Nya träningshörlurar

Jag brukar nästan aldrig skriva om produkter men de senaste veckorna har jag sprungit runt i Soul Transform - ett par träningshörlurar från Soul Electronics. De medföljande hörlurarna till iPhone brukar glida ut ur örat, så därför tackade jag ja till att testa ett par over-the-ear hörlurar. Jag testar gärna sådant jag kan ha nytta av (var är ni Nike, Vibram, Inov8 ... ? ). Först var jag lite skeptiskt till träningshörlurar som klämdes fast över huvudet. Sen läste jag att de fått bra recensioner i amerikanska Runners World och tänkte att de kunde vara värda att testa.

När jag springer långa pass och tråkiga pass på grus och asfalt, brukar jag ibland lyssna på musik, podcasts eller ljudböcker. I skogen vill jag dock ha fri sikt för mina sinnen. Jag vill inte bli överraskad av en ilsken tjädertupp eller överkörd av en vildsint mountainbike.

Jag testade mina nya träningslurar i bilen, på tåget och bussen, men även på en del löpturer. Efter några veckor kan jag fastslå att Soul Transform är de bästa hörlurar jag haft. De är extremt lätta, de sitter fast, blir inte svettiga och de löstagbara öronkuddarna är dessutom tvättbara. När jag lyssnar på musik ger det otroliga ljudet en riktig kick.

Musik ger rätt takt
Musik och löpning hör samman. Det handlar om takt och rytm. Musik och löpning är förenade sen historiens gryning. En bra löpare, är en löpare med rytm- och taktkänsla. Kan man använda musik för att bli en bättre löpare? Ja, kanske. För att springa snabbare måste man ta längre och/eller snabbare steg. Säg att du vanligtvis springer 155 steg i minuten och varje steg är en meter långt, då kommer du 155 meter på en minut. Genom att öka stegfrekvensen till 160 steg, skulle du teoretiskt kunna komma 160 meter på samma tid. Det råder en slags konsensus bland experter att det finns en optimal frekvens som ligger kring 180 steg i minuten, förmodligen för att den frekvensen bäst utnyttjar benens inbyggda förmåga att frigöra energi som lagras i senor och fascia. Genom att lyssna på musik som har en takt på 180 BPM (beats per minute), är det lättare att hålla denna stegfrekvens.

Den kanske viktigaste anledningen till att lyssna på musik i samband med löpning är att upplevelsen blir trevligare, inte minst för nybörjare. Studier visar att man känner mindre trötthet om man lyssnar på musik. Musik påverkar motivation och känslostämning, vilket är viktigt när man bygger upp och skapar en ny vana som att springa ett par gånger i veckan.

Härnö Trail
Jag hade inte tänkt springa några fler lopp i år, men förra veckan läste jag att några entusiaster startat ett traillopp - Härnö Trail - några kilometer från min bosättning. Billigt (100 kr för 21 km och 50 kr för 8 km), enkelt och i en spännande terräng - det gillar jag. Loppet går den 4 oktober och man kan anmäla sig här (om det nu inte redan är fullt). Jag är egentligen mitt i min årliga återhämtningsperiod på 4-6 veckor då jag tar det lugnt med löpningen och bygger upp kroppen för kommande och allt färre återstående år, men man kan alltid göra undantag.

Läs mer på facebook.

Mer om Härnö Trail, långa intervaller, smarta hjärnor och märkliga mitokondrier på Hjärnfysikbloggen inom kort ...

Handflatemetoden ger de rätta p(rop)ortionerna

Tallriksmodellen uppfanns 1976 av nutritionisten Britt-Marie Dahlin. Sedan dess har tallrikar, portioner och människor blivit större och vi rör oss mindre. Modellen bygger på att man delar in tallriken i tredjedelar, men eftersom tallrikarna blir större - och vi rör oss mindre - leder tallriksmodellen till att vi äter för mycket.

Jag äter t ex dessert på mattallrikar som vi ärvt och de är från 40-talet. De skulle inte rymma en modern pizza. Portionerna har blivit större - dagens hamburgare är dubbelt så stora som på 70-talet. När man tittar på bilder från 70-talet ser man att även människorna blivit större.

En av upplysningens största bedrifter var ett gemensamt mätsystem, som meter och kilogram. Det gav mätningarna en gemensam värdebas. Därmed övergav man kroppen som alltid varit utgångspunkt för mätningar, såsom fot, tum och famnar. Å andra sidan: människan är alltings mått, sa de gamla grekerna. Min deciliter grädde är inte densamma för min kropp som Schwarzeneggers deciliter grädde för hans kropp; och en mans portion inte samma som en kvinnas. Med tanke på att män och kvinnor får samma antal deciliter och hektogram på restauranger är det större risk att en kvinna äter för mycket.

Homo mensura - Människan är alltings mått.

För att gå ner i vikt måste man äta mindre. Dieter och modeller kan ge hjälp. Modellerna är som att hålla någon i handen och allra bäst vore kanske att hålla den egna handen i handen. Genom att använda sin egen handflata som måttstock kan man undvika att få i sig för många kalorier, eftersom storleken på handflatan avspeglar kroppens storlek och därmed är den en ganska bra indikator på näringsbehov. Man bär alltid med sig sin hand och händer växer inte.

Handflatemetoden utgår från handen och man mäter upp mängden protein med storleken och tjockleken av handflatan. Kolhydrater mäts med en knytnäve, o s v. Jag antar att man kan variera detta så att det passar alla sorters dieter.

Handflatemetoden är en vidareutveckling av tallriksmodellen. Viktminskningsföretaget iTrim har utvecklat en app - #komitrim - som bygger på denna metod. Appen #komitrim finns på AppStore  och PlayStore och innehåller även recept (en handflata keso, en knytnäve jordgubbar …) och en stegomräknare som omvandlar vardagsaktiviteter till en gemensam valuta: steg. Syftet med appen är alltså att få användare att röra sig lite mer och äta lite mindre portioner, d v s ungefär som vi levde för bara 30 år sedan.

Sponsrat inlägg - Reebok Fitness Trainer app

Det är alltid värdefullt att se sig själv utifrån. Just nu finns det en kampanj där man kan pröva det under några veckor. Vid köp av utvalda Reebok-produkter för minst 899 kr hos Intersport får du 6 veckor med en personlig tränare. Det finns även en app - Reebok Fitness Trainer - som är som en personlig tränare i din telefon. Du kan ladda ner appen gratis på iTunes och Googleplay och om du vill kan du bli sammankopplad med en lokalt verksam personlig tränare som sätter ihop ett träningsprogram anpassat efter just dig.


En fördel med en personlig tränare, eller en coach, är att han/hon kan ge återkoppling och se det man inte själv ser. Bland det viktigaste en tränare kan göra är att tro på den hon/han tränar. Tim Noakes brukar säga att det är tränarens viktigaste uppgift och det finns flera löpare som blivit övertalade av sina tränare att överträffa sig själva. Tanken är stark och tror man på sina högt ställda förväntningar på sig själv, blir man bättre på det man gör.

Tänk dig smart
En ny studie tycks bekräfta tankens kraft. I studien lät man två grupper av människor svara på några allmänbildningsfrågor. Den ena gruppen fick veta att före varje fråga skulle de få se svaret blixtra förbi på sina skärmar. För snabbt för att uppfattas medvetet, men tillräckligt långsamt för att hjärnan omedvetet skulle registrera svaret. Den andra gruppen svarade på samma frågor, men de fick veta att de bara fick information om nästa fråga i sitt blixtmeddelande.

I själva verket fick ingen av grupperna rätt information. Det var bara slumpmässiga bokstäver som blixtrade förbi, men den första gruppen som trodde att rätt svar blixtrat förbi hade fler rätt än den andra gruppen. Resultatet visar hur viktiga våra förväntningar på oss själva är.

Tänk dig bättre syn
Kan våra tankar förbättra synen? Att se är i mångt och mycket en ren mekanisk process. Ögonen släpper in ljus och hjärnan konstruerar en bild av världen därutanför. Stridspiloter måste ha bra syn och det känner alla till. I en studie lät forskarna en grupp människor ”bli stridspiloter” genom att sätta dem i en flygsimulator. De fick pilotkläder och gjorde enkla flygmanövrer. Sedan gjorde de ett syntest i flygsimulatorn, medan en kontrollgrupp gjorde samma test i en inaktiverad flygsimulator. Det var bara gruppen som upplevde att de var piloter som förbättrade sin syn.

I ett annat test förbättrade personerna synen bara genom att forskarna minskade på bokstävernas storlek på tavlan. Personerna som testade synen förväntade sig att få problem när de nådde den nedre tredjedelen och det fick de även nu, fast i detta fall så var bokstäverna mycket mindre än normalt.

Tänk dig smalare
Ett annat test visar att vår tro kan påverka hur vi reagerar på fysisk träning. Städare på hotell har ett fysiskt krävande arbete men de tror vanligtvis inte att de får tillräckligt med motion. Forskarna delade in städarna i två grupper och den ena gruppen fick veta att de fick tillräckligt mycket motion genom jobbet, medan den andra gruppen lurades att tro att deras jobb inte alls gav tillräckligt med motion. Efter fyra veckor hade gruppen som trodde att deras jobb gav motion gått ner i vikt, minskat midjeomfånget och blodtrycket.

Tänk dig starkare
Nya studier om hur placebo fungerar kastar ljus över dessa effekter. Några forskare lät personer lyfta en viss vikt före och efter att de druckit höga doser med koffein, men i själva verket - dessa lömska forskare ... - innehöll inte drycken något koffein och den vikt de lyfte andra gången var lite lättre. Därmed kopplade personerna drycken till mindre trötthet. När personerna sedan lyfte de riktiga vikterna och drack dryck däremellan så orkade de mer andra gången. Det tycktes som om en ”central governor” i hjärnan tryckte ner känslan av trötthet

Tre gånger så långt
Ultralöpare är ofta positiva personer som tror på sig själva. De flesta ser glaset som halvfullt och inte halvtomt. Det är min erfarenhet. Jag tror det kan bero på att ultralöpare måste tro att det går att springa vanvettigt långt för att verkligen göra det.

Det gäller nog inte bara ultralöpare utan alla som måste prestera. De som kan ta fram det lilla extra, klarar sig bättre än de som istället sänker sig själva och tror att de inte klarar något. Risken är större att man springer in i väggen om man tror att den finns där. Sådana personer kanske behöver en coach. Ett exempel på tro och misstro - som jag skrev om för jättelänge sen - var Roger Bannisters kamp att komma under 4 minuter på en engelsk mil.

Jag tror på mig själv i de flesta sammanhang, men jag har varit nära att tappa tron på mig själv som simmare. Idag kändes det bättre igen. Jag simmade 1400 meter, nästan tre gånger så långt som mitt tidigare längdrekord. Efteråt kände jag mig som ... ja, jag vet inte vad ... som något slags däggdjur som legat för länge i blöt. Jag simmar långsammast i Sundsvall, men jag klarar i alla fall hela jobbklassikerdistansen på 900 meter nu. Jag får satsa på fart nästa år. Jag tror på nästa år.

Sponsrat inlägg.

Sponsrad video - hoppa av ekorrhjulet

Jag fick ett mail om en mycket märklig tävling från Sydafrikaresor. Den gör jag gärna reklam för. Själv kan jag inte delta och vi är nog många som sitter fast i ekorrhjulet. Eller ... jag kanske kan det ... ge jobbet sparken och sticka iväg. Åtminstone i tre månader ... Se videon nedan om tävlingen!


För att delta i tävlingen krävs att man signerar en avskedsansökan till samhället och att man är beredd att göra en specifik uppoffring; det kan handla om att slänga sin TV, stänga av internet eller säga upp sig från sitt jobb. I juryn sitter bl a äventyrarna Anneli Wester och Ola Skinnarmo. Den bästa motiveringen vinner en resa för två till Sydafrika. Vinnarna utbildas i viltvård och får under tre månader delta i det dagliga arbetet på en nationalpark som ligger långt bort från civilisationen.

Det finns inget internet, ingen TV ... Men springa kan man göra och det finns knappast någon mer ursprunglig löpning än att springa barfota på savannen. Vinnarna måste blogga också. Så lite internet finns det allt.

Att våga
Tre månader är tillräckligt lång tid för att bryta vanor. Det är också tillräckligt lång tid för att fundera över livet och tillvaron. Kanske se sig själv och det man gör ur ett annat perspektiv. Men när har man tre månader över mitt i livet? Fast det kanske är just mitt i livet som man borde riskera att snubbla och ta klivet ut ur ekorrhjulet? Det kanske är bättre att ta steget själv än att tvingas ut? Det finns inga ekorrhjul som snurrar för evigt.

"Att våga är att tappa fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv", sa den danske filosofen Sören Kierkegaard. Jag tror att man ska våga tappa fotfästet ibland, så länge man inte tappar taget. Om man inte återfår fotfästet efteråt, fanns det förmodligen ingen balans till att börja med.

Om jag varit lite yngre och inte haft vare sig jobb eller familj, då hade jag inte tvekat en sekund. När jag var ännu yngre än så, var nog ett jobb på en nationalpark i Afrika som en dröm. Jag drömde definitivt inte om att stå på ett kontor tillsammans med en dator. Innerst inne drömmer jag nog fortfarande om ett spännande, äventyrligt jobb. Det finns så mycket att upptäcka om djur, natur, mig själv och vårt ursprung i Sydafrika. Jag skulle lära mig oändligt mycket mer under tre månader där, jämfört med att fortsätta tre månader här. Utan dator och TV har man tid att se, göra, läsa, lyssna och lära. Och kanske upptäcka saker. Fast det är barn bäst på.

Livet är en upptäcktsfärd
Nyligen läste jag en artikel om ett barn som gjorde en av de allra största upptäckterna inom paleontologin. Det skedde just i Sydafrika. På en plats där alla redan letat. Fyndet låg rakt framför näsan. Men det krävdes en nioåring för att se det.

Skalle av Australopithecus sediba. Foto: Brett Eloff. Courtesy Profberger and Wits University. Via Wikimedia.

Malapa i Sydafrika är en av de största fyndplatserna för mänskliga fossil. Det är också en av jordens mest genomletade platser. Horder av paleontologer har dragit förbi alltsedan 1930-talet och sökt av varje kvadratmeter. Hösten 2008 tog den kände paleontologen Lee Berger, som letat fossil i området under 20 år, med sig sin 9-åriga son Matthew till Malapa. Plötsligt ropade Matthew att han hittat ett fossil. Det visade sig att pojken hittat ett märkligt käkben. Stenen med fossilet låg fullt synligt. De närmsta dagarna hittade de massor av fossil i närheten.

Många paleontologer letar ett helt liv efter fossil från förmänniskor utan att hitta något alls. De springer i ett ekorrhjul och försöker fästa blicken vid ekrarna som snurrar framför ögonen. Det gör inte barn. De vänder och vrider på ovända stenar och de hoppar in och ut ur ekorrhjul. Matthews fossil visade sig tillhöra en ny, hittills okänd förmänniska, som döptes till Australopithecus sediba. Det är kanske ett av de viktigaste fynden någonsin. Arten är mer människolik än andra arter av Australopithecus och skulle kunna vara förfader till släktet Homo, d v s till dig och mig.

Sponsrat inlägg - One Tonne Life

Får två år sedan skrev jag om ATP och energi. Allt vi gör, drivs av ATP. ATP är kroppens gemensamma energivaluta. ATP eldar våra tankar och våra muskler. Det är vår drivkraft. Det går inte att göra någonting utan energi.

Allting är energi, även materia. Materia är frusen energi. Allt som händer i universum drivs av den energi som skapades för 13,7 miljarder år sedan. Det ATP som rusar runt i våra kroppar, har fått sin laddning från denna smäll. Det talas om en energikris, men egentligen finns det energi i överflöd. Som man kan läsa ut ur Einstens formel e = mc², finns det tillräckligt med energi i ett gram vatten - ett kryddmått - för att hålla en lampa lysande i 35 000 år. För att hålla en lampa lysande från Big bang till nu skulle det räcka med två fyllda badkar. En sjö skulle räcka i en evighet. Det finns hur mycket energi som helst, men inte hur mycket kunskap som helst.

Egentligen är allt som kallas kris snarare brist på kunskap. Om dagens förbrukning av olja fortsätter kommer det att bli brist på olja, men det är egentligen inte olja som vi efterfrågar, utan resurser för drivmedel och uppvärmning. Olja är bara en form av resurs och i takt med att källorna sinar stiger priset och nya resurser tas i anspråk för drivmedel och uppvärmning. Olja är solenergi som lagrades i växter för miljontals år sedan, men i framtiden kommer energi från flödande källor som alla drivs av solen (och kanske fusion), som vind, biobränsle, vågor, solceller, bakterier och vattenkraft. Om man täckte 0,2 % eller 18 000 km² av Saharas yta med speglar som värmde vatten till ångturbiner, skulle man kunna försörja hela Europa med el. Som jämförelse upptas 30 000 km² av Europas yta av vägar.

Det är samma sak med de ökade koldioxidutsläppen. Det handlar om kunskap. Mycket tyder på att användningen av fossila bränslen ökar växthuseffekten och enligt en majoritet av experterna kommer det att leda till problem. Jag tror att utsläppen kommer att plana ut innan dess. Dels blir oljan allt dyrare och utsläppen av koldioxid borde minska, dels och framför allt så är människan otrolig på att hitta nya lösningar på problem. Nu börjar det dessutom bli lönsamt när efterfrågan på klimatsmarta lösningar ökar.

Vattenfall har tillsammans med Volvo och A-hus, skapat ett projekt: One Tonne Life. Syftet är visa vad ett klimatsmart liv innebär i praktiken. Den teknik som används i projektet finns tillgänglig nu eller inom en nära framtid. De olika sponsorerna bidrar med energisnåla trähus, elbilar och avancerade energilösningar. Se mer i videon nedan:

Sponsrad video: Hur vi uppfann världen

Minnet är som ett spindelnät. Ju större nät, desto mer fastnar och ju mer som fastnar desto större nät. Hjärnan blir bättre ju mer man använder den. Om nätet är tillräckligt stort kan associationstrådar sträcka sig långt bort och hitta en passade bit, en anekdot eller en kvickhet. Det är källan till humor. Men det är också källan till nya upptäckter och uppfinningar. I grunden handlar det om att se något som något annat; att förskjuta begrepp och tänka i metaforer.

Newton och Einstein
Enligt Isaac Newtons egna uppgifter upptäckte han gravitationen då han hörde ett äpple falla. Dunsen av det fallande äpplet startade en tankeprocess. Varför faller äpplet rakt mot jorden, medan månen "faller" i vad som verkar vara en evig cirkelbana runt jorden? Äpplet och månen lyder väl under samma tyngdlag? Hur ska den tyngdlagen vara beskaffad för att kunna beskriva två så olika rörelser? Därefter gjorde han en syntes av Galileis och Keplers upptäckter och skrev Principia om universums eviga rörelselagar. Newton kunde se ett äpple som om det vore en planet. Han tänkte i metaforer: han såg något som något annat.

Albert Einstein tänkte också i metaforer. Einstein var bekant med den nya teorin om att ljuset var en våg som rörde sig med hastigheten c. Men om man skulle surfa på denna ljusvåg och själv röra sig med hastigheten c, då skulle man uppfatta ljusvågen som stillastående, något som inte var tillåtet enligt Maxwells eleganta ekvationer. Det var en paradox. Einsteins speciella relativitetsteori föddes ur denna enkla tanke. Enligt Einsteins teori kan man inte färdas med hastigheten c och om man gör tankeexperimentet att det ändå vore möjligt att komma mycket nära ljusets hastighet, skulle man bara se en ljusvåg som for förbi med hastigheten c. Ljusets hastighet är alltid densamma.

Fåglar, flygande mattor och flygmaskiner
Det skulle inte finnas några flygplan om det inte fanns insekter och fåglar. Människans dröm att flyga föddes när vi tittade upp mot himlen och såg att det var möjligt att flyga. Leonardo da Vincis flygmaskiner var inspirerade av fåglar. Alla saker vi har var en gång drömmar och idéer och de måste komma någonstans ifrån. Det är svårt att tänka utanför de begrepp som finns. Jag vet inte om det är möjligt? Det kanske någon filosof kan svara på.

Leonardos spegelvända anteckningar visar försök att konstruera en flygande maskin baserad på fåglars flykt.

Det kan tyckas självklart att uppfinna hjulet, men det fanns kulturer som aldrig uppfann något hjul. Vi européer uppfann inte heller något hjul utan tycks ha fått det från sumerer eller egypter. Det var bara några tusen år sedan. Hjulet uppfanns förmodligen inte direkt ur ingenstans, utan gradvis. Någon såg kanske något som rullade, kanske en stock. Sedan tänkte någon kreativ person att man kunde förflytta tunga saker genom att rulla dem på stockar. Kanske någon tappade något som rullade iväg och fick en snilleblixt; det ligger ganska ofta en olycka eller ett misstag i botten på en ny upptäckt. Sedan utvecklade någon hjulet genom att tänka på stockens egenskap att rulla. Det räcker med några cm stock för den uppgiften, o s v.

Ny serie på Discovery
Torsdagen den 8 november kl 21.00 börjar en ny serie på Discovery som heter How we invented the world. Det är ett historiskt drama om hur mobilen, bilen, flygplanet och skyskrapan förändrade världen. Det är en ny sorts TV-dokumentär som kallas Discopedia och det utlovas spännande berättelser med hjälp av den senaste filmtekniken. Kända svenskar som Anja Pärsson, Henning Mankell och Christer Fuglesang vägleder tittarna. Det är en berättelse som mänsklig kreativitet, märkliga kopplingar och sammanträffanden och enastående experiment. Se klippet nedan!



Vår värld bygger på en stor mängd tillfälligheter. Precis som vi själva. Det är en massa tillfälligheter som gör att jag just nu sitter här och skriver ett blogginlägg. 

Sponsrad video: Ny träningsapp och tävling

Det svenska energibolaget Vattenfall omvandlar inte bara energi så att den kan nyttjas för olika ändamål, de utvecklar även program (appar) till mobiler. Appen, som finns för både Android och iPhone, heter Olympic Race. Genom att springa och registrera passen i The Olympic Race kan man vinna en OS-biljett i bästa fall och åtminstone en vattenflaska i flera fall. Dessutom kommer de idrottare som ingår i Team Vattenfall eller Vattenfalls Olympiska Talangprogram också använda appen och man kan hålla koll på hur de tränar. Det kanske kan vara kul/frustrerande att jämföra sig med en OS-kandidat? Man kan även hålla koll på hur kompisarna tränar. Det kan också vara kul/frustrerande?

Löpare omvandlar också energi. Energin som omvandlas i såväl vattenkraftverk som löpning härrör ytterst från solen. Det är solen som förångar och lyfter upp vattnet till en högre lägesenergi och det är solen som bygger upp de energirika kolföreningar som förbränns när jag springer.

Tännforsen i Jämtland

Den som samlat ihop mest poäng den 13 juni vinner en resa för två till London som är värd 80 000 kr. Även tvåan får en resa för två till London för 68 000 kr. Förutom dessa spetspriser kan man vinna veckopriser och dagspriser. Den som samlar mest poäng under en dag eller en vecka vinner. Tävlingen avslutas när man sprungit till London.

Man får ett poäng för tio meter. Poängantalet kan dock påverkas av ”boosters” som man får om man klarar av olika mål. En booster kan antingen ge poäng eller en faktor som man kan multiplicera sina poäng med under en bestämd tid. Ett maraton ger t ex 420 extrapoäng; 10 km ger 200 extrapoäng; att springa 7 dagar i rad ger 1,2 x antalet poäng per dag; boostern Moonlight gör att alla poäng man samlar under ett dygn multipliceras med tre. Det gäller att utnyttja dessa tillfällen och vara strategisk. Man kan inte bara springa till London. Man måste vara lite smart också.

Med den här appen vill vi visa att om man engagerar sig så har man även som motionär möjlighet att ta sig till OS, om än som åskådare, säger David Wolgers, digital projektledare på Vattenfall, i ett pressmeddelande.


För musen över bilden och starta videon.

Äntligen igång igen
Förra veckans förkylning är över och den nya veckan började med ett corepass. Det var ett nytt, tungt pass med många plankövningar. Det kändes i flera dagar efteråt. Men det är härligt med träningsvärk. Man vet att något händer därunder huden. Det sker anpassningar så att jag ska bli starkare nästa gång.

På tisdag sprang jag lite försiktigt längs Selångersån. På onsdag sprang jag upp och ner och huller om buller på Södra berget. Vi sprang över snörester och stenskravel, i bäckar och över stock och sten. Jag sprang i hala fivefingers och fick springa med tungan rätt i mun. Jag skulle ha tagit mina icebugs, men det gick bra och efteråt känns det bara bra att jag klarade den utmaningen. Vi sprang i över två timmar. Benen var tunga och huvudet var ännu tyngre. Huvudet blev lite lättare allteftersom vi sprang, kanske för att jag snöt ut ett par liter snor och det kanske följde med lite hjärnsubstans också. Men benen lättade inte. De var lika tunga hela tiden. Särskilt när det gick uppför.

Idag kände jag mig pigg i huvudet, men benen var sega. De var ännu tyngre än dagen innan så någon löpning var inte att tänka på. Jag körde lite styrketräning med de delar av kroppen som kändes ok istället. När jag kom hem sprang jag en kortare sträcka. Mest för att testa den nya appen. Den verkar kul, men jag har ingen chans att vinna något pris. Det skulle ha funnits en rejäl booster för den som springer över Alperna. Då hade jag kanske kommit först till London.:)

Sponsrad video: Skrällen

Det enda man vet om framtiden är kanske att man ingenting vet. Jag trodde aldrig att jag skulle springa ett ultralopp. För tio år sedan hade oddsen för det varit 10 000:1, eller ännu högre. För fem år sedan - i samband med att jag började träna - sjönk oddsen till kanske 500:1. Tre år senare tvärdök oddsen. Då hade jag bestämt mig och oddsen kanske var nere i 2:1, dvs dubbla pengarna om jag inte sprang. Nu är oddsen försvinnande låga. Det är bara sjukdom som kan hindra mig. Men vad är oddsen för att jag kommer i mål? Jag vet inte hur brytningsgraden ser ut i Swiss Alpine, men jag skulle nog kunna krypa sista milen bara för att fullfölja och komma i mål. Jag kan satsa 1000 kr på att jag går i mål om jag väl står vid starten. Någon som vågar satsa emot?

Jag spelar aldrig på lotto, trav eller tips. När jag läste statistik lärde jag mig en del om förväntade värden. Om jag spelar en krona på lotto är den förväntade vinsten 45 öre, alltså är det inte särskilt sannolikt att jag gör en vinst. På lång sikt blir det alltid en förlust. Utom för några få. Det är alltid någon som vinner och statistiskt sätt kan någon vinna stort fler gånger eftersom det är så många som spelar. Det är hoppet om skrällen - att slå oddsen - som får folk att spela. För många är det enda chansen att bli riktigt rika. Att hålla en dröm vid liv kan också vara rationellt, det är en annan typ av rationalitet. Det är kanske det som den sponsrade videon nedan förmedlar.

I det långa loppet gäller dock en benhård statistisk lag: de stora talens lag - allt jämnar ut sig i slutändan. Men i det korta loppet - och livet är ganska kort - finns det plats för en och annan skräll. Den största skrällen av dem alla - Big Bang - var i sig mycket osannolik. Men den inträffade, fast det kanske var många, många fler som aldrig inträffade? I det långa loppet - evigheten - var det kanske dömt att inträffa. Allt som kan inträffa, inträffar under en evighet, hur osannolikt det än är.

Statistik låter som ett tråkigt matematiskt ämne, men det är ganska underhållande och till skillnad från t ex algebra har man stor nytta av det i vardagen. Statistisk analys skapar reda i kaos och underlättar när man ska fatta rationella ekonomiska beslut eller om det är lönt att treva i lådan efter den andra strumpan. Om man har en kompis som druckit för mycket och sedan försvunnit kan man dessutom beräkna att han sannolikt avlägsnat sig från startpunkten med en sträcka som är proportionell mot roten ur antalet steg. Såvida inte marken lutar, då bör man följa markens lutning som kanske slutar i något dike.

Den största statistiska kontroversen någonsin
För tjugo år sedan skakades den akademiska världen av en speciell kvinna som svarade på en fråga i sin tidningskolumn. Enligt Guinness rekordbok har hon det högsta uppmätta IQ-värdet (228) och hon bär det passande namnet Marilyn vos Savant. Marilyn svarade på en fråga om ett spel som sedan decennier tillbaka pågått i en amerikansk TV-show - Lets make a Deal. I tävlingen skulle man välja mellan tre stängda dörrar: A, B och C. Bakom två av dem stod det en get och bakom en av dörrarna fanns en bil. Den tävlande fick först välja en dörr, säg att han/hon valde dörr A, varvid programledaren - som visste var getterna stod, gick fram och öppnade en av de återstående dörrarna, säg dörr B. Den tävlande skulle sedan välja om han/hon ville stå kvar vid sitt val dörr A eller byta till dörr C. De allra flesta tävlande valde att stå kvar vid sitt val. Men det var helt fel, enligt Marilyn. Byter man dörr ökar man chansen att vinna en bil med det dubbla!

Marilyn vos Savant

Det skrev hon alltså i ett svar på en fråga i sin kolumn och hon blev helt dränkt av brev (det var innan Internet och mail). Professorer i matematik och statistik dömde ut henne som mer eller mindre sinnesrubbad. Det förstår du väl, att sannolikheten ändras till en 1/2, skrev de. Det anser alla vi tillsammans. Erkänn att du har fel. En matematiker skrev att han var chockad över att hon fortfarande inte ändrat sitt svar trots att hon blivit korrigerad av minst tre framstående matematiker.

Ett test för sanningen
Men Marilyn är och var en mycket självsäker kvinna och gav svar på tal. Men stormen bedarrade inte förrän hon i sitt tredje svar uppmanande folk att testa hennes bevis. Fördelen med matematik är att den kan bevisas, men matematiker föredrar sedan Pythagoras att bevisa teorem i idévärlden, eftersom verkligheten inte alltid går jämnt upp i heltal.

Diskussionen vände tvärt efter hennes uppmaning att testa hennes svar. Brev från skolor strömmade in där elever testat att byta och inte byta och fördelningen slutade alltid med 1/3 chans att vinna om man stod kvar och 2/3 chans att vinna om man bytte dörr.

Programmet ändrade sina regler (antar jag) och professorerna drog sig tillbaka till sina elfenbenstorn. Marilyn är fortfarande aktiv och man kan t o m ställa frågor till henne här: Fråga Marilyn.

Rent intuitivt kan det vara svårt att förstå hur sannolikheten kan vara dubbelt så stor mellan två val. Men om man tänker att det är 100 dörrar och det står getter bakom 99 av dem och du väljer en av dörrarna, sedan öppnar programledaren 98 dörrar och frågar om du vill byta dörr. Då faller statistiken på plats, eller hur?

Övrigt
Här kan man läsa utdrag ur Marilyn vos Savants debatt. Mycket underhållande läsning. Länk till debatt.

Här kan man själv testa dörrtävlingen. Efter 100 dörröppningar är nog även den största skeptikern övertygad. Fast det kanske sitter någon gammal professor någonstans och smäller i dörrarna och hoppas på en skräll. Men mot de stora talens odds smäller man förgäves.

Två bra böcker om statistik. En på svenska och en på engelska.
Allan Gut, Sant eller sannolikt.
Leonard Mlodinow, The drunkards walk.

Sponsrad video: Norska fjordar

Den vackraste plats jag varit på måste vara Lofoten i norra Norge. Ett år hyrde vi ett hus på en ö långt ut på Lofoten. En morgon kokade viken av sill. När jag tittade närmare såg jag att havet var rött. Det var krill, massor av krill fullproppade med omega 3. Egentligen borde man kanske ha hoppat i och simmat med öppen mun som en blåval. Vi rodde ut och tittade ner på havet som var rött på ytan och silverfärgat av all sill lite längre ner.

Inlandsisen nådde inte hit med sin jättehyvel, utan bergen reser sig branta och spetsiga ur havet. Vattenfall störtar nedför bergen och landskapet känns nästan som hämtat ur Tolkiens fantasivärld. Det tar lång tid att ta sig ända ut, men det är värt varje krone. Det är inte bara Lofoten som är vackert, hela den norska kusten är värt ett besök. Se videon nedan och bli övertygad om det. 

Sedan människan lämnade Afrika har hon hållit sig till kusterna. Lofoten befolkades redan för 6 000 år sedan. Havet är ett enormt skafferi som dessutom sköljer upp mat på morgnarna. Högar av kökkenmöddingar avslöjar det. Varje gång jag fick napp när jag stod på bryggan fick jag upp någon ny sorts fisk som jag inte kände till; däremot fick man alltid torsk om man rodde ut en bit och lät sänket sjunka meter efter meter ner i fjorden. Torsken dödades av tryckförändringarna när man drog upp den.

Det härliga med att bo vid havet, särskilt ett stort hav som Atlanten, är förändringen. Varje dygn drar månens gravitation vattnet till sig och sedan sjunker tidvattnet undan och stranden ritas om. Golfströmmen kastar sig mot klipporna och kan ta med sig överraskningar från en annan kontinent. Jag skulle gärna bo vid ett stort hav, men helst ett lite varmare hav. Jag trivs med förändring.

Att byta eller inte byta
Jag gillar förändring, ändå har jag jobbat i snart tolv år på samma plats och jag trivs bra. Jag har inte sökt något nytt jobb, men nu hade någon tipsat ett konsultbolag som kontaktade mig. Jag pratade först med en rekryterare och sedan med chefen och de kom med ett erbjudande. Nu står jag mellan mitt gamla jobb och det nya, som en åsna mellan hötapparna. Konsultjobbet ger bättre lön och nya spännande utmaningar, men på det gamla har jag många vänner och jag trivs bra. Att det ska vara så svårt. Jag vill ha både och.

Jag funderar och funderar och försöker fatta ett rationellt beslut. Men i slutänden blir det instinkten som avgör. Förmodligen kommer jag inte att veta vad jag vill ens när jag lyfter telefonen. Olika delar av mig vill olika saker, men alla dessa olika inre viljor kommer till slut att samsas om ett litet ord på två eller tre bokstäver.

Sponsrad Video: trail running

Asics är bra på att göra inspirerande reklamfilmer. I filmen nedan berättar Emmanuel Gault om sin passion för trail running. Emmanuel vann CCC Mont Blanc i fjol, ett kraftprov på 98 kilometer över Alperna.

Det ser så härligt ut. Trail running kombinerar två av mina intressen: att springa och att vara ute i naturen. I slutet av videon säger Emmanuel: ” ... nothing is crazy if you are well prepared”. Det är ett citat att ta fasta på. Jag är inte galen när jag väljer att springa Swiss Alpine. Jag vore galen om jag inte var förberedd, men när det är dags är jag redo för 78 km över Alperna.

Trail running, eller traillöpning, betyder att man springer längs stigar. Det är en varierad och ursprunglig form av löpning. Man aktiverar hela kroppen och nervsystemet när man tar sig fram över stockar och stenar, rötter och bäckar.

Omväxling är alltid bra och om man vanligtvis springer på asfalt längs monotona, raka vägar, så är traillöpning ett sätt att aktivera nya delar av hjärnan och nya muskler. Det finns alltid en risk att man snubblar och ramlar omkull när man springer i kuperad skogsterräng. Men att snubbla är att lära sig något nytt: att hålla balansen, att orientera sig, att läsa av underlaget. Barn snubblar hela tiden, tills de kan gå och springa.

Det är spännande att springa ute i naturen där varje krök och backe öppnar en dörr till det okända. För några år sedan kunde forskare visa att det bildas nya nervceller i hjärnan när man springer. När man springer förändras omgivningen och nya hjärnceller och nya bindningar hjälper oss att integrera det nya med det gamla. Det är det som skiljer djuren från växterna och löparna från soffpotatisarna.

Traillöpning är kanske den mest ursprungliga formen av löpning. Man känner sig som en jägare. Det är tillbaks till rötterna. Man springer på rötterna.