Carpe diem
Fånga dagen och lev i ögonblicket. Det är nyckeln till ett lyckligt liv, visar en ny forskarrapport. Mer än halva tiden tänker vi på annat än det vi har för handen, enligt forskarna. Vem som helst som äger en iPhone kan vara med i forskningen genom att anmäla sig här. Det är också en brasklapp. Studien är lite skev, den gäller bara folk som äger en iPhone. De som äger en iPhone kanske mer än andra drömmer om framtida prylar, vilket gör dem missnöjda med nuvarande pryl.
Många filosofer och religioner har predikat värdet av att leva i nuet. De som ägnade sig åt sex, träning och konversation levde mest i nuet och var mest lyckliga, medan arbete, sitta vid hemdatorn eller slappa och se TV, ledde till att tankarna lämnade nuet och besökte platser i det förflutna och i framtiden, vilket gjorde personerna mindre lyckliga resten av dagen. Enligt undersökningen ledde alltså själva dagdrömmarna till att man kände sig olycklig, inte olyckan som gjorde att vi dagdrömde. Man kanske blir mindre lycklig om man lever halva sitt liv annorstädes. Dessutom sover vi en tredjedel och det blir inte så mycket kvar av nuet. Men nuet är allt som finns, vi lever hela vårt liv i nuet.
"Human beings have this unique ability to focus on things that aren't happening right now. That allows them to reflect on the past and learn from it; it allows them to anticipate and plan for the future; and it allows them to imagine things that might never occur," säger Matthew Killingsworth, som står bakom studien.
"A human mind is a wandering mind and a wandering mind is an unhappy mind. The ability to think about what is not happening is a cognitive achievement that comes at an emotional cost."
"A human mind is a wandering mind and a wandering mind is an unhappy mind. The ability to think about what is not happening is a cognitive achievement that comes at an emotional cost."
Man ska leva som ett barn. Inte grubbla över framtiden, inte ångra det förflutna, utan leva här och nu. Så lever barn och djur. Jag tror (kan vi veta?) att de flesta djur lever i nuet. De högre primaterna har en viss förmåga att föreställa sig framtiden och det som hänt, men djur som t ex husflugor verkar leva lite väl mycket i nuet. De flyger med full fart in i fönsterrutan och slår sig men det är glömt en tiondels sekund senare då de dunsar in igen. Vi har också Mr HM som dog för en tid sedan vars minne bara sträckte sig några minuter tillbaka p g a en skada i hippocampus, vilket gjorde att han saknade ett långtidsminne. Det fanns bara ett arbetsminne, det han höll på med för stunden mindes han. När han gick ut med sin fru behövde han bara titta på någon annan en kort stund för att glömma bort henne.
Springa sig lugn
Löpning är här och nu. Inte den första halvtimmen, inte för mig i alla fall, men sedan. Efter 30 minuters löpning är jag ett med mig själv och löpningen och naturen runt om. Det är nog därför jag gillar att springa så mycket. Det gör mig lugn och fokuserad. Tankarna åker omkring och jag ingen kontroll på dem. De sköljer fram och tillbaka som vågor i skallen, vilket förmodligen har att göra med rytmen i löpningen; alltifrån andhämtning och puls till hur armarna driver och fötterna slår i marken. Detta ger samma effekter som man sett hos mediterande munkar, samma alfavågor som gungar igång vid yoga och meditation . Efter att jag har sprungit är hjärnan redo för nya utmaningar, det är som om tankarna har kastat sig över synapsklyftorna och bildat nya kopplingar som jag vill reda ut.
I många sammanhang flyter mina tankar iväg och det är alltså inte bra att drömma för mycket. Lagom är bäst. Det är en ganska säker slutsats. Dröm lagom. Men det finns forskning som tyder på att dagdrömmande är bra för kreativiteten. Vore det inte bra för oss, skulle vi inte ägna så mycket tid åt det. Det kanske inte gör att vi känner oss väl till mods, men uppenbarligen har det varit en överlevnadsfördel. Det har varit ett överlevnadsverktyg, ett sätt att visualisera och tänka sig saker i förväg. Det har människor alltid gjort. Det finns dessutom intressanta kopplingar mellan kreativitet och nedstämdhet.
Löpning är här och nu. Inte den första halvtimmen, inte för mig i alla fall, men sedan. Efter 30 minuters löpning är jag ett med mig själv och löpningen och naturen runt om. Det är nog därför jag gillar att springa så mycket. Det gör mig lugn och fokuserad. Tankarna åker omkring och jag ingen kontroll på dem. De sköljer fram och tillbaka som vågor i skallen, vilket förmodligen har att göra med rytmen i löpningen; alltifrån andhämtning och puls till hur armarna driver och fötterna slår i marken. Detta ger samma effekter som man sett hos mediterande munkar, samma alfavågor som gungar igång vid yoga och meditation . Efter att jag har sprungit är hjärnan redo för nya utmaningar, det är som om tankarna har kastat sig över synapsklyftorna och bildat nya kopplingar som jag vill reda ut.
I många sammanhang flyter mina tankar iväg och det är alltså inte bra att drömma för mycket. Lagom är bäst. Det är en ganska säker slutsats. Dröm lagom. Men det finns forskning som tyder på att dagdrömmande är bra för kreativiteten. Vore det inte bra för oss, skulle vi inte ägna så mycket tid åt det. Det kanske inte gör att vi känner oss väl till mods, men uppenbarligen har det varit en överlevnadsfördel. Det har varit ett överlevnadsverktyg, ett sätt att visualisera och tänka sig saker i förväg. Det har människor alltid gjort. Det finns dessutom intressanta kopplingar mellan kreativitet och nedstämdhet.
20000 år gamla dagdrömmar. Källa: Wikipedia |
Sämre prosa med prosac
Redan de gamla grekerna spekulerade i kopplingen mellan kreativitet och nedstämdhet. Aristoteles skrev att alla filosofer hade melankoliska drag. Under romantiken ansågs lidande vara nödvändigt för att skapa konst. Det är en romantisk myt, men lite elände kan vara bra för skapandet.
Nancy J. Andreasen, professor i psykiatri vid universitetet i Iowa, gjorde en 15-årig studie av 30 kreativa författare och hon fann att 80 procent av författarna haft en episod av affektiva störningar, jämfört med 30 procent i kontrollgruppen.
Redan de gamla grekerna spekulerade i kopplingen mellan kreativitet och nedstämdhet. Aristoteles skrev att alla filosofer hade melankoliska drag. Under romantiken ansågs lidande vara nödvändigt för att skapa konst. Det är en romantisk myt, men lite elände kan vara bra för skapandet.
Nancy J. Andreasen, professor i psykiatri vid universitetet i Iowa, gjorde en 15-årig studie av 30 kreativa författare och hon fann att 80 procent av författarna haft en episod av affektiva störningar, jämfört med 30 procent i kontrollgruppen.
Melancolia |
Hade författarna knaprat lyckopiller som prosac vid varje motgång hade det blivit färre böcker, kan man konstatera. Å andra sidan självmedicinerade många av författarna sig med alkohol, vilket förkortade deras liv. De skulle ha sprungit istället. Men löpning och skrivande ses som motsatser av många kultursnobbar.
Känslor och evolution
Bättre vara ute på hal is och ha det glatt än att gå i lera och sörja, som en av Sveriges mest kreativa personer sjöng. Men de flesta liv innehåller som årstiderna både is och lera.
Sorg är en känsla och känslor har mejslats ut av evolutionen, de är program som varit till nytta för vår överlevnad. Men det kan vara svårt att hitta fördelarna och man måste nog spekulera ganska mycket. Ett synsätt på sorg som evolutionsbiologer kommit fram till är att det ofta är en saknad eller förlust av något slag. Lycka gör en person utåtvänd, medan sorg gör samma person inåtvänd. En evolutionär fördel är att man stannar upp och upphör med det beteende som skapat förlusten och sorg är också ett sätt att gå ner i varv, att spara energi som kan användas i ett senare skede.
Människor tenderar att vara lite överoptimistiska, vilket ger en fördel i det sociala spelet. En olycklig person kanske gör en mer objektiv bedömning och på så sätt kan han/hon omvärdera sina mål och strategier samtidigt som han/hon sparar energi. Det kan handla om att avsluta ett jobb, ett förhållande eller en vänskap eller att gå vidare efter ett dödsfall. Genom att känna sorg kastar man sig inte handlöst in i något nytt, däremot kan det sakta växa fram ett beslut som är rationellt om det får gå tid. När beslutet är fattat kan man använda den sparade energin. Käkar man prosac kanske man på ett ögonblick fattar ett beslut utan att tillräckligt noga ha gått igenom alla konsekvenser. Man fattar ett beslut utan att blinka.
Känslor och evolution
Bättre vara ute på hal is och ha det glatt än att gå i lera och sörja, som en av Sveriges mest kreativa personer sjöng. Men de flesta liv innehåller som årstiderna både is och lera.
Sorg är en känsla och känslor har mejslats ut av evolutionen, de är program som varit till nytta för vår överlevnad. Men det kan vara svårt att hitta fördelarna och man måste nog spekulera ganska mycket. Ett synsätt på sorg som evolutionsbiologer kommit fram till är att det ofta är en saknad eller förlust av något slag. Lycka gör en person utåtvänd, medan sorg gör samma person inåtvänd. En evolutionär fördel är att man stannar upp och upphör med det beteende som skapat förlusten och sorg är också ett sätt att gå ner i varv, att spara energi som kan användas i ett senare skede.
Människor tenderar att vara lite överoptimistiska, vilket ger en fördel i det sociala spelet. En olycklig person kanske gör en mer objektiv bedömning och på så sätt kan han/hon omvärdera sina mål och strategier samtidigt som han/hon sparar energi. Det kan handla om att avsluta ett jobb, ett förhållande eller en vänskap eller att gå vidare efter ett dödsfall. Genom att känna sorg kastar man sig inte handlöst in i något nytt, däremot kan det sakta växa fram ett beslut som är rationellt om det får gå tid. När beslutet är fattat kan man använda den sparade energin. Käkar man prosac kanske man på ett ögonblick fattar ett beslut utan att tillräckligt noga ha gått igenom alla konsekvenser. Man fattar ett beslut utan att blinka.
Den som blinkar drömmer
Den som blinkar mycket tänker på annat, visar en studie från i våras. Hjärnan behöver helt enkelt inte ögonen lika mycket och stänger av de delar av hjärnan som ansvarar för uppmärksamhet. Helst vill man väl blunda när man dagdrömmer. Det kan dock vara lite svårt på ett möte. Då får man måla ögon på ögonlocken, eller beställa såna här ögonlock och försöka undvika att snarka:
Den som blinkar mycket tänker på annat, visar en studie från i våras. Hjärnan behöver helt enkelt inte ögonen lika mycket och stänger av de delar av hjärnan som ansvarar för uppmärksamhet. Helst vill man väl blunda när man dagdrömmer. Det kan dock vara lite svårt på ett möte. Då får man måla ögon på ögonlocken, eller beställa såna här ögonlock och försöka undvika att snarka:
Kan nog ganska snabbt konstatera att jag är ganska bra på att leva i nuet. Tyvärr så blir många irriterade på mig när jag knappt kommer ihåg vad jag gjorde dagen innan eller vid vilken tid morgondagens kalas inträffar. Man kanske borde fokusera på att minnes de misstag man gjort och de mål man har. Det borde ju iaf vara det viktigaste :).
SvaraRadera