också har en förmåga att förbättra hudens hälsa och lyster. Men på grund av vår fixering vid renlighet är de "goda" bakterier som en gång levde i stort antal på hudens yta numera oerhört sällsynta. De har jagats hårt och därför dragit sig tillbaka till undanskymda platser, till exempel till människans fuktiga och frodiga armhålor - människokroppens Serengeti. Nyligen bestämde sig några forskare för att ta reda på vad som skulle hända om bakterier från armhålorna återkoloniserade ansiktet.

På något sätt lyckades forskarna hitta 24 frivilliga personer som kunde tänka sig att smeta in bakterier i ansiktet och avstå från att tvätta sig med rengöringsprodukter under två veckor. En kontrollgrupp använde rengöringsprodukter som vanligt. Efter tre veckor analyserades huden på de båda grupperna.

Det visade sig att de som använt bakterier och avstått från rengöringsprodukter uppnådde kvalitativa förbättringar av huden, medan personerna i kontrollgruppen rapporterade ingen eller minimal förbättring. Det visade sig också att graden av förbättringar överensstämde med hur många bakterier det fanns på huden. Dag 14 hade 60 % av de som applicerat bakterier kvar dessa bakterier på huden.

Denna studie visar att levande bakterier tolereras av huden och de fungerar dessutom utmärkt som leverantörer av nitrit och kväveoxid till den mänskliga huden, något som man vet har hälsoeffekter. Dessutom är det viktigt att notera att ingen av de inblandade personerna i studien upplevt några negativa effekter eller biverkningar av att smeta ner huden med bakterier.

Nästa steg är att genomföra kliniska prövningar för att utvärdera den terapeutiska potentialen hos patienter med olika eksem, sår, utslag och akne. Man har sett att möss med diabetes och hudsår läker snabbare efter två veckor med behandling av bakterier.

Framtidens läkemedel
Sedan flera år letar och hittar forskarna nya läkemedel i regnskogarna. Men det finns regnskogar på närmare håll: på och i våra kroppar. Bakterierna drar fram som betande hjordar längs tarmväggarna och de jagas av bakteriofager, ett slags virus som angriper bakterier. På sikt kanske dessa "rovdjur" kan ersätta antibiotika.

En bakteriofag på väg att landa på en bakterie. Källa

Man bör vara varsam med antibiotika, med tanke på resistens och på vad som hände då Mao 1958 utlyste kampanjen ”Utrota de fyra plågorna”, d v s myggor, flugor, råttor och sparvar. Men sparvar åt inte bara gröda, de åt gräshoppor också. Gräshopporna ökade och blev den femte plågan. När vi dödar bakterier med antibiotika, stör vi också ett urgammalt ekosystem och bakterier fanns långt innan det fanns varelser uppbyggda av flera celler.

Ibland är det nödvändigt med antibiotika och ekosystemen återhämtar sig oftast, men det kan också leda till att nya bakterier, svampar och bakteriofager tar över ekosystemet med oöverskådliga konsekvenser. En infektion är en komplex, sammansatt väv inlindad i livets väv och när man drar ut några trådar, påverkas hela väven på ett oförutsägbart sätt.

Livets trappor

Vissa dagar känns det som om man passerat höjdpunkten i livet och är på väg neråt. Först tappar man håret, sen lusten, hörseln och till sist livet. Eller inte. Alla ramlar utför trappor på lite olika sätt. Livets uppgång är dock ganska lika för alla. Barn utvecklas som naturlagar. När barn är två månader skrattar de för första gången. Efter ett halvår börjar de krypa, sedan gå. Sen börjar de prata och strax efter det får de sin första mobil. Men ett av de viktigaste stegen saknas i böcker om barns utveckling.

De första nio månaderna växer fostret i en steril miljö. Sedan fylls barnet med mjölk och bakterier. Dessa bakterier utvecklas sedan tillsammans med barnet och blir som ett extra organ, ett så kallat mikrobiom. Mikrobiomet hjälper barnet att smälta maten, formar utvecklingen av mage, tarm och nervsystem och tränar immunsystemet att hantera infektioner. Det utvecklas i särskilda steg, så exakta att man kan se hur gammalt ett barn är bara genom att konstatera vilka bakterier som finns i dem.

Människans tre steg in i livet
Mikrobiomet utvecklas i tre steg: förlossning, amning och beröring. På vägen ut sväljer bebisen en munfull bakterier, som finns samlade längs vägen ut ur modern. Sedan suger de bröstmjölk. Det var länge en gåta varför bröstmjölk innehåller oligosackarider, eftersom bebisar saknar enzym att bryta ner det. Men oligosackariderna finns där för att ge näring åt bifidobakterier, och därmed förhindra att andra bakterier breder ut sig. Bebisens mage och bakterierna är ömsesidigt beroende av varandra. Bakterierna får skydd, medan bebisen får hjälp att smälta mat. När barnet sedan börjar röra sig och röra och smaka på världen berikas mikrobiomet med ytterligare arter. Kroppens insida är så välanpassad att vissa arter bara passar på vissa bestämda platser. Varje bakterie har en nisch. Varje kropp är ett unikt ekosystem. 

