onsdag 10 november 2010

Jubileumsmissar, plasticitet och hjärnmagar

Jubileumsmiss i Athen Marathon
De klassiska grekerna var bra i matematik, de nya grekerna har dock gjort ett klassiskt misstag och räknat år noll som ett år när de i söndags firade 2500-årsjubileum för Athens Marathon ett år för tidigt. Det första loppet sprangs som bekant av Feidippides år 490. Därmed är det 2499-årsjubileum för Athens Marathon i år. År noll finns nämligen inte. Det var inte två år mellan 1 år före Kristus och 1 år efter Kristus utan bara ett år. 1 f Kr följdes av 1 e Kr, inte av år noll. Noll är varken före eller efter utan noll, intet, nada, ingenting, en punkt och en punkt har ingen utsträckning i tiden. 


Feidippides överlämnar budet och dör
Ett barn som föddes år 4 f Kr firade sin 8-årsdag år 5 e Kr och antikens föräldrar hade nog haft svårt med att åldersbestämma sina barn om den kristna tideräkningen funnits då. Enligt arrangörerna av Athens marathon fyllde dock detta barn nio år, men likväl fyllde hon åtta år. Det vore som om vi nu i efterhand satte in tiden före internet och efter internet mellan 1994 och 1995 och kallade den punkten Internetåret. Vi blir inte ett år äldre för det i år. Det är fortfarande två år, inte tre, som man lätt luras att tro när det gäller år noll.

Till arrangörernas försvar kan man säga att även Herman Lindkvist räknade fel.

De som verkligen vill springa jubileet men missade chansen kan alltså boka nästa års Athen Marathon som är det riktiga 2500-årsjubileet.

De gamla grekerna kunde dock inte förutse denna förvirring hos sina efterlevande ättlingar eftersom de saknade nollan i sin tallära, vilket är lite märkligt med tanke på att de tänkte på allt möjligt, även på sådant som inte finns, som noll. Det är säkert också en anledning till varför år noll inte finns. Våra kalendrar är också från denna tid och de börjar ju inte med den nollte januari.


Magnesium ökar hjärnans plasticitet
Magnesiumbrist är ganska vanligt, omkring hälften av västvärldens människor har ett underskott av magnesium, vilket kan påverka kognitiva funktioner i hjärnan. Det magnesium man äter som tillskott tar sig inte igenom blod-hjärnbarriären och når alltså aldrig hjärnan, har forskare från Tel Avivs universitet visat. Det är alltså bortkastade pengar att köpa magnesiumtillskott om man vill förbättra sin hjärna. Forskarna hade dock tagit fram en ny form av tillskott, magnesium-L-theronate (MgT), som passerar genom barriären och in i hjärnan och som snart kanske finns att köpa i en butik nära dig.

Forskarna kom fram till att om man ökade mängden magnesium hos råtthjärnor med hjälp av MgT, visade dessa råttor mätbara förbättringar i minnet (LTP) och de hade också förbättrat sin förmåga att lära sig nya saker. Både unga och gamla råttor fick bättre minne och fler synapser.

Magnesium är ett viktigt mineral. Över 300 enzymer i kroppen är beroende av magnesium. Magnesium krävs även för att hjärnan ska kunna skicka nervimpulser. Den här studien visar att det också är viktigt för att bevara hjärnans plasticitet och dess kognitiva hälsa.

Magnesium hittar man i gröna grönsaker (magnesium är viktigt i fotosyntesen) som spenat, det finns också magnesium i nötter och fullkornsprodukter. Så vad ska man med nya tillskott som MgT till när det redan finns mat med magnesium?


Dåligt samarbete i cellerna 
Proteinet beta-amyloid har länge varit en av de huvudmisstänkta bakom Alzheimer och nu har forskare vid Californiens universitet sett att beta-amyloid förstör en av hjärnans skyddande antioxidanter och de tror också att de kan ta fram metoder framöver för att skydda dessa antioxidanter.

Forskarna var främst intresserade av enzymet katalas som är ett av kroppens mest effektiva enzymer; en katalasmolekyl kan omvandla miljontals molekyler av väteperoxid till syrgas och vatten per sekund. Enzymet är därför väldigt viktigt i skyddet mot fria radikaler som annars kan bildas från väteperoxid.

Forskarna kunde se att när beta-amyloid och katalas interagerade skadades enzymets förmåga att bilda syre och vatten av väteperoxid. Genom att skydda katalas med en liten molekyl kunde man återskapa enzymets antioxidativa egenskaper. Det framgick inte vilken molekyl det handlade om men den är nog på god väg att anta pillerform. 


Fet utan sol 
I en studie från Michigans universitet fann man att barn med låga nivåer av vitamin D samlade mer fett kring buken än barn som hade tillräckliga nivåer av vitamin D. Vitamin D bildas i huden när solen står högt på himlen och det finns även i fet fisk och skaldjur.


Hjärnan i magen 
Fetma har länge setts som ett kroppsproblem, vilket inte är så märkligt med tanke på att det handlar om kroppars vikt och komposition. Fetman i världen är dock till stor del orsakad av att för många äter alldeles för mycket. Detta överdrivna ätande är ett beteende och beteenden regleras av belönings- och mättnadskretsar i hjärnan. Det är dessa kretsar som måste omprogrammeras - genom medvetna beslut, KBT eller kanske man måste medicinera.

Jag tycker att det är viktigt att se mediciner också i ett evolutionärt perspektiv. Det är kanske därför jag är skeptisk mot att överanvända smärtstillare, nervlugnare, nässprayer, febernedsättare och hostmedicin. Äter man prosac mot minsta motgång kanske man fattar fel beslut. Känslorna är rationella program i våra hjärnor och manipuleras de blir kanske den långsiktiga effekten sämre. Något hemskt händer och hjärnan försätter oss då i ett läge som inte känns bra, men det är kanske nödvändigt för att vi ska få tid att tänka efter och se objektivt på saker och ting. Men ibland är både prosac och bantningsmedicin nödvändig.

Forskare vid universitetet i Cambridge upptäckte att ett läkemedel mot fetma, sibutramin, minskade aktiviteten i två viktiga områden i hjärnan, hypotalamus och amygdala, som båda är kända för att vara viktiga i aptitreglering och ätbeteende. Deras resultat redovisas i The Journal of Neuroscience.

Sibutramin hämmar återupptaget av noradrenalin, serotonin och dopamin och höjer därigenom förekomsten av dessa ämnen i synapsklyftorna, vilket ökar mättnadskänslorna och påverkar aptiten. Det var intressant, men tyvärr tycks en vanlig bieffekt av läkemedlet vara förhöjt blodtryck och därför drog den Europeiska läkemedelsmyndigheten nyligen tillbaka läkemedlet.

Här är förresten en underhållande och underfundig föreläsning om hjärnan i magen:





1 kommentar:

  1. Själv är jag livrädd för allt som ser ut som ett piller. Det finns ett tillstånd då jag tillåter mig själv att ta smärtstillande och det är när jag har riktigt ont i halsen och inte kan sova på grund av detta (som tur är händer detta bara en gång vartannat år). Annars tycker jag att vatten fungerar minst lika bra som smärtstillande. Av någon anledning har jag dessutom fått för mig att det enklaste sättet att tjäna pengar är att göra människor beroende, särskilt genom att skapa ett behov som är direkt förknippat med människans trygghet (mazlow ni vet). Ett enkelt sätt är ju också att se till att människor blir sjuka för att lyckas sälja stora mängder läkemedel. Varför inte då jobba från två håll, tillverkning av läkemedel samt tillverkning av tillsatsämnen i födan (tror ni förstår vart jag vill komma).

    Om man dessutom ser till att knyta intressenter inom media så är det ju klockrent. Kom ihåg expressen bevakning av svininfluensan. Undrar just hur mycket de tjänade på att folk tog vaccinet.

    Samma sak med cancer, aids, diabetes och andra sjukdomsförlopp som skapar beroende. Varför satsa på forskning som botar när man tjänar mer pengar på bromsmediciner.

    Vi lever i en galen värld! Drick vatten istället och vill man vara säker så skall man nog hålla sig till mineralvatten i flaska (inte källvatten i form av Loka utan riktigt mineralvatten som inte har några tillsatser. Ramlösa Stilla är nog ett bra val ifall man har gott om pengar).

    Nu kanske ni undrar om det verkligen är världen som är galen eller bara jag själv. Det får ni givetvis bestämma själva :).

    SvaraRadera