Mat är mycket mer än ingredienserna

Dieter och studier på livsmedel är nästan alltid fokuserade på matens näringsämnen, som proteiner, fetter, salter, antioxidanter, kolhydrater etc. Man ser på delarna istället för helheten. Men ny forskning visar att matens hälsopåverkan inte kan fastställas utifrån dess innehåll av enskilda näringsämnena. Maten måste utvärderas som en helhet - tillsammans med andra livsmedel, individen som äter och matlagningsprocessen. Detta slås fast av en expertpanelen i American Journal of Clinical Nutrition.

Tanja Kongerslev Thorning från Köpenhamns universitet är huvudförfattare till rapporten. Tanja säger i ett pressmeddelande att forskare länge undrat varför de uppmätta effekterna av mat inte stämmer överens med de effekter som förväntas på grundval av matens näringsinnehåll:

” … when we eat, we do not consume individual nutrients. We eat the whole food. Either alone or together with other foods in a meal. It therefore seems obvious that we should assess food products in context. "

Det betyder att matens sammansättning kan förändra näringsämnenas egenskaper. Det kan inte förutsägas på grundval av de enskilda näringsämnena. Det finns interaktioner mellan näringsämnena i mat som påverkar matens övergripande effekt på hälsan.

Ost är troligtvis ganska nyttigt.

Ett exempel är mandel, som innehåller mycket fett, men som inte avger särskilt mycket fett under matsmältningen. Livsmedel som yoghurt och ost har ansetts som ohälsosamt p.g.a. de näringsämnen som de innehåller, men den faktiska effekten visar på fördelar för benhälsa, kroppsvikt och risk att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Ost - som innehåller mycket fett, natrium och kolesterol - anses fortfarande som farligt för hälsan, men studier visar att ost minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Ostens positiva effekter beror på en komplex samverkan mellan fördelaktiga bakterier, mineraler och bioaktiva ingredienser.

Läs mer om mat, hjärnan och löpning på Hjärnfysikbloggen.

Yoghurt och benhälsa

Jag äter nästan alltid yoghurt/kefir till frukost. Jag gillar särskilt laktosfri, syrlig kefir. Jag brukar lägga i frysta blåbär och lingon, lite banan och nötter av olika slag. Yoghurt innehåller nyttiga bakterier för magen, men kanske är det också bra för benstommen.

En ganska typisk frukost hemma hos mig.

I den största observationsstudien hittills såg forskare vid Trinity College Dublin att yoghurtkonsumtion var förknippad med en ökad täthet i höftbenet och en signifikant minskad risk för benskörhet hos irländska kvinnor och män.

Kvinnorna som åt mest yoghurt hade 3-4% högre benmineraltäthet jämfört med de som åt minst yoghurt och de presterade 6,7 procent bättre i fysiska test (Timed Up and Go). Hos män var biomarkören TRAP5b för nedbrytning av ben 9,5% lägre hos dem med högsta yoghurtintag jämfört med de som åt minst yoghurt.

För att bestämma riskfaktorer för benskörhet analyserade forskargruppen faktorer som BMI, njurfunktion, fysisk aktivitet, intag av mjölkprodukter, kalcium- och vitamin D-tillskott samt olika riskfaktorer för benhälsa (rökning, inaktivitet, alkohol etc). Efter justering för dessa faktorer kvarstod att mer yoghurt minskade risken för brist på benvävnad och minskad bentäthet med 31 procent och risken för benskörhet med 39 procent. Hos män såg man en minskad risk för benskörhet med 52 procent. Det fanns även en koppling mellan tillskott av vitamin D-tillskott och minskad risk för benskörhet.

Studiens huvudförfattare, Dr Eamon Laird säger i ett pressmeddelande: "Yogurt is a rich source of different bone promoting nutrients and thus our findings in some ways are not surprising. The data suggest that improving yogurt intakes could be a strategy for maintaining bone health but it needs verification through future research as it is observational."

Det är viktigt att komma ihåg att detta var en observationsstudie. Studien visar på samband, inte på orsaker. Mekanismerna bakom yoghurtens effekter är fortfarande okända. Är det bakterierna i yoghurten eller näringsämnen? För att gå vidare krävs randomiserade studier för att verifiera observationerna och reda ut mekanismer.

Min favoritkefir förstärkt med vitamin D (Nä, jag är inte sponsrad).

Jag kommer inte att ändra mina frukostvanor som en följd av denna studie eftersom jag redan äter yoghurt/kefir. Förhoppningsvis gör min frukost mig mindre skör. Även vitamin D stärker skelettet och numer är yoghurt ofta förstärkt med detta ”hormon”.

Läs mer om hälsa, hjärna och löpning på Hjärnfysikbloggen.