Dessa ekosystem förändras också. Den nyfödda människan är som en ö som nyss stigit ur havet efter ett vulkanutbrott. Livet koloniserar både mark och människor i förutsägbara stadier. Först anländer enkla växter som lavar och mossor. Sedan gräs, små buskar och till sist träd. En nyfödds tarmar domineras först av bakterier som bryter ner ämnen i bröstmjölk och producerar viktiga vitaminer. Med tiden diversifieras detta ekosystem till att även omfatta arter som kan bryta ned komplexa kolhydrater och förbereda barnet för vuxna matvanor.

Förra året visade forskarna att undernärda barn från Malavi hade en annan sorts tarmbakterier jämfört med barn från Malavi som inte var undernärda. Man såg också att mikrobiom är stabila. När de undernärda barnen fick mat som brukar användas för att behandla undernäring, ändrades mikrobiomet till en början men efter några månader var det som förut. Det kan förklara varför hjälpinsatser räddar många liv, men inte påverkar långsiktiga problem som hämmad tillväxt, försvagat immunförsvar och olika utvecklingsstörningar. I en studie på 64 barn som fick "nödmat" såg man att deras mikrobiom mognade väldigt fort och barnen gick upp i vikt, men redan några månader senare var mikrobiomet i samma dåliga skick som tidigare.

Mikrober eller allergier
Enligt forskarna beror det på att skadade mikrobiom är svåra att återställa, på samma sätt som skadat korallrev eller en skövlad regnskog är svåra att återställa. Det är viktigt att mikrobiomet utvecklas på rätt sätt i rätt steg. Sen kan det vara försent.

Snart kanske man kompletterar fyraårskontrollen med en kontroll av tarmfloran för att mäta barnets mikrobiologiska mognad. Numer finns det matematiska modeller som med ganska stor noggrannhet kan uppskatta ett barns ålder genom att identifera vilka mikrober som finns i tarmen. Ett ettårigt barn med mikrober som hos ett 6 månader gammalt barn har en omogen tarmflora, den mikrobiologiska åldern matchar inte den biologiska åldern. Modellerna kan säkert utvecklas ännu mer, för mikrobiomet är komplext och flera sjukdomar, allergier och autoimmuna sjukdomar kan vara en konsekvens av mikrobiom som inte utvecklats på rätt sätt. Förmodligen byggs grunden redan under det första levnadsåret.

Det tredje steget - att låta barn smaka på världen - är kanske det svåraste för en förälder. Det är viktigt för att få i sig yttervärldens mikrober och lära kroppens mikrobiom hur världen är beskaffad. Det kan vara så att ett immunsystem som inte får tillfälle att reagera på mikrober och maskar, börjar slå vilt omkring sig istället och angripa den egna kroppen.

I framtiden kan kanske friska personer donera inte bara blod och organ, utan också lite av sitt mikrobiom. Det har redan testats i bl a Sverige med goda resultat.

Vem är jag?
Eftersom 90 procent av alla mina celler är mikrober, kan man ju säga att jag bara är en tiondels människa. En del mikrober har säkert också inverkan på beteendet. Man vet t ex att parasiten Toxoplasma gondii, som finns i en fjärdedel av alla svenska hjärnor (och 90 % av alla franska hjärnor), påverkar beteendet. I normala fall infekterar T. gondii råttor, vilket påverkar råttornas nervsystem och gör dem slöa och orädda. Råttorna får dessutom en märklig och farlig dragning till lukten av katturin. Parasitens "syfte" med dessa beteenderubbningar hos värddjuret är att råttan ska bli uppäten av en katt, för den behöver en katt för att reproducera sig. Väl inne i katten förökar sig parasiten och små parasiter kommer så småningom ut den naturliga vägen. Dessa blir sedan uppätna av en ny stackars råtta, som i sin tur zombifieras och blir kattmat. Så snurrar parasitens livscykel runt tills den av misstag hamnar i en återvändsgränd som t ex en människa.

Lyckligtvis påverkas inte människor på samma sätt som råttor. En infekterad människa - och det är ganska stor sannolikhet att du är infekterad - är dock i genomsnitt mer riskbenägen, har lite sämre reaktionsförmåga och är oftare inblandad i trafikolyckor. Det spekuleras även om parasiten ökar risken för vissa psykiska problem.

Vi bär dock på många fler parasiter än T. Gondii. Än så länge vet man inte hur de påverkar oss. Men om jag fick reda på att jag bar på en parasit som gjorde mig attraktivare, modigare, och smartare, skulle jag då vilja bli av med den? Den skulle ju definiera vem jag är. Utan parasiten skulle jag i detta hypotetiska fall lyckas lite sämre i livet, men å andra sidan vet jag inte vilka långsiktiga konsekvenser parasiten har. Om jag blir lite modigare, tar jag lite större risker, vilket ökar risken att dö. Men det kanske är värt priset om parasiten gör mig lika attraktiv som Brad Pitt.

Någon gång kanske man har sagt att man inte var sig själv igår. Vad menar man då? Det är klart man är sig själv, vem skulle man annars vara? Men på sätt och vis kan man förändras genom att bli infekterad av en liten parasit. Fast man är väl fortfarande densamme? Eller? 

Livets trappa? M C Escher.

Snubbelfel
I ett halvår har jag tänkt köpa nya inneskor. De gamla var trasiga med ett stort glapp som skapade ett välkänt hasande ljud i korridorerna. Glappet var dessutom livsfarligt i trappor, eftersom det var lätt att snubbla när halva skon hängde löst … Igår hände det, jag snubblade i trappan och landade handlöst och raklång, men lyckades rädda halva kaffekoppen … Lite pinsamt, för många stannade upp och undrade hur det gick. Som tur var slog jag inte i något knä, men den yttre breda lårmuskeln fick sig en smäll. Det är dock ingen fara för start på lördag. Jag slängde i alla fall inneskorna efter det. Ibland krävs det en smäll för att man ska få något gjort … Men jag föll i alla fall på väg uppför trappan. Hade jag fallit på väg ner så hade jag förmodligen inte kunnat springa Jättelångt nu på lördag.

Rödbetsjuice och kaffe

Det finns två ofarliga drycker som besvisligen förbättrar prestationen: kaffe och rödbetsjuice. Jag dricker omkring 3-4 koppar kaffe om dagen. Förr drack jag mycket mer, men då tog jag socker till och jag tror att det var sockret som ökade beroendet. Nu dricker jag kaffet svart. Jag är sugen efter frukost, lunch och middag. Det är också så att smaken av kaffe aldrig överträffar min förväntan av kaffe och doften av kaffe. Jag tror alltid att det är godare än det faktiskt är när det når smaklökarna. Hjärnan lurar mig litegrann.

Rödbetsjuice, däremot, både smakar och luktar som jag förväntar mig. Med åren har det dock blivit lättare att svälja; jag håller inte längre för näsan. Jag gör bara en liten grimas efteråt. Jag är ingen regelbunden förbrukare, men jag brukar dricka 3-4 dl per dag under en vecka inför vissa tävlingar. Jag äter en i övrigt ganska nitratrik mat med mycket grönsaker, så jag tror jag är ganska nitratladdad året om.

Koffeineffekten
Kaffe innehåller koffein som binder till samma receptor som adenosin. Adenosinets funktion är att minska aktiviteten i hjärnan och göra oss trötta. Genom att binda till samma receptor, döljer koffein adenosin för hjärnan och därmed blir hjärnan mer alert och pigg. Genom att blockera adenosin påverkas även signalsubstanser som dopamin, serotonin, acetylkolin och adrenalin. Kaffe har tidigare varit dopingklassat, men numer är det fritt fram att dricka kaffe före tävling.

Koffein hindrar trötthetsämnet adenosin från att binda till receptorer på hjärnceller.

Nitrateffekten
Rödbetsjuice förbättrar prestationen genom att förse kroppen med stora mängder nitrat, som omvandlas till kväveoxid som i sin tur vidgar blodkärlen och förbättrar prestationsförmågan.

Rödbetsjuicens väg till prestation är dock ganska komplicerad. För att rödbetsjuicens innehåll av nitrat ska omvandlas till verksam kväveoxid, måste den bearbetas av bakterier i saliven. Men bakterierna blir aktiva först efter att man svalt rödbetsjuicen. När man svalt ner nitraterna absorberas de från magen och tunntarmen och sipprar ut i blodplasman. Därefter tar spottkörtlarna aktivt upp nitrat från blodplasma och koncentrerar nitrat i saliv som sedan utsöndras i munhålan där det finns "goda" bakterier som andas in nitrat och andas ut nitrit. Dels dödar denna bakterieproducerande nitrit syraproducerande kariesbakterier i munnen, dels sväljs den ner med saliv och en del av detta nitrit omvandlas sedan till kväveoxid i magsäcken. Kväveoxiden tränger därefter ut i blodkärlen och får kärlen att utvidga sig.

Blanda och svälj
En del skidåkare brukar blanda avslagen Coca-cola och kaffe och påstår att det är den bästa energidrycken. Det är möjligt, men det låter för äckligt för att testa. Jag har själv funderat på - något måste man ju tänka på medan man springer - om man kan blanda rödbetsjuice och kaffe, men av samma skäl som jag avstått från Cola-kaffe har jag även avstått från att testa Rödbetskaffe. Nyligen läste jag dock om några forskare som testat om en blandning av rödbetsjuice och kaffe förbättrade prestationen. I en dubbelblind studie lät de 24 vältränade cyklister cykla i en timme, antingen med koffein, rödbetsjuice, både koffein och rödbetsjuice eller placebo.

Det visade sig att koffein 40 minuter innan cyklingen höjde prestationen med ca 4 % både med och utan rödbetsjuice. Rödbetsjuice i form av beet-shots dagen innan och två timmar innan cyklingen, gav dock ingen effekt. Tidigare studier har också visat att effekten av rödbetsjuice avtar med hur vältränad en person är, kanske för att elitidrottare är nästan maximalt vältränade och dessutom förmodligen redan äter nitratrik mat. Fler studier måste dock till för att avgöra rödbetsjuicens effekt på elitidrottare. För oss andra tycks dock rödbetsjuice ge en faktisk effekt utöver placebo.

Skölj försiktigt
Eftersom det är bakterier - en del av vårt värdefulla mikrobiom - som gör det viktiga jobbet att reducera nitrat till nitrit, bör man undvika bakteriedödande munsköljmedel. Det dödar både onda och goda bakterier och ingen vet säkert vilka som är onda och goda. Det brukar sällan vara så enkelt. Dessutom kan bakteriedödare aldrig garanterat döda alla, och överlever 0,1 % av de elaka bakterierna, så är de lika många som innan - och mycket mer resistenta - efter 10 delningar och fortplantning kan gå väldigt fort i bakteriernas värld.

Bakterie som delar sig och blir bakterier. Källa.

I en ny studie pekar man också på att vanliga bakteriedödande munsköljmedel ökar risken för hjärtinfarkt, eftersom de minskar mängden nitritproducerande bakterier. I studien ökade blodtrycket med mellan 2-3,5 mmHg redan efter två munsköljningar. Slutsatsen av detta är att man bara bör använda munsköljmedel på tandläkares rekommendation. Om man använder munsköljmedel mot dålig andedräkt bör man också fråga tandläkaren för att hitta orsakerna, och inte ge sig på symptomen, eftersom det kanske höjer blodtrycket.

Ytterligare en färsk studie visar att det antibakteriella ämnet triklosan som finns i tvål, schampo och tandkräm, främjar koloniseringen av gula stafylokocker i näsan, vilket bl a tycks göra oss mer mottagliga för infektion. Det finns inga bevis för att tvål med triklosan tvättar bättre än vanlig tvål, tvärtom tycks det finnas en massa oförutsedda effekter p g a dess påverkan på bakteriefloran. På senare år har användningen av triklosan minskat (åtminstone i Sverige).

Bakterier blir snabbt resistenta och kan dessutom dela med sig dessa egenskaper med varandra.

Man bör ha goda skäl för att ge sig på kroppens mikrober. Vårt mikrobiom är ett komplext, ekologiskt system och bakterierna är lika beroende av varandra som djur och växter i en regnskog. Utrotar man en art, kan andra arter ta över.

Sol och kväveoxid
Klämmer in ett extrastycke om en ny svensk studie som visar att sol och låg dödlighet hänger samman. Kvinnor som inte solar har dubbelt så hög dödsrisk, skriver DN. Forskarna söker olika förklaringar, men skriver inte om hur solen frigör hudens lager av kväveoxid som jag skrev i ett inlägg för ett år sedan. Helt klart är faran med sol överdriven. Nu är det bara en månad kvar innan solen producerar vitamin D mitt på dagen.

Rödbetsjuicelänkar
Allt om rödbetsjuice
Kväveoxid - kroppens viktigaste gas
Rödbetsjuice och nitrat
Recept på rödbetsjuice 

Sol och hälsa

Är människan vegetarian eller köttätare?

Häromdagen, när jag stod och fixade med min komplicerade frukost, tänkte jag hur enkelt det vore om vi människor härstammade från nötkreatur och gick ut varje morgon och betade frukost på gräsmattan. Sen kunde man sitta och idissla på väg till jobbet. Till lunch tömdes alla arbetsplatser och alla männis-korna åt dagens lunch på grässlätterna runt staden. Resten av eftermiddagen satt vi och idisslade framför datorerna. Ooops ... sorry, måste tugga lite, kanske man måste säga under ett möte när magen kastar upp lite halvtuggat lunchgräs ... Toaletterna skulle nog behöva byggas ut. Förutom det vore det enkelt, billigt och praktiskt ... och tråkigt. Kor gör ju inget annat än sover, betar, idisslar och bajsar. Trist liv, men de känner ju inte till något annat. Eller vad tänker de när de tittar på mig med sina tomma, glasartade blickar när jag springer förbi?

Vegetarian?
En del hävdar att människan inte kan vara vegetarian eftersom vi inte har fyra magar som en ko. Men det har inte zebror, hästar eller apor heller. Apor äter mest grönsaker och frukt och vi dinglar i samma evolutionära gren som aporna. Fakta: vi var vegetarianer och fruktianer i miljontals år. Vi har ett muskulöst ansikte, platta tänder, en lång magtarm-kanal fylld till bredden med bakterier som lever på osmältbara växtdelar. Vidare har vi en blindtarm som andra växtätare och saliven är full med enzymet amylas som bryter ner stärkelse. Det är fakta som stöder påståendet att vi är vegetarianer. Djur som lever på kött har vassa knivliknande tänder som skär köttet i bitar. Sedan kastar de i sig köttet. De tuggar inte, för de har ingen saliv som sönderdelar maten. Magtarm-kanalen är liten eftersom det inte finns bakterier som tar hand om fibrer. Det räcker med en sur mage som bryter ner proteiner och fett.

Människan äter flera mål utspridda över dagen, precis som andra växtätare. Köttätare kan vräka i sig nästan halva sin vikt på en måltid. Jägare lyckas sällan, men när de lyckas äter de så mycket de kan. Jag skulle dock inte klara av att äta 30 kg kött till frukost.

Köttätare?
Trots alla fakta ovan finns det ett starkt stöd för att vi härstammar från köttätare också. Australopithecus, som levde för 2-4 miljoner år sedan, antas vara en gemensam förfader till vårt släkte Homo, som dök upp för ungefär 2,3 miljoner år sedan, och till Paranthropus, som dog ut för cirka 1,2 miljoner år sedan. En del menar att Paranthropus dog ut för att de inte var lika anpassningsbara och inte varierade kost och livsföring som Homosläktet.

För att ta reda på vad förmänniskorna åt analyserade några forskare emaljen från fossiliserade tänder från Australopithecus, Paranthropus och tidiga exemplar av Homo. Man analyserade sådant som kalcium, barium och strontium samt strontiumisotoper, för att se vad de verkligen levde på.

Paranthropus dog ut. Källa Wikipedia.

Man fann att Australopithecus åt en varierad kost bestående av kött, blad och frukter. Paranthropus var växtätare. De var robusta, med en massiv käke som kunde knäcka nötter. De var kraftiga, inte alls som gracila löpare. De tidiga arterna av Homo åt däremot mest kött. De använde verktyg för jakt och styckning. Förmodligen sprang de ikapp byten, vilket ledde till en rad anatomiska anpassningar som gör att vi - deras efterlevande - är bra långdistanslöpare. Tack vare köttdieten kunde våra hjärnor växa, vilket gjorde oss till ännu bättre jägare och till att människan blev bra på att anpassa sig till olika miljöer. Människan uppfann kokkonsten och olika kastvapen och på den vägen är det, fast nu äter vi hamburgare och kastar raketer på varandra. Den mer specialiserade, robusta växtätaren Paranthropus dog ut. Paranthropus kunde inte springa och hamnade på efterkälken.

Allätare och löpare
Den mest troliga slutsatsen av de fakta som finns är att människan är en kombination av växt- och köttätare; vi är allsidiga samlare och uthålliga jägare och olika kulturer bevisar att vi äter vad som helst för att överleva. Människan samlade rötter, nötter och frukt, och dödade antiloper. Jakten finns i våra gener. Mycket av det vi gör är egentligen en sorts jakt. Vi springer t ex maraton för att vi har en kropp som utvecklats för att jaga och för att hjärnan belönar vår ansträngning att skaffa kött. Om vi hade härstammat från Paranthropus hade det varit andra grenar som dominerat i Olympiska spelen.

Livet i magen
Många studier visar på ett samband mellan cancer och rött kött. Enligt Word Cancer Research Found (WCRF) bör man äta högst 500 gram tillagat rött kött i veckan och undvika charkprodukter. Hur kan kött som vi ätit i miljontals år vara farligt för hälsan? Jo, evolutionen är opportunistisk. Den räknar bara avkomma. En kost med kött gav mycket näring och förbättrad fortplantning, eventuella negativa hälsoeffekter kom långt senare och var små, jämfört med nyttan. Cancer utvecklas på lång sikt, när kanske 6-7 saker gått fel i en cell och det dröjer för det mesta till sent i livet när vi oftast inte ägnar oss åt fortplantning. Dessutom springer vi inte längre 30 km efter köttet och vi lever länge, så många skulle förmodligen må bra av att minska på mängden bearbetat kött och charkprodukter, och öka mängden grönsaker. Kanske magen kan ge oss svar?

I vår mag-tarmkanal finns biljontals mikrober. För varje mänsklig cell i kroppen, finns det tio icke-mänskliga celler. Denna tarmflora kallas mikrobiom och hjälper till att bryta ner maten vi äter. Mikrobiomet är som ett av kroppens organ, fast det består av ett myller av främmande mikrober.

I en ny studie har forskare visat att när vi byter mellan en kött- och en växtbaserad diet, reagerar mikrobiomet på någon dag. Ur ett evolutionärt perspektiv verkar det vettigt. Våra förfäder åt förmodligen en kost baserad på växter med tillfälliga avbrott då tillgången på kött var god. De individer med ett mikrobiom som snabbt reagerade på dessa förändringar, kunde tillgodogöra sig mer näring och blev framgångsrikare på att sprida sina gener.

En köttdiet leder till mer dramatiska förändringar än en vegetarisk diet, eftersom det krävs galla för att bryta ner fettet. Galla motverkar tillväxten av många tarmbakterier, så de som äter en köttdiet får en tarm med gallresistenta bakterier som t ex Bilophila wadsworthia, som kan ge möss inflammatoriska tarmsjukdomar. Andra gallresistenta bakterier bildar ämnen som deoxicholsyra, som man sett ökar risken för levercancer hos möss. Huruvida människor påverkas på samma sätt (positivt eller  negativt) vet man inte, men att vi påverkas av mikrobiomet råder det ingen tvekan om. Det utgör trots allt 90 % av våra celler och 99 % av vår genetiska information.

Människans mikrobiom. Klicka på bilden för en närmare titt.

I studien såg man att vegetarianerna aktiverade gener i sitt mikrobiom, så att mikrobiomet blev allt mer likt ett växtätande däggdjur. Medan köttätarnas magar förvandlades till magarna hos rovdjur. Efter en sommar runt grillen förvandlas vi alltså till rovdjur. Det visar att mikrobiomet ko-evolverats i miljontals år tillsammans med djuren. Som allätare kan vi dock snabbt skifta mellan dessa ätprogram och väljer man att bli vegetarian i morgon liknar magen en växtätares några dagar senare. Men kor blir vi inte. Jag tror jag fortsätter med mina komplicerade frukostar med råvaror från både växt- och djurriket och försöker äta ungefär som man åt runt Medelhavet till för sisådär 50 år sedan.

Det onda och det goda

Vi människor vill gärna kategorisera världen, dela in den. Kategorier gör världen enklare att förstå, men ibland blir det fel. Som t ex kategorierna ond och god. Under historiens gång har det varit en viktig distinktion för människans överlevnad, men vi bör vara försiktiga med att sätta etiketter tills vi verkligen vet om något är bra eller dåligt för vår överlevnad. För ibland får man ta lite av det onda med det goda, och tvärtom.

Livet i magen
Västerländska tarmar är artfattigare än tarmarna hos människor som själva odlar sin mat, som bönder i Afrika. Vi skiljer oss också åt vad gäller vilken art som dominerar inom oss. Västerländska tarmar innehåller relativt höga halter av Bakteroider och Firmicutes och låga nivåer av Prevotella som dominerar tarmarna hos t ex afrikanska bönder. Varför skiljer sig vårt mikrobiom åt? Det kan bero på vilken mat vi äter. De afrikanska bönderna åt en ansenlig mängd fullkorn, växtfibrer och lite kött.

När det gäller bristen på biologisk mångfald i väst, kan detta vara ett resultat av vår slösaktiga användning av antibiotika, processade bakteriefria livsmedel, miljögifter och mindre exponering för bakterier i vardagen. Allt detta kan bidra till att förklara varför bönder i Afrika, som drabbas av fler infektionssjukdomar och har kortare förväntad livslängd, ändå har mycket lägre kroniska besvär som allergier, astma, typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Väst har fört ett krig mot onda bakterier och nu slår det tillbaka, med allergier och resistens.

Vårt mikrobiom spelar en viktig roll i vårt liv. Men varför har vi lagt ut en stor del av vårt immunförsvar på entreprenad? Kanske för att bakterier är snabbare på att reagera på förändringar i miljön. De fortplantar sig snabbare än oss - en del med tre generationer i timmen - och de kan dessutom dela bra gener med varandra, något som kallas för horisontell genöverföring. Det kan inte jag. Jag kan inte gå till Haile Gebrselassie och be om att få några av hans löpargener instoppade i mitt DNA. Människor måste först via en oändligt komplicerad process hitta en annan människa av motsatt kön för att reproducera sig och sedan visar det sig först efter flera år vilka gener som tagit plats i den nya generationen. Om bakterierna hade hjärnor skulle de inte förstå våra problem, böcker och tv-serier; det är ju bara att se till att det finns mat och sedan dela sig och dela med sig, skulle de tycka.

Onda och goda bakterier
En av de största upptäckterna på senare tid är att magsår orsakas av bakterien H. Pylori, inte av stress, som man trodde förr. Tack vare den upptäckten botas nu magsår med antibiotika. H. Pylori klassades som ”ond”. Ju mindre H. Pylori, desto bättre. Men så enkelt är det inte. Mindre än 20 procent av de som infekterats med H. Pylori drabbas av några symptom. H. Pylori har levt i våra magar under minst 100 000 år och är bl a viktig för att reglera magsyran, förmodligen gör den det för att slippa konkurrenter. Tar man bort H. Pylori slipper man magsår, men man ökar samtidigt risken för Gastroesofageal refluxsjukdom, dvs att magsyra kommer upp ur magsäcken, vilket sätts i samband med sjukdomar som Barretts esofagus och matstrupecancer.

Det sägs finnas onda och goda bakterier, men det är inte alltid så enkelt att avgöra vad de är. Ibland är de goda och ibland är de onda, ungefär som människor.

Feta älgar
När man inrättade den första nationalparken 1872 i Yellowstone var tanken att bevara ett stycke ursprunglig vacker natur med ett rikt djurliv. För att få fler djur, dödade man alla vargar. Vargarna åt ju upp andra djur. Därmed rubbades också balansen mellan jägare och jagade. De som varit jagade, behövde inte längre vara rädda. Älgarna hade nog inget emot det. De blev allt fetare, när de inte längre ängsligt betade i skogsbrynet. Nu vågade de sig långt ner i ravinerna, ut på ängarna, långt från skyddande träd och de betade sig feta. När vargarna återinplanterades 1995 blev älgarna räddare och magrare. De blev tvungna att vrida sina älgkronor och se sig omkring, vilket tog tid från betandet. Det var bristen på ekologisk balans som hade gjort dem feta. Trygga, men feta. Nu är de otrygga och magra. Som det borde vara, fast det säger vi bara för att vi inte är älgar. Om älgarna kunde tycka något om detta, skulle de nog tycka att vi var onda. De dör nog hellre av hjärtinfarkt än att slitas sönder av vargar. Naturen är varken ond eller god. Den bara är som den är. 

Min iPad är död
I veckan cyklade jag för första gången sedan cykeldebuten för en dryg månad sedan. Jag cyklade drygt tre mil till stugan för att träna lite simning i sjön. Men det började åska redan efter 20 minuter i vattnet och jag cyklade hem innan det blev värre. Men åskan kom ikapp. Jag cyklade på vatten i blixt och dunder och grovt hagel. Jag hade min iPad i ryggsäcken och den var fuktskadad när jag kom hem. Ingenting fungerade. En kollega som tappade sin iPhone i toaletten lyckades återställa den genom att lägga den i en påse ris. Riset suger ut vattnet. Så jag testade samma sak. Jag la paddan i en påse med okokt ris. Men paddan har fortfarande inte återhämtat sig. Den har börjat svara på tryckningar, men själva hemknappen är fortfarande död. Fast det finns inget ont som inte har något gott i sig. Imorgon ska jag köpa en ny iPad 4 med retinaupplösning.

Mikrobiom och hälsa

Jag är inte mycket mer än en bunt celler; en brokig samling celler som jobbar tillsammans. Man kan säga att jag är resultatet av ett gott samarbete. Mina hjärnceller ger sig inte plötsligt ut på jakt efter mat, de är beroende av andra hjärnceller och även celler i muskler och mage för att få näring. Detta samarbete började för drygt två miljarder år sedan då ensamma celler slog sig samman till flercelliga livsformer och började dela livsöde med varandra. Med tiden fick olika celler olika uppgifter. Om allt detta fungerar som det ska kan denna bunt med celler reproducera sig, d v s hitta en annan bunt celler som den kan skaffa nya skrikiga buntar av celler med.

Jag är en procent
Till för inte så länge sedan trodde man att en människa bestod av en bunt människoceller samt en bunt bakterier i tarmen som inte gjorde så stor skillnad. Nu vet vi bättre. Människan är ett ekosystem som kryllar av liv. Nyligen dök några navelskådande forskare ner i människors navlar och de fann ett korallrev med tusentals olika livsformer och ingen individs korallrev var lik någon annans. Livet i varje navel, munhåla, lunga och tarm är unikt, precis som varje individ är unik. Man tror nu att 90 procent av alla celler i en människa är bakterier och att 99 % av allt DNA i en människokropp är ickemänskligt. Men den mänskliga procenten är beroende av de 99 procenten. Vi skulle inte överleva utan alla mikrober. Denna flora av mikrober kallas mikrobiom.

Jag är ett ekosystem
Bakterierna drar fram som betande hjordar längs tarmväggarna och de jagas av bakteriofager, ett slags virus som jagar och angriper bakterier. På sikt kanske dessa "rovdjur" kan ersätta antibiotika. Det är ett nytt, spännande forskningsfält. Jag tror framtidens läkare ska tänka mer som ekologer och försöka se helhet och orsakssammanhang. Man borde vara varsam med att slå ut bakterier, med tanke på vad som hände när man introducerade nya arter som kaniner och sedan rävar i Australien eller då kineserna 1958 utlyste kampanjen Utrota de fyra plågorna, d v s myggor, flugor, råttor och sparvar. Men sparvar åt inte bara gröda, de åt gräshoppor också. Gräshopporna ökade och blev den femte plågan. När vi dödar bakterier med antibiotika, stör vi också ett urgammalt ekosystem. Ibland är det nödvändigt och ekosystemen återhämtar sig oftast, men det kan också leda till att nya bakterier, svampar och bakteriofager tar över ekosystemet med oöverskådliga konsekvenser. En infektion är en komplex, sammansatt väv inlindad i livets väv och när man drar ut några trådar, påverkas hela väven på ett sätt som inte någon kan förutse.

På jakt efter onda sparvar.

Vi är beroende av vårt mikrobiom och det är beroende av oss. Mikroberna lever på samma mat som vi stoppar i oss. Vi har samma mun. Vi bör även tänka på dem, när vi äter.

Fet av mikrober
Trollsländor är fulländade flygmaskiner som utvecklats till perfektion under 300 miljoner år. De är vältränade, stridslystna och extremt revirhävdande och ger sig omedelbart på inkräktare. Strider mellan två trollsländor är ballistiska uppvisningar som får JAS-plan att likna zeppelinare. Striderna slutar med att förloraren jagas bort. Men vissa hanar attackeras inte. De bara glider in och ut ur fientliga revir i styrfart. De utgör inget hot. Varför, frågade sig forskarna. När de tittade inuti sländorna såg de att deras inälvor var fyllda av stora vita parasiter. Parasiterna utlöste en inflammatorisk reaktion som störde sländornas förmåga att metabolisera fett. De såg magra och friska ut på utsidan men var fulla av fett som lagrats vid musklerna. De var alla medicinskt feta, eller fetsmala. Parasiterna gjorde så att fett ansamlades i kroppsvävnaderna i stället för att omvandlas till energi som kunde driva vingmusklerna. De feta trollsländorna hade blodsockervärden som var dubbelt så höga som hos friska sländor. De satt fast som passagerare i en uppsvullen, långsam zeppelinare styrd av parasiter. De var passagerare i sin egen kropp, oförmögna att vinna en hona eller försvara ett revir.

Om trollsländor kan utveckla metaboliskt syndrom av en parasit, vad kan då inte vi? Många typer av cancer, autoimmuna sjukdomar, hjärtsjukdomar och hjärnskador kan påverkas av mikrober och ibland för att vi ger dem chansen att bryta sig loss ur kroppens urgamla balans och härja och föröka sig som kaniner i Australien eller som gräshoppor i Kina.

Firmicutes och Bacteroidetes
Våra magar domineras av två grupper av bakterier: Firmicutes och Bacteroidetes. I början av 2000-talet upptäckte genetiker vid Washington University i St Louis att överviktiga människor hade en högre andel Firmicutes i sina tarmar, medan smala människor hade fler Bacteroidetes. När de överviktiga människorna gick ner i vikt ökade andelen Bacteroidetes i förhållande till Firmicutes. I en studie på möss fann forskarna samma kvot - feta möss hade mer Firmicutes, medan smala möss hade mer Bacteroidetes. Forskarna kunde också visa att avföringen från de feta mössen innehöll färre kalorier jämfört med avföring från magra möss, vilket tyder på att feta möss absorberar mer energi från samma mängd mat. Forskarna misstänker att Firmicutes är mycket mer effektiv på att suga ut kalorier från mat som passerar genom mag-tarmkanalen.

I klartext betyder det att en mage som domineras av Firmicutesbakterier kan utvinna 100 kalorier ur ett äpple, medan en mage som domineras av Bacteroidetes bara kan utvinna 70 kalorier. Det kanske är en orsak till att vissa kan äta mer än andra och inte gå upp lika mycket i vikt.

Om våra personliga blandningar av tarmbakterier påverkar mängden energi vi utvinner från mat, då kanske kost och motion inte är de enda faktorer som driver viktökning och viktnedgång. Just nu vet vi lika lite om vårt mikrobiom som David Livingstone visste om djungeln han färdades genom. Nu vet vi mycket mer om djungeln och snart vet vi ännu mer om vårt mikrobiom. Vi vet inte mycket, men vi vet hur vi kan påverka vårt mikrobiom och förhållandet mellan olika bakterier. Mer om det i ett kommande inlägg.

Sommar
I morgon börjar semestern. Sommaren breder ut sig inombords. Jag ser sol, stränder, stigar som slingrar sig uppför berg. Jag ska springa och simma. Jag har inte sprungit så många långa pass som jag borde ha gjort. Långpass tar tid och jag har haft ont om tid. Nu finns det tid.

PS
DN om mikrobiom och fetma