Löpning, hunger och vikt

Vi vill tro att vi kontrollerar vårt matintag. Det gör vi inte. De flesta människor har ingen aning hur många kalorier de äter på en dag. Trots det äter de flesta i stort exakt så mycket som de behöver.

Hunger och aptit ligger djupt inne i hjärnan, i en urgammal del som kallas hypotalamus. Dessa funktioner är i stort sett oförändrade sedan livets uppkomst. Att hitta näring för att fortplanta sig är livets grundalgoritm. Man kan se detta redan hos enkla livsformer som C. elegans. De lever några veckor och är knappt en millimeter långa. De är uppbyggda av endast 1000 celler, men de har lika många gener som en människa. De är fokuserade på att hitta mat och när de har mat ger de sig iväg för att fortplanta sig. De gener som styr detta beteende liknar dem vi har.

C. Elegans. Bild: Wikipedia

Löpning är frihet

Många springer för att gå ner i vikt. Löpningen ger dem tillåtelse att äta. Det är inte ett sunt förhållande till vare sig löpning eller mat. Löpning är inget man måste göra, det är något du vill göra. Om du inte vill springa kommer du att tappa lusten att springa.

Ute och springer. Foto: Kollega.

Löpning handlar inte om att bränna kalorier. Löpning är mycket mer än så. Det handlar om hela dig och din hälsa. Om balans. Om ditt hjärta och din hjärna. Om mental och fysisk hälsa. Om äventyr och upplevelser.

Dessutom kommer du knappast att gå ner i vikt av löpning. Kroppen vill alltid tillbaka till sin jämvikt och om du springer blir du hungrigare. Om du drar ner på maten blir du också hungrigare. De flesta går upp i vikt efter en diet och med tiden leder jojo-bantning till att kroppens jämvikt kommer ur spel. Det kan trigga ätstörningar som kan leda till antingen kraftigt ökad vikt eller kraftig undervikt.

Gener styr aptit

Det mest fantastiska med vikten är att den är så jämn. I snitt går de flesta upp omkring 5 kilo på 10 år. Det är runt 4500 kcal per år, eller 85 kcal per vecka. Med tanke på att du äter ca 20 000 kcal under en vecka är det ingenting. Det motsvarar en banan i veckan. Om du äter för att du är hungrig kommer du att äta en banan ”för mycket” i veckan. Varför? Jo, alternativet - att äta för lite - är en stor fara för hälsan. Det fungerar inte att tappa 0,5 kilo per år. Eftersom olika människor har olika gener har en del dessutom mer aptit/hunger än andra. De äter därför mer. Det beror på gener, inte brist på viljestyrka.

Hypotalamus sitter under talamus på undersidan av mellanhjärnan.

Denna urgamla jämviktsprocess (homeostas) kontrolleras av hypotalamus och är omedveten. Denna process har inget med tänkande, språk och förnuft att göra. Ibland kallas detta område felaktigt reptilhjärnan, men det är en integrerad del av hjärnan som reglerar grunderna för din existens. Det allra viktigaste. Den ser till att du får näring och om du har näring ökar den genernas chanser att sprida sig.

Runners World - När priset för prestation blir för högt

Om energibrist, ätstörningar och RED-S

Inom idrottskulturen är vinnarskalle något positivt. Idrottskulturen genomsyras av slogans som ”no pain – no gain”. Men om vinnarskalle betyder vinna till varje pris är det inte alltid positivt. Ibland är priset för högt. Det var det för Mary Cain.

Foto: Morgan Sarkissian / Unsplash

Redan som 17-åring deltog Mary Cain i VM. Hon sågs som ett jättelöfte. Samma år gick hon med i Nikes prestigefulla Oregonprojekt under ledning av den legendariska tränaren Alberto Salazar. Det var hennes liv största misstag.

Plötsligt var hon omgiven av ett manligt tränarteam. Deras hårdhänta träningsmetoder bröt ner hennes ...

Läs fortsättningen här.

Det är väl bara att äta?

Om ätstörningar ur ett vetenskapligt och personligt perspektiv

Av Johan och Stina Renström

I början av sommaren bestämde sig min dotter Stina för att bli fri från sin ätstörning. Anorexian skulle inte få stjäla fler år av hennes liv, och kanske till sist släcka det helt. Nu skulle hon besegra sjukdomen. Hon skapade Instagramkontot @stinaskamp för att ge en bild av hur det är att leva med en ätstörning och för att få stöd i sin frihetskamp. När man levt i flera år med en ätstörning är det en svårare utmaning än man som frisk någonsin kan föreställa sig. För det är inte bara att äta.

En månad efter kampstarten. Bild från @stinaskamp.

”Jag var sjuk i flera år. Jag blev expert på att dölja det. Jag hade ortorexi, ospecifik ätstörning (UNS), bulimi, sedan UNS igen och slutligen anorexi. Jag blev inlagd på sjukhus i början av 2020. Utskriven till maj 2020, sedan åkte jag in igen efter sommaren för vikten gick ner. Nästa gång jag blev utskriven var i november. Till en början gick jag upp lite i vikt, men efter ett tag tog ätstörningen över åter en gång. Jag tappade vikt. I början av juni 2021 ville de lägga in mig för tvångsvård, men jag fick en vecka på mig att visa att jag kunde gå upp i vikt. Det var då jag bestämde mig. Det var då jag skapade mitt Instagramkonto.”

Nu, tre månader senare, har hon 3300 följare på Instagram och tusentals tittare på youtube. I stort sett varje dag lägger hon ut olika utmaningar som relaterar till mat. 

Jag har sett hur hon skakade av ångest inför utmaningarna. Instinkten sa fly. Men du kommer inte dit du vill genom att fly. Att fly är inte ett alternativ. Skakningarna är ett tecken på att du utmanar anorexin. Du är på rätt väg. Det är en chans att välja kamp före flykt. Du måste gå genom rädslan för att komma ut på andra sidan.

”Du kommer vara rädd men det enda sättet att bli av med rädslan är att utmana den. Bevisa för dig själv att det inte är farligt. Och det räcker inte med att utmana den en gång, du måste göra det kontinuerligt. För varje gång du går emot programmerar du om hjärnan. Gör det för din egen skull - inte för någon annans. Den enda vägen ut är igenom”.

Bild från @stinaskamp

"Min komfortzon var 'safefoods'. Jag visste hela tiden att det inte gjorde mig friskare, men det går alltid att vänta till sedan. Jag tyckte inte jag förtjänade god mat. Min ätstörning ville att jag skulle bli 'sjukare först.' Ätstörningen fick mig att tro att jag inte var tillräckligt sjuk. Det fanns ju andra som var smalare. Jag hade ju aldrig blivit sondmatad. Jag åt ju varje dag."

Vad är Anorexia nervosa?

Anorexia nervosa är en psykisk-metabol störning med en genetisk grund. Cynthia Bulik, professor vid Karolinska Institutet och University of North Carolina, USA, är en av världens ledande experter på ätstörningar. Hon har identifierat flera genetiska varianter som påverkar ätbeteendet.

Buliks forskning visar att 50 procent av risken att drabbas av anorexia kan förklaras av genetiska faktorer. Hennes team har lyckats knyta sjukdomen till gener på kromosom 12, som sedan tidigare har kopplats till diabetes typ 1 och autoimmuna sjukdomar. De såg också en genetisk koppling mellan anorexia och neuroticism/tvångstankar.

Även gener som finns hos personer med hög utbildningsnivå är kopplade till anorexia nervosa, vilket stämmer med det faktum att ätstörningar är vanligare i akademiska hem. Det är intressant, för en av myterna kring ätstörningar är att unga personer i välutbildade hem pressas för hårt, men det verkar alltså som att sambandet med ambitions- och utbildningsnivå finns på det genetiska planet.

Anorexia har högst dödlighet av alla psykiatriska diagnoser. Symtom på anorexi är farligt låg kroppsvikt, rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd kroppsbild. Ungefär 0,9 % av alla kvinnor och 0,3 % av alla män drabbas.

Idag tror man att det finns 190 000 personer med någon form av ätstörning i Sverige. En myt är att det syns om en person har en ätstörning, för de flesta ser helt normala ut. Endast 24% av alla med en ätstörning är medicinskt underviktiga. En ätstörning är lika allvarlig oavsett om du är överviktig, normalviktig eller underviktig. Det är en ät-störning, inte en vikt-störning

Det är svårt att förstå för en frisk person. Du vill tro att du har kontroll över dina tankar. För en person med ätstörning det ett faktum att du inte kan kontrollera dina tankar. De sjuka tankarna finns där hela tiden. De försöker locka dig tillbaka till svält-läget. Den vänder på varje ord. Den ändrar betydelsen av ord. Ätstörningen förvrider verkligheten.

”Så här tänker jag: Jag mår inte bra nu men om jag går ned i vikt kommer jag må bättre. Om jag bara går ned lite till förtjänar jag att bli frisk och äta sedan.”

Det är svårt att kontrollera tankar, men man kan ta kontroll över sitt beteende. Man kan göra det man tycker är värdefullt, se till att hela tiden få feedback på det man gör så att man gör det och inte ger ätstörningen chansen att styra.

"Om ätstörningen får tag i ett lillfinger, tar den hela handen sedan äter den upp hela kroppen."

Den kropp du har skapas av maten du äter och luften du andas. Du kan inte leva utan vare sig luft eller mat. Utan mat förtvinar organen och du behöver organ som ett pumpande hjärta för att leva.

Boten är till synes så enkel för de som står utanför. Det är ju bara att äta. Men som sjuk är det inte så enkelt.

"JAG vill äta, men anorexin vill inte det. JAG vill bli frisk men anorexin gör allt för att hålla mig kvar. Anorexin säger att jag inte förtjänar det, att jag inte är tillräckligt sjuk, att jag måste gå ned i vikt först."

Och att gå emot de tankarna genom att äta ökar ångesten och leder lätt till att du vänder dig till anorexin för den där tillfälliga bekräftelsen av att ”jag duger”. Vanligtvis följer du dina tankar, men om du har en ätstörning måste du gå åt andra hållet. Det är oerhört mentalt påfrestande. Det strider mot djupa instinkter.

Det kanske är som att springa ett ultralopp varje dag. Kroppen ropar stanna men man fortsätter. Men för en ultralöpare finns ett mål, ett slut. För en anorektiker fortsätter kampen nästa dag.

Buliks forskning visar att det finns en tydlig biologisk avvikelse hos patienter med anorexia nervosa. De reagerar på hunger på ett paradoxalt sätt - de mår bättre av att äta mindre. Till en början fungerar det och sedan är det svårt att ändra på det beteendet.

I väst tror många att anorexia nervosa handlar om utseendefixering, säger Bulik. Men sjukdomen är också vanlig i Asien och där pratar inte patienterna om sin vikt. Olika kulturer beskriver sjukdomen på olika sätt, men den biologiska grunden är densamma. Om du har träffat svårt sjuka patienter - som ser ut som levande döda - förstår du att det inte handlar om att banta för att bli smal och snygg som en fotomodell, säger hon.

Bulik nämner att ett av de äldsta dokumenterade fallet går tillbaka till 1300-talet. Katarina av Siena fastade av religiösa skäl. Hennes hängivelse hyllades, men till slut blev hon uppmanad att äta. Hon svarade att hon var för sjuk för att äta. Hon dog av svält 33 år gammal.

”Jag vet att jag är smal men inte tillräckligt. Jag är inte sjuk för det finns de som är smalare än mig. Jag vet att jag är snyggare som normalviktig men det är som ett tvång. Jag måste gå ned i vikt för att ha ett värde som människa. För att räcka till. Det här är det enda jag är bra på.”

På 1970-talet trodde man att individer med ätstörningar kom från konfliktfyllda familjer. Den föreställningen har ställt till stor skada. Många föräldrar har känt skuld, helt i onödan. Studier visar tvärtom att anorektiker upplever mindre stress än genomsnittet under uppväxten, vilket skiljer anorexia från många andra psykiatriska sjukdomar. Idag ser man familjen som del av lösningen snarare än problemet.

Psykobiologi

Idag lutar forskarna mot en psykobiologisk modell med utlösande miljöfaktorer. Psykologiska faktorer är en del, men kan inte ensamma förklara de kraftfulla fysiologiska mekanismerna. Buliks forskning visar att det förmodligen är lika mycket en biologisk metabol sjukdom som en psykisk sjukdom. Personer som drabbas av anorexia har mycket lägre BMI redan som 5-åringar.

Den röda kurvan visar att de som drabbas av anorexia har klart lägre BMI redan som 5-åringar. Källa: Changing the Way the World Thinks About Eating Disorders

Buliks genetiska studier har gett signifikanta resultat med avseende på gener som visar på ett positivt eller negativt samband med anorexia, se bild nedan.

Det finns ett starkt positivt samband mellan anorexia och psykiatriska sjukdomar, personlighetsdrag, utbildningsnivå, HDL-kolesterol och fysisk träning. Och ett starkt negativ samband med metabola och kroppsliga drag. Källa: Changing the Way the World Thinks About Eating Disorders

Varning för dieter och bantning

Du blir förmodligen irriterad och väldigt fokuserad på att få tag i mat när du är hungrig. Personer med anorexia, som ofta mår dåligt redan från början, upptäcker tvärtom - kanske i samband med en diet - att de mår bättre när de minskar intaget av mat. Det ger en känsla av kontroll och att man äntligen klarar av någonting.

Vid anorexia nervosa ingår undervikt i sjukdomsbilden. Men personer med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning är ofta normalviktiga eller överviktiga, och de utgör tillsammans den största gruppen, säger Cynthia Bulik.

Den starkaste riskfaktorn för ätstörningar är bantning. Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, säger att bantning leder till att hjärnans uppmärksamhet blir överdrivet fokuserad på mat och kalorier.

De flesta som bantar ger upp och återgår till sina vanliga matvanor. Några börjar istället äta mer jämfört med innan bantningen, vilket kan leda till att personen börjar banta igen. Därmed riskerar personen att fastna i en ond cirkel av bantning och överätning, vilket kan övergå till hetsätning.

En del upplever dock bantningen som en positiv upplevelse. Istället för obehag ger den negativa energibalansen en känsla av lugn. Istället för trötthet får de energi som de använder till att utföra fysisk träning. Det ger ännu mer negativ energibalans och därmed ökad risk att utveckla anorexia nervosa.

I början av en diet tappar man snabbt vikt, men mer än 90 procent av alla som bantar återgår till sin ursprungsvikt eller en ännu högre vikt. I en uppföljande studie av deltagarna i Biggest Loser såg man att 12 av 13 gick upp i vikt efteråt. Kroppen strävar efter att återgå till sin gamla jämvikt.

Cynthia Bulik tror att personer med anorexia nervosa befinner sig på den andra änden av det genetiska spektrumet jämfört med deltagarna i Biggest Loser. Anorektiska kroppar är inställda på att hålla en lägre kroppsvikt. Under behandling är det relativt lätt att gå upp i vikt, men det är svårt att upprätthålla den nya vikten. Risken för återfall är stor. Det är som om något i kroppen drar dem tillbaka till den gamla jämvikten.

Eftersom anorexia är en metabol sjukdom är det otroligt viktigt att inte hamna i energiunderskott. Tidigare skickades patienter med anorexia hem när de uppnått en målvikt, men det tar tid att stabilisera vikten på en hälsosam nivå. Kroppen måste programmeras om. Om vikten sjunker kan anorexian ta kontrollen igen. Personer med en historia av anorexia ska därför undvika energiunderskott till varje pris, säger Bulik.

Det bästa Stina visste innan hon blev sjuk var prinsesstårta. Dags att fira en månads kamp. Dags att ge anorexian en käftsmäll. Bild från @stinaskamp.

Tips från Stina

• Synliggör - man kan inte slåss mot en osynlig fiende. Erkänn för dig och andra att du är sjuk.
• Kontakta vården.
• Gå emot dina känslor.
• Den rädsla du känner kan kanaliseras som kamp eller flykt - välj kamp.
• Möt ångesten. Med tiden lär du dig att det du gör inte är lika hemskt som den ångest du känner.
• Ta hjälp av föreningar som Frisk fri.
• Som utomstående är det viktigt att tänka på vad du säger. Ätstörningen förvränger verklighet och ord så att de passar ätstörningens syfte. Åt du upp allt? Bra jobbat! För en person med ätstörning betyder det att man ätit för mycket. Vad hälsosam du ser ut! tolkas som ”Du är inte sjuk längre/du har gått upp i vikt.”.

9 sanningar om ätstörningar (tips från KI)

1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

2. Familjer får inte skuldbeläggas. De kan snarare vara en mycket värdefull tillgång i behandlingsarbetet.

3. En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera.

4. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

5. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

6. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

7. Arvs-och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar.

8. Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener.

9. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktigt.

Fyra typer av ätstörning

Anorexia nervosa

Drabbar 0,9 % av alla kvinnor och 0,3 % av alla män
Stark rädsla öka i vikt (viktfobi)
Störd kroppsupplevelse (oförmåga förstå allvaret)
Undervikt

Bulimia nervosa

Drabbar 1,5 % av alla kvinnor och 0,5 % av alla män
Hetsäter
Kompenserande beteende
Normal- till kraftig övervikt

Hetsätning

Drabbar 3,5 % av alla kvinnor och 2 % av alla män
Hetsäter
Inget kompenserande beteende
Stark ångest
Oftast övervikt

UNS (Utan Närmare Specifikation)

Den vanligaste ätstörningen. Dubbelt så vanlig som anorexi och bulimi tillsammans.
UNS innebär att du uppfyller några kriterier för anorexi eller bulimi men inte alla.

Ny kunskap om anorexia nervosa

En global studie, ledd av forskare vid King's College London och University of North Carolina i Chapel Hill, visar att anorexia nervosa delvis är en genetisk störning. Kanske kan denna kunskap leda till effektivare behandlingar i framtiden. 

Anorexia nervosa är en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom. Symtom på anorexi kan inkludera en farligt låg kroppsvikt, rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd kroppsbild. Sjukdomen drabbar mellan 1-2% av alla kvinnor och 0,3 % av alla män och har den högsta dödligheten av alla psykiatriska sjukdomar. 

I studien deltog 17000 personer med anorexia nervosa och en kontrollgrupp på 55000 personer. Forskarna identifierade åtta genetiska varianter som kunde kopplas till sjukdomen. Det tyder på att störningens genetiska ursprung är både metaboliskt och psykiatriskt. Den genetiska basen för anorexia nervosa överlappar andra psykiatriska störningar som tvångssyndrom, depression, ångest och schizofreni. 

Foto: Andrei Lazarev på Unsplash

Genetiska faktorer associerade med anorexia nervosa påverkar också fysisk aktivitet, vilket kan förklara tendensen för personer med anorexia nervosa att vara mycket aktiva. 

Metaboliska avvikelser som ses hos patienter med anorexi nervosa tillskrivs oftast svält, men studien visar att metaboliska skillnader också kan bidra till utvecklingen av störningen. Det är därför viktigt att beakta både metaboliska och psykologiska riskfaktorer när man undersöker nya sätt att behandla denna allvarliga sjukdom. 

Handlar inte om utseende

Cynthia Bulik är en av forskarna bakom studien. Hon är kanske världens ledande expert på anorexia och är just nu verksam i Sverige på KI. Hennes forskning visar att det finns en tydlig biologisk avvikelse hos patienter med anorexia nervosa. De reagerar på hunger på ett paradoxalt sätt - de mår bättre av att äta mindre.

Cynthia Bulik. Foto: Ulf Sirborn.

I väst tror många att anorexia nervosa handlar om utseendefixering. Men sjukdomen är också vanlig i Asien och där pratar inte patienterna om sin vikt. Det finns även historiska dokument där den biologiska beskrivningen av sjukdomen förklaras med att de drabbade vill komma närmre Gud. Bulik menar att det är förenklat att hävda att anorexia nervosa beror på utseendefixering.

Om du har träffat svårt sjuka patienter - som ser ut som levande döda - förstår du att det inte handlar om att banta för att bli smal som en fotomodell, säger hon. 

Likheter mellan fetma och anorexia

Du blir förmodligen irriterad och väldigt fokuserad på att få tag i mat när du är hungrig. Personer med anorexia, som ofta mår dåligt redan från början, upptäcker - kanske i samband med en diet - att de mår bättre när de minskar intaget av mat. De upptäcker att de tvärtom mår bättre och känner sig lugnare av detta. Orsaken bakom detta tror Bulik handlar om gener. Kruxet är att ta reda på dessa geners biologiska funktioner och hur de kan förklara det paradoxala beteendet hos dessa patienter vid näringsbrist. Andra sjukdomar vill patienten bli frisk från men det gäller inte på samma sätt vid anorexia. Botemedlet är till synes enkelt, men det är just det som gör det så svårt när en så stor del av livet kretsar kring mat. 

Det finns även intressanta genetiska kopplingar mellan anorexia nervosa och fetma. Av någon anledning verkar generna i helt motsatt riktning. Personer med fetma som gått på diet går ofta upp i vikt igen efteråt. Anorektiker som fått behandling kan däremot lätt tappa i vikt igen efteråt. Det tycks som om fetma och anorexia ligger i varsin ände på samma skala.

Länkar:

http://hjarnfysik.blogspot.com/2019/08/lopning-och-atstorningar.html
https://www.friskfri.se
https://www.svd.se/vi-har-haft-fel-om-orsakerna-till-anorexi (betal)
https://www.svd.se/professorns-vision-medicin-mot-anorexia (gratis)

Löpning och ätstörningar

Jag träffade dig första gången efter en tävling. Du kom i mål strax före mig. Vi pratade om dina drivkrafter. Så småningom fick jag veta att du lidit av depression och panikångest. 

Du följde olika dieter redan som tonåring. Du gillade inte dig själv och du hatade din kropp, kanske för att den pratade med dig. Den gav dig information. Till slut blev det kanske för mycket. Du slutade lyssna och det dröjde inte länge förrän kroppen tystnade. Den sa inte längre till när du skulle göra ens de enklaste saker. Det var då du började springa. Det var enkelt. Du tog kontrollen. Allt blev bättre. Du kom ut i friska luften. Du blev starkare.

Foto: Andrei Lazarev på Unsplash

Du började springa för att komma ifrån dig själv. När du sprang kändes det som om du tog steg i rätt riktning. Steg för steg, framåt och bort. Förutom löpningen gick du även 10 000 steg i rätt riktning. Datorn fylldes med träningsdata - steg, kilometrar och timmar. Det fanns en app för allt. Du var noga med maten. En vilodag var en bortkastad dag. Du ville framåt och bort. 

Varje steg bort leder tillbaka 

Men jag tror du visste att du alltid kom tillbaka. Du tog ett steg i taget. Du kom framåt, men du kom också alltid hem igen. Efter löprundan var du tillbaka hos dig själv. Där hemma ruvade ångesten i hörnen. Du rusade iväg till gymmet, körde tills du inte orkade och sedan stupade du i säng. Du tog dig framåt och bort, men du kom alltid tillbaka.

Många gillade dina inlägg på sociala media. Det var ofta bilder på mat du skulle äta, men din kropp blev bara lättare. Ekvationen gick inte ihop. Kanske gjorde du dig av med maten efteråt. Dina former försvann. Det gjorde ont att se dig. 

Du började springa för att det var något du kunde kontrollera, sedan blev kontrollen över träning och mat allt som fanns. Du sprang för att kontrollera ångesten. Sjukdomen tog över ditt liv.

Foto Zac Ong på Unsplash

Brist på näring och återhämtning ledde till att kroppen bröt ner organ och muskler. Jag stod en bit bort, men jag hörde hur din kropp skrek. Din kropp - som tystnade för flera år sedan - hade sakteliga börjat prata och ropa. När du inte lyssnade försökte kroppen skrika. Du hörde inget, för volymen hade skruvats upp ett steg i taget. Du hörde bara "framåt, bort, framåt, bort" till takten av fötterna som slog i marken. 

Små steg

Livet består av små steg. Ett telefonsamtal till de som står närmast är ett litet steg, men ett stort steg för den som är sjuk och dennes anhöriga. Det leder till nästa steg. De som står riktigt nära lever ofta i en manipulerad värld. De hör inte för sjukdomen skruvar upp ett snäpp i taget och man vill så gärna tro att det är något annat och det enda svar man får är att det är något annat. 

Psykisk ohälsa är som pesten på medeltiden eller cancer under första halvan av förra seklet. Vi är rädda för det vi inte kan medicinera och kontrollera. Vi är rädda för psykisk ohälsa som om det smittar, men det är viktigt att visa att man är orolig och att man bryr sig. 

Det senaste jag hörde var att du sökt hjälp och genomgår KBT.

Jag hoppas du blir bra igen. 

Mer om ätstörningar:
http://www.atstorning.se/
https://www.tjejzonen.se/
https://www.friskfri.se/
https://www.kbt.nu
Om den nya diet-appen Kurbo riktad till barn (som triggade mig att skriva detta inlägg)
Brad Stulberg om Kurbo