tisdag 17 maj 2022

Runners World - Även motionärer bör blanda hårt och lugnt

De flesta elitidrottare inom konditionsidrott använder den så kallade 80/20-regeln som en av många riktlinjer för sin träning. Det fungerar för dem. Men fungerar regeln även för motionärer som tränar några gånger i veckan?


Enligt 80/20-regeln ska konditionsidrottare träna 80 procent lugna pass och 20 procent hårda pass. Detta förhållande mellan hårt och lugnt observerades först av fysiologen Stephen Seiler i början av 2000-talet. Hans forskning visade att nästan alla konditionsidrottare ...


måndag 16 maj 2022

Variation är viktigt för lärandet

Det är sedan länge känt att lärande och variation hänger ihop. Det är svårare att lära sig det som varierar, men variation leder till att du blir bättre på att generalisera dina kunskaper.

Om du vill träna upp din tennisserve är det bättre om du varierar dina servrar än att serva från exakt samma plats och sikta på exakt samma plats. Variation gör att det går långsammare till en början, men på lite längre sikt gör dig till en bättre tennisspelare.

Betydelsen av variation gäller inom många områden, som taluppfattning, grammatik och inlärning av ord och kategorier. Ett barn som bara möter en hundras under sin uppväxt kommer att få det svårare att lära sig kategorin "hund" jämfört med barn som träffar olika hundraser under sin uppväxt.


För att identifiera inlärningsmönster och förstå de underliggande principerna bakom variationens betydelse, granskade forskaren Limor Raviv och hennes kollegor vid Max Planck Institute for Psycholinguistics över 150 studier om variabilitet och generalisering från flera forskningsfält, som datavetenskap, lingvistik, kategorisering, motorisk inlärning, visuell perception och formell utbildning.

"Learning from less variable input is often fast, but may fail to generalise to new stimuli”, säger Raviv i ett pressmeddelande.

Karate Kids hemlighet

Effekten av variabilitet beror på om dess relevans för uppgiften. Enligt Mr. Miyagi-principen (inspirerad av filmen Karate Kid från 1984) kan lärande av andra färdigheter (som kampsport) gynnas av att att träna orelaterade färdigheter (som att tvätta bilar).

En teori är att varierande input belyser vilka aspekter av en uppgift som är relevanta och vilka som inte är det (färg är användbar för att skilja på citroner och apelsiner, men inte för att skilja mellan forehand och backhand).

En annan teori är att ökad variabilitet leder till bredare generaliseringar. Detta beror på att variation kommer att representera den verkliga världen bättre, inklusive atypiska exempel.

En tredje anledning har att göra med hur minnet fungerar: när träningen varierar måste du aktivt rekonstruera sina minnen.

Ansikten ser olika ut

Variation har stor inverkan på våra liv, exempelvis är din ansiktsigenkänning sannolikt sämre om du växte upp i ett litet samhälle.


Jag växte upp i ett litet samhälle. Det kanske kan förklara varför jag är under medel på att känna igen ansikten. Däremot är jag bra på att generalisera från olika fält eftersom jag gillar att lära mig nya saker inom nya områden. På senare år har jag märkt att jag kan dra nytta av det i andra sammanhang. Det blir jag bättre och bättre på.

lördag 14 maj 2022

Yngre hud med ny teknik

För två år sedan var jag med i Maratonpetras Maratonpod och svarade på frågor. Jag försökte svara på det mesta, men jag kunde inte svara på en fråga om det gick att föryngra huden. Nu kan jag svara på det, för det har kommit nya studier baserade på ny forskning inom epigenetik. Det verkar mer lovande än krämer, supermat och kosttillskott.

I en ny studie presenterar forskare en metod som tycks föryngra mänskliga hudceller med 30 år. Metoden vrider tillbaka cellernas klockor utan - och det är det kritiska - att cellerna förlorar sin specialiserade funktion.

När du åldras försämras cellernas funktionsförmåga och ditt DNA samlar på sig olika markörer på åldrande. Regenerativ biologi syftar till att reparera eller ersätta dessa åldrande celler. Ett av de viktigaste verktygen inom regenerativ biologi är att skapa så kallade inducerade pluriopotenta stamceller som kan programmeras att bli olika typer av celler, t ex hud- eller leverceller. För att lyckas med det måste cellens mjukvara (epigenetik), som ansvarar för specialiseringen, raderas.

Vrida tillbaka cellernas klocka

Forskarna använde en ny metod baserad nobelpristagarens Shinya Yamanaka upptäckt att det går att programmera om celler genom att använda 4 nyckelmolekyler som numer kallas Yamanaka-faktorer. I den nya studien lyckades forskarna eliminera hudcellers identitet som hudcell och ålder på 13 dagar. Hudcellernas såg ut som blanka stamcells-bebisar. När de dessa fick tid att växa hade de återfått markörer som är karakteristiska för hudceller.

Epigenitiken är mjukvaran som omger generna hårdvara. Bild: Pixabay

För att se om cellerna verkligen hade föryngrats letade forskarna efter förändringar i cellernas ålder. Det finns flera mått på cellulär ålder. Ett sätt är att mäta cellernas epigenetiska klocka, där kemiska taggar i DNA indikerar ålder. Man använde även transkriptomet, en ny teknik som visar informationen om allt RNA som finns i en viss cell eller vävnad vid en viss tidpunkt. Genom att matcha dessa metoder fann man att de omprogrammerade cellerna var 30 år yngre jämfört med vanliga celler.

För att kunna använda sig av dessa celler måste de också fungera som unga celler. Hudceller producerar kollagen som hjälper till att ge struktur åt vävnader och läka sår. De föryngrade hudcellerna producerade fler kollagenproteiner jämfört med kontrollceller som inte programmerats. De programmerade hudcellerna rörde sig också i riktning mot områden som behövde repareras.

I väntan på framtiden

De flesta sjudomar har en gemensam orsak: åldrande. Ju äldre, desto större risk för sjukdom. I framtiden kan denna forskning användas för att programmera om celler kopplade till åldrande som APBA2-genen, associerad med Alzheimers sjukdom, och MAF-genen som spelar roll i utvecklingen av grå starr.

Åldrandet är många sjukdomars rotorsak. Varför ska de sista 10-20 åren vara en tid präglad av sjukdom? Det är dyrt och innebär massor av lidande. Nu verkar det som vi börjar förstå problemet. Åldrande är kopplat till cellernas identitet. Döden är oundviklig, men de negativa effekterna av åldrandet kan vi göra något åt. I väntan på bättre metoder är träning den bästa medicinen.

torsdag 12 maj 2022

Obehag är ett bränsle

Har du svårt med din motivation? Du kanske vet vad du ska göra, men du gör det inte. Du kanske ser motivation som en våg. Vågorna kommer och slår, och med lite tur kanske du kan fånga upp en sådan våg och surfa utan ansträngning.

Problemet med det är att du inte kommer så långt mellan de stora vågorna. Du ligger på magen och plaskar. Det är 99 procent. Om du är beroende av att känna dig motiverad för att göra det du inte tycker om att göra kommer du inte så långt.

Din hjärna


Har du tänkt på varför du har en hjärna? De flesta livsformer har inte hjärnor. Om vi bortser de två största livsdomänerna - bakterier och arkéer - så har bara en livsform av tio i den tredje domänen - eukaryoterna - en hjärna. Djur har till skillnad från övriga eukaryoter som växter, svampar, mm en hjärna och djuret människan sägs - eller människans hjärna anser åtminstone det - ha den mest utvecklade hjärnan i universum.

Djur utvecklade hjärnor för att skapa, driva och styra rörelse. Sötvattenssniglar kan fatta komplexa beslut med bara två nervceller: en för att känna av närvaron av mat och en som berättar för snigeln om den är hungrig eller inte. Dessa två nervceller avgör om det är värt att röra sig i riktning mot maten. Om hungern är tillräckligt stark rör sig snigeln mot maten. Annars stannar den kvar.


Med tiden utvecklades komplexa hjärnor för att skydda djur från kyla, värme, hunger, trötthet och ensamhet. När det blir kallt klär vi på oss. När det är varmt klär vi av oss. När vi blir törstiga söker vi vatten. När vi blir hungriga öppnar vi kylskåpet. Hjärnan försöker hålla oss i jämvikt - inte för varma, inte för kalla, inte för smala, inte för tunga, inte för torra eller blöta.

Evolutionärt liknar våra hjärnor sniglarnas hjärnor. Nervcellerna ser exakt likadana ut och drivkrafterna är likartade: När det känns obehagligt ökar motivationen att återställa jämvikten.

Du tar upp mobilen för att slippa ringa ett jobbigt samtal. Du gör det enkla som ger omedelbar belöning istället för det svåra som känns obehagligt. Dina hjärna vill undvika det som är obehagligt.


Obehag är ditt bränsle


Men obehag är inte nödvändigtvis dåligt. Det kan fungera som bränsle för att driva dig framåt. Du kan fråga dig varför du känner obehag. När du vet mer, kan du förbereda dig på dessa tillfällen när det känns jobbigt.

Om du vet vad som väntar, är det lättare att agera och skapa motivation. Den måste komma inifrån. Det är ingen våg som kommer utifrån. Det är inget du kan vänta på. Fundera på varför du känner obehag. Fundera på var du vill vara. Vad hindrar dig? Ta itu med det problemet. Låt obehaget vara ditt bränsle. Det är så du skapar motivation.

tisdag 10 maj 2022

Runners World - Det är svårt att bli snabbare

Som löpare är det ett vanligt mål att försöka bli snabbare. Du vill sätta personrekord och prestera på tävling. I början var det enkelt. Du blev snabbare nästan varje dag. Sedan blev det svårare. Du tvingas jobba hårdare.

Det är en hård kamp för du kämpar mot din biologi - det visar en ny studie som nyligen publicerades i tidskriften Current Biology.


Genom att kombinera data från 4645 löpare och 37201 registrerade löppass, kunde forskarna visa att löparnas löphastighet ligger nära en biologisk optimal hastighet som minimerar kaloriförlust. Människor som springer rör sig ekonomiskt ...


måndag 2 maj 2022

Hjärnfysik är tillbaka

Jag har inte bloggat på ett tag nu, men efter en hel del uppmaningar om att jag borde fortsätta skriva så fortsätter jag. Jag kan inte sluta så länge det finns läsare.

Idag blir det en bloggpost om intervaller. Det finns kanske lika många åsikter om intervaller som det finns löpare. Det beror på att det finns variation. Det finns en mängd olika variabler som du kan skruva på för att nå dina träningsmål.


För att reda ut detta och om möjligt kanske hitta det perfekta intervallpasset gjorde nyligen träningsforskaren Michael Rosenblat en meta-analys av 29 gedigna studier. Samtliga studier hade med prestanda i tid ...


måndag 14 februari 2022

Konditionsträning återfuktar dina ögon

I en ny studie visar forskare från University of Waterloo att konditionsträning ökar tårsekretion och tårfilmstabilitet, vilket lindrar torra, kliande ögon.

Varje gång du blinkar täcks dina ögon av en tunn tårfilm. Det är en viktig skyddande beläggning för sund ögonhälsa. Tårfilm består av tre lager - olja, vatten och ett slemämne (mucin) - som återfuktar ögonytan och skyddar ögat mot smuts och damm.

En instabil tårfilm kan ge upphov till torra fläckar på ögonytan, vilket orsakar klåda och en brännande känsla. Dessa symtom blir allt vanligare, kanske pga ökad skärmtid, tror forskarna.


Forskarna delade in 52 personer i två grupper - idrottare och icke-idrottare. Träningsgruppen tränade minst fem gånger per vecka, medan icke-idrottarna tränade högst en gång per vecka. Efter varje träningspass undersökte forskarna deltagarnas ögon.

Deltagarna i träningsgruppen visade den största ökningen, men alla deltagare upplevde ökad tårkvantitet och tårfilmsstabilitet efter sina träningspass.

Med tanke på att alltfler sitter och stirrar på skärmar, vilket verkar öka risken för torra ögon, är det nog en bra idé att ta en löptur på lunchen. Själv åkte jag skidor idag på lunchen. Jag jobbar fortfarande hemma. Det blåste rejält så jag blev ganska tårögd.


torsdag 10 februari 2022

Runners World - Det är aldrig försent att börja springa uppför backar

Det är aldrig för sent att börja träna. En ny studie bekräftar att träning, även sent i livet, bromsar en rad negativa effekter av åldrande.

Träning handlar inte bara om ökad muskelstyrka, förbättrad rörlighet och uthållighet och lägre risk för hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes och högt blodtryck, utan också om hur cellerna fungerar på en grundläggande biokemisk nivå.


I en ny studie, som nyligen publicerades i Aging Cell, kunde forskarna visa att cellens klocka gick baklänges efter träning. Experimentet var relativt enkelt. Gamla möss som närmade sig 2-årsåldern (möss lever 2-3 år) fick springa på träningshjul med små vikter. Möss gillar att springa. Vikterna gjorde dessutom att de byggde muskler. Det kan liknas vid att springa med ryggsäck eller uppför en backe.

När mössen kontrollerades efter två månaders löpning, visade det sig att deras cellulära ålder ...


torsdag 20 januari 2022

Runners World - Träning uppdaterar hjärnans åldrande synapser

Äldre människor som tränar har mer av en typ av proteiner som förbättrar kopplingarna mellan nervceller, visar en ny studie. Det är viktigt för att upprätthålla hjärnverksamheten.


Det är den första studien som visar att träning och synaptiska proteiner kan ge fördelaktiga kognitiva resultat. Tidigare har man bara observerat detta hos möss.

Forskarna använde data om fysisk aktivitet sent i livet hos äldre personer, och som också gått med på att donera sina hjärnor efter sin död

"Att upprätthålla styrkan i synapskopplingarna ...



onsdag 19 januari 2022

Därför skyddar vaccin dig från att hamna på IVA

Många som vaccinerar sig mot covid-19 blir sjuka, men enligt Socialstyrelsen är det tolv gånger högre risk för intensivvård för ovaccinerade jämfört med vaccinerade. Hur kommer det sig?

Kroppens immunförsvar har två fronter: en snabb och medfödd front och en adaptiv och stabil front som lär sig av tidigare attacker. När du vaccinerar dig lär du upp T-cellerna i det adaptiva immunförsvaret.

Forskare vid Karolinska institutet har nu studerat hur T-cellerna lär sig att känna igen den ursprungliga sars-cov-2-varianten och den nya omikronvarianten efter infektion eller vaccination.

Vaccinerna lär T-cellerna hur de ska skydda kroppen även mot omikronvarianten. Foto: Fusion Medical Animation / Unsplash

”Mängden antikroppar är dramatiskt reducerad mot omikronvarianten. Mellan 10 och 60 gånger färre B-celler bildas mot denna variant. Men mängden T-celler går inte ner. Nivåerna var nästan desamma”, säger Yu Gao, forskare vid Karolinska institutet, i en intervju i DN.

Även om mängden antikroppar går ner så att omikronvarianten kan orsaka infektion, förblir T-cellsskyddet intakt. Vaccinerna lär alltså T-cellerna hur de ska skydda kroppen även mot omikronvarianten.

fredag 14 januari 2022

Gazzine - Japanska forskare tar fram vaccin mot åldrande

Celldöd är en naturlig del av kroppens kretslopp. Men vissa celler dör inte trots att de borde – så kallade zombieceller. Ett japanskt forskarteam håller på att ta fram ett vaccin som genom att avlägsna zombieceller kan skydda dig mot åldersjukdomar.

Du består av ca 37,2 biljoner levande celler. Varje dag dör ca 100 miljarder av dem, vilket motsvarar drygt ett kilo. Du tappar alltså nästan 400 kilo celler på ett år. Men du behöver inte oroa dig över det – tvärtom.

Celldöd är en naturlig del av kroppens kretslopp. Celldöd är en förutsättning för liv. Gamla och trasiga celler måste dö. Delar av celler som har gått sönder, eller inte var rätt från början, måste också dö. Celldöd är kroppens kvalitetssäkringssystem ...

Läs fortsättningen här.



torsdag 13 januari 2022

Runners World - Traillöpning aktiverar hjärnans blåa fläck

Har du tänkt på hur snabbt du växlar mellan att vara ofokuserad och fokuserad? Detta växelspel styrs från en plats djupt inne i hjärnan som kallas locus coeruleus (som betyder den "blå fläcken”). Nervcellerna i den blå fläcken producerar noradrenalin - den signalsubstans som styr din uppmärksamhet.


Föreställ dig att du springer din vanliga runda. Du har gjort så i åratal. Det springer på autopilot. Tankarna vandrar. Världen flyter förbi utan att du lägger märke till den. Plötsligt rusar en älg över stigen några meter framför dig. Du blir genast medveten om allt runt om dig, inte enbart älgen utan även stigen, träden, vädret. Hur växlar hjärnan från ett ...


tisdag 4 januari 2022

Runners World - Så förbättrar löpning och broccoli din hälsa

Att träning är bra för hälsan känner de flesta till, men varför är det bra att anstränga sig? Den vanligaste förklaringen är att kroppen blir bättre av att utsättas för en lagom mängd stress. Nu har forskare upptäckt ett enzym som stärker den hypotesen. Om du springer - och dessutom gillar broccoli - har du förmodligen ett ganska bra skydd mot flera åldersrelaterade sjukdomar.


Med stigande ålder ökar risken att drabbas av insulinresistens. En av huvudorsakerna är fysisk inaktivitet. Insulinresistens innebär att kroppens förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket ...