Visar inlägg med etikett depression. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett depression. Visa alla inlägg

tisdag 7 december 2021

Runners World - En kombination av träning och meditation är bra för mental hälsa

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysiskt aktivitet motverkar depression. Löpning förändrar hjärnan. Det finns även starkt vetenskapligt stöd att meditation motverkar depression. Meditation förändrar också hjärnan.

Om träning och meditation var för sig är bra för psykisk hälsa, då kanske en kombination av båda är ännu bättre? I en studie från 2016 testades den hypotesen. Det visade sig att en kombinationen av meditation och träning två gånger i veckan i två månader, minskade


lördag 12 juni 2021

Morgonmänniskor har lägre risk för depression än kvällsmänniskor

Genom att stiga upp en timme tidigare minskar risken för allvarlig depression med 23 procent, visar en ny genetisk studie baserad på 850 000 personer. Studien ger ett starkt stöd för att din kronotyp - om du är morgon- eller kvällsmänniska - påverkar risk för depression.

Kvällsmänniskor kallas också nattugglor. Foto: Jonas Leupe / Unsplash

We have known for some time that there is a relationship between sleep timing and mood, but a question we often hear from clinicians is: How much earlier do we need to shift people to see a benefit?” säger Celine Vetter, biträdande professor i integrativ fysiologi vid University of Colorado Boulder, i ett pressmeddelandeWe found that even one-hour earlier sleep timing is associated with significantly lower risk of depression.”

Nattugglor och morgonlärkor

Tidigare observationsstudier har visat att ”nattugglor” har en fördubblad risk att drabbas av depression jämfört med ”morgonlärkor”, oavsett hur länge de sover. Dessa studier har varit små, använt frågeformulär eller har inte tagit hänsyn till miljöfaktorer som kan påverka både sömn och humör. Därmed har man inte kunnat se tydliga orsakssamband.

I den nya studien användes data från DNA-testföretaget 23andMe och den biomedicinska databasen UK Biobank. Genom mendelsk randomisering kunde forskarna sedan reda ut orsak och effekt. Det finns omkring 340 genetiska varianter som påverkar din kronotyp och generna kan förklara 12 - 42 procent av ditt sömnmönster. 

Morgontrött nattuggla. Foto: Des Récits / Unsplash

Ljus och mörker

Genom att använda register och utredningar om depressioner kunde forskarna se att personer med genetiska varianter som kännetecknar morgonlärkor hade klart lägre risk för depression. För varje timme som sömn och uppvaknade tidigareläggs minskar risken för allvarlig depression med 23 procent.

Det betyder att en person som vanligtvis lägger sig klockan 1 på natten minskar risken för depression med ca 40 procent genom att lägga sig klockan 23.

Orsaken är komplex. Det kan bero på ökad ljusexponering, men också sociala faktorer.

"We live in a society that is designed for morning people, and evening people often feel as if they are in a constant state of misalignment with that societal clock," säger Daghlas.

Nattuggla. Foto: David Clode / Unsplash

Han betonar att en stor randomiserad klinisk studie är nödvändig för att definitivt avgöra om det går att lägga sig tidigt och kan minska depression. "But this study definitely shifts the weight of evidence toward supporting a causal effect of sleep timing on depression."

Vetters bästa tips för att förändra sitt sömnmönster är:

"Keep your days bright and your nights dark. "Have your morning coffee on the porch. Walk or ride your bike to work if you can, and dim those electronics in the evening."

Sommartid

Kanske studien ger ytterligare argument för att man bör behålla normaltiden när sommartid skrotas, eftersom sommartid leder till minskad ljusexponering på vintern. På sommaren är det ju liksom ljust ändå, t o m mitt på natten.

De flesta är någonstans mittemellan nattuggla och morgonlärka. Jag har varit mestadels nattuggla men nu är jag definitivt en morgonlärka. Att springa eller promenera tidigt på morgonen när bara fåglarna kvittrar är definitivt bra för min psykiska hälsa. När jag kommer hem igen är jag "på jobbet". Det är en bra rutin under denna pandemi. 

En morgonlärka med morgonfrukost.Foto: Daniel Pettersson. Uploaded to commons by oskila with his permission. File taken from http://www.fagelfoto.se, CC BY-SA 2.5 se, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1722926

måndag 3 februari 2020

Runners World - Löpning är ett superpiller

Löpning är ett superpiller för både fysisk och mental hälsa. I tio år har jag följt och skrivit om forskning som på många olika sätt visar just det. Nya intressanta ämnen kommer och går, men löpning och mental hälsa består. 

En studie från Black Dog Institute som publicerades 2017, visade att personer som inte tränade hade 44 procent ökad risk att utveckla depression jämfört med de som motionerade en till två timmar i veckan. På något sätt tycks fysisk aktivitet motverka depression. 

Bild: studie 

Benen hjälper hjärnan

När du är stressad omvandlas aminosyran tryptofan till kynurenin. En del kynurenin tar sig in i din hjärna, där forskarna ...


fredag 15 november 2019

Fysisk träning minskar risken för depression hos personer med hög genetisk risk för depression

Ökad fysisk aktivitet kan minska risken för depression, även för personer som är genetiskt disponerade för depression, visar en ny studie från forskare vid Massachusetts General Hospital. I en studie som publicerades i tidskriften Depression and Anxiety visade forskarna att individer som tränade flera timmar varje vecka hade en lägre risk att få ännu en depression, även om de hade en hög genetisk risk för depression. 

Med hjälp av genetiska och elektroniska hälsodata från nästan 8000 deltagare i Partners Healthcare Biobank är den nya studien den första som visar hur fysisk aktivitet kan påverka depression när det också finns en genetisk risk.


Forskarna såg att högre genetisk risk innebar större sannolikhet att få diagnosen depression under de kommande två åren. Men de som var mer fysiskt aktiva i början var mindre benägna att utveckla depression, trots att de bar på samma genetiska risk. Även de med de den största genetiska risken skyddades av fysisk aktivitet. 

"Våra resultat tyder starkt på att gener inte är öde när det gäller depression och att fysiskt aktivtet har potential att neutralisera den ökade risken för framtida perioder av depression hos individer som är genetiskt utsatta," säger huvudförfattaren bakom studien Karmel Choi. "I genomsnitt kan 35 minuter av fysisk aktivitet per dag hjälpa människor att minska sin risk och skydda mot framtida depressioner." 

Forskarna fann att både högintensiva former av aktivitet, såsom löpning och dans, och lägre intensitet, inklusive yoga och stretching, var kopplade till minskad risk för depression. Varje ökning med 4 timmar träning i veckan minskade risken med 17 procent för en ny depression.

Källa: Pressmeddelande. Mina översättningar av citat.

söndag 18 augusti 2019

Löpning och ätstörningar

Jag träffade dig första gången efter en tävling. Du kom i mål strax före mig. Vi pratade om dina drivkrafter. Så småningom fick jag veta att du lidit av depression och panikångest. 

Du följde olika dieter redan som tonåring. Du gillade inte dig själv och du hatade din kropp, kanske för att den pratade med dig. Den gav dig information. Till slut blev det kanske för mycket. Du slutade lyssna och det dröjde inte länge förrän kroppen tystnade. Den sa inte längre till när du skulle göra ens de enklaste saker. Det var då du började springa. Det var enkelt. Du tog kontrollen. Allt blev bättre. Du kom ut i friska luften. Du blev starkare.

Foto: Andrei LazarevUnsplash
Du började springa för att komma ifrån dig själv. När du sprang kändes det som om du tog steg i rätt riktning. Steg för steg, framåt och bort. Förutom löpningen gick du även 10 000 steg i rätt riktning. Datorn fylldes med träningsdata - steg, kilometrar och timmar. Det fanns en app för allt. Du var noga med maten. En vilodag var en bortkastad dag. Du ville framåt och bort. 

Varje steg bort leder tillbaka 

Men jag tror du visste att du alltid kom tillbaka. Du tog ett steg i taget. Du kom framåt, men du kom också alltid hem igen. Efter löprundan var du tillbaka hos dig själv. Där hemma ruvade ångesten i hörnen. Du rusade iväg till gymmet, körde tills du inte orkade och sedan stupade du i säng. Du tog dig framåt och bort, men du kom alltid tillbaka.

Många gillade dina inlägg på sociala media. Det var ofta bilder på mat du skulle äta, men din kropp blev bara lättare. Ekvationen gick inte ihop. Kanske gjorde du dig av med maten efteråt. Dina former försvann. Det gjorde ont att se dig. 

Du började springa för att det var något du kunde kontrollera, sedan blev kontrollen över träning och mat allt som fanns. Du sprang för att kontrollera ångesten. Sjukdomen tog över ditt liv.

Foto Zac Ong på Unsplash
Brist på näring och återhämtning ledde till att kroppen bröt ner organ och muskler. Jag stod en bit bort, men jag hörde hur din kropp skrek. Din kropp - som tystnade för flera år sedan - hade sakteliga börjat prata och ropa. När du inte lyssnade försökte kroppen skrika. Du hörde inget, för volymen hade skruvats upp ett steg i taget. Du hörde bara "framåt, bort, framåt, bort" till takten av fötterna som slog i marken. 

Små steg

Livet består av små steