Visar inlägg med etikett infektioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett infektioner. Visa alla inlägg

måndag 30 mars 2020

Runners World - Så här skapar du motivation

För två månader sedan kanske du tränade hårt inför vårens tävlingar. Du läste om coronaviruset som spred sig i Kina. Det var långt borta. Nu är det här. Virus färdas med flygets hastighet. När tävlingarna ställdes in tappade du motivationen. Det kanske skedde gradvis eller direkt. Men det finns hopp. Det finns en vetenskap om hur du hittar tillbaka till din motivation.


Motivation betyder drivkraft. Det är en process i hjärnan. Inför en uppgift samlar din hjärna in information - som upplevd ansträngning och potentiella belöningar - och jämför information med tidigare erfarenheter. Sedan fattar din hjärna ett beslut: Är det värt att genomföra uppgiften? Brist på motivation skapar därför en nästan förlamande trötthet, för du vill ingenting. Då kan du lika gärna sova en timme till.

Inre och yttre motivation

Det finns inre och yttre motivation. Inre motivation handlar om inneboende drivkrafter: glädje och tillfredsställelse av att träna, identitet, värde och mening. Det är du som har kontrollen. Yttre motivation handlar om inre och yttre tryck. Det kan vara ...



tisdag 3 september 2019

Så här fungerar immunförsvaret

Genom historien har fler människor dött av infektioner än av krig och svält. Tills alldeles nyligen dog omkring 50 procent av alla barn av infektioner under det första levnadsåret. Så sent som i mitten av 1800-talet förlorade USAs president Abraham Lincoln tre av fyra barn. Genom historien har det därför funnits ett starkt urvalstryck där varje förbättring av immunförsvaret gett stora överlevnadsfördelar. 

Immunförsvar som metafor

Man kan likna immunförsvaret vid en muromgärdad stad. På murarna patrullerar vaktposter. Immunförsvaret kan också ses som en polisstat där varje medborgare omedelbart måste visa upp sin legitimation. Den som visar fel legitimation, och därmed kanske är en fiende, dödas på fläcken. Immunförsvaret kan också ses som en hjärna som hela tiden lär sig och blir bättre av sina erfarenheter. 


En fjärde metafor är att likna immunförsvaret vid ett sinnesorgan som känner av det som är du och inte-du. När immunförsvaret vet vad som är inte-du, måste det genast bestämma om denna främling är en vän (till exempel en banan), en fiende (till exempel ett influensavirus), eller något neutralt( till exempel pollen). 

Om du vill skydda en muromgärdad stad skickar du inte ut soldater för att slåss på öppna fältet. Fiendestammarna är alldeles för många. Du samlar dem inte heller i mitten i en ring runt stadens hjärta, eftersom fienden då slår sönder och plundrar staden. Du placerar istället ut vaktposter på muren och vid stadens ingångar. Vaktposterna får sedan till uppgift att larma så fort de ser fienden. På så sätt sätts hela armén i beredskap och de flesta skickas där de behövs.

Det är exakt så immunförsvaret gör. Immunförsvaret placerar ut vaktposter på strategiska platser som mun, mage, ögon och så vidare. Vaktposterna har namn som neutrofiler, makrofager och dendritceller. De känner igen fiender, eftersom allt det som inte är du har vissa egenskaper. Bakterier har till exempel lipopolysackarider på sin yta, vilket ingen människocell har. 

Det medfödda immunförsvaret 

Det finns flera olika typer av fiender som vill komma åt stadens skatter. Vakterna kan inte vänta tills de är säkra på vad det är de har att göra med, det räcker med att de ser ut som fienden. Vaktposternas signal är därför generell. Det går inte att utesluta något i det första läget. Bättre ropa en gång för mycket än för lite. 
Makrofag betyder storätare och de ser i princip ut som en mun, wikipedia
Det är så makrofager fungerar. De reagerar direkt på det som är främmande. Det leder till inflammation. Inflammation talar om för hjärnan att kroppen har blivit infekterad. Via kemiska budbärare - cytokiner - påverkas hjärnan som skapar ett sjukdomsbeteende. Du är inte så sugen på att gå på en fest när du har influensa. Du tappar aptit, lust och vill dra dig tillbaka från världen. Ett sjukdomsbeteende liknar depression och det finns en stark koppling mellan inflammation och depression

Det adaptiva immunförsvaret 

Vaktposterna inte bara larmar, de äter också upp fiender och tar sedan med sig resterna och visar dem för T-cellerna - immunförsvarets elitsoldater. Tack vare fragmenten från fienden lär sig T-cellerna att känna igen exakt rätt fiende; sedan kan de bygga upp egna arméer av T-celler och B-celler som är specialiserade att attackera just den fienden. 

T-cellerna går till attack, medan B-celler avfyrar antikroppar som fastnar på de inträngande mikroberna. Därmed är de märkta som fredlösa och ett tillåtet byte för makrofager. Det bildas flera olika typer av T-celler och några av dess fungerar som minne av den attackerande fienden för framtiden. Din kropp minns dina tidigare infektioner - det är det som är immunitet. Det är så vaccin fungerar. Nästa gång har samma mikrob inte en chans. 

T-celler. Foto: Dariusz Sankowski från Pixabay
Det är immunförsvarets adaptiva respons. Det är långsamt och energikrävande men effektivt. Det tar tid att träna T- och B-celler innan de ger sig ut klädda i rustning och lans. Det är en komplex process där immunceller måste skaka hand och vara överens så att det inte går överstyr. Det är lika viktigt att bromsa immunförsvaret som att starta det. Det medfödda försvaret - makrofager och neutrofiler - är mer som ett uppbåd av bönder och borgare med högafflar och yxor. Utan uppbådet hade dock inte elitsoldaterna haft tid att tänka, lära och träna och du hade slutat som ruin. 

Det bästa immunförsvaret 

Otaliga blogginlägg handlar om att "stärka ditt immunförsvar". Men vill du verkligen det? Du vill inte leva i en polisstat. I det forna Östtyskland angrep säkerhetstjänsten (Stasi) - i brist på verkliga fiender - sina egna medborgare. Bakom den välbevakade Berlinmuren förvandlades livet till ett inflammerat slagfält. Men du klarar dig heller inte utan säkerhetstjänst, för då infiltreras staden av lömska fiender. Du behöver ett immunförsvar i balans, varken för starkt eller för svagt.

Foto: Ralf Kunze från Pixabay

tisdag 1 maj 2018

Hjärnfysikbloggen: Spring och gör immunförsvaret starkare

Hur påverkas immunförsvaret av träning? Det sägs att träning försämrar immunförsvaret på kort sikt och stärker det på lång sikt. Men en ny studie visar nu att träning också tycks vara bra på kort sikt.

På 1980-talet gjordes studier på maratonlöpare och immunförsvar. Forskarna frågade dem ifall de hade drabbats av infektioner efter maratonlopp. Många blev sjuka direkt efter maratonlopp och forskarna drog slutsatsen att träning försvagar immunsystemt på kort sikt. På lång sikt verkade maratonlöpare friskare än andra.

I en ny studie - med den pompösa titeln ”Debunking the Myth of Exercise-Induced Immune Suppression: Redefining the Impact of Exercise on Immunological Health Across the Lifespan” - som publicerades i tidningen Frontiers in Immunology, omtolkas resultaten från 1980-talet. Den nya studien visar att löpning förändrar immunceller på två sätt. I början ökar antalet immunceller i blodet dramatiskt med upp till 10 gånger, speciellt "naturliga mördarceller" som angriper infektioner under träning. Direkt efter löpningen minskar dock vissa immunceller rejält - ibland faller de till lägre nivåer än innan träningen påbörjades.


Tidigare tolkade forskarna denna minskningen av antalet immunceller efter träning som en försämring av försvaret. Men den nya studien visar att det inte tycks vara fallet, utan snarare att immunceller har flyttat till andra platser i kroppen som har en ökad risk att smittas under träning, som t.ex. lungorna.
Forskarna redogör för tre bevis för att immuncellerna finns kvar i kroppen. För det första återgår antalet immunceller till normala nivåer inom några timmar, vilket är alltför snabbt för att de ska hinna ersättas med nya immunceller. För det andra vet man att immunceller kan fraktas till andra platser. För det tredje visar studier på djur som springer att immunceller samlas i lungor och andra platser där de letar efter fientliga mikrober.
Forskarnas hypotes är därför att minskningen av antal immunceller i blodet strax efter löpning inte är ett tecken på ett sämre immunförsvar utan tvärtom en indikation på ett mer fokuserat immunförsvar. Löpning får immunceller att söka sig till de delar av kroppen som har ökat risk för infektion.

I ett pressmeddelande skriver John Campbell från University Department of Health: "It is increasingly clear that changes happening to your immune system after a strenuous bout of exercise do not leave your body immune-suppressed. In fact, evidence now suggests that your immune system is boosted after exercise -- for example we know that exercise can improve your immune response to a flu jab.""
Den ökade risken att bli sjuk hänger snarare ihop med att man träffar nya människor och fler människor än vanligt på en tävling och på resan till tävling. Det verkar vettigt. Jag är själv just nu förkyld sedan alldeles för lång tid tillbaka och det viruset fångade jag upp på en resa. Nu vill jag bli frisk så att jag kan springa Sundsvall Trail i början på juni.
Skillnad på myt och vetenskap
Det är roligt med studier som tvingar oss att uppdatera våra föreställningar. Men det är lite tröttsamt att de skriver att de vederlagt en myt. Föreställningen att det finns en ökad risk för infektion direkt efter löpning var ingen myt utan den bästa hypotesen från 1980 tills nu. En myt har inget med vetenskap att göra. En myt är en allmänt spridd folkberättelse som tros förklara naturliga företeelser och som ger någon slags mening åt tillvaron. En hypotes som vederlagts men som fortsätter leva - som t ex hypotesen om att mjölksyra orsakar trötthet och att man måste dricka före törst - är exempel på vetenskapliga myter eftersom de lever kvar trots att de inte stämmer med nya fakta.
Den här studien tog inte död på någon myt. Det var en ny hypotes. Om andra forskare kan bekräfta detta resultat kan vi kasta bort den gamla hypotesen. För 5 år sedan skrev jag att hälften av alla "sanningar" jag skriver om kommer att ersättas av ny kunskap inom 20 år. Det är så vetenskap fungerar.
Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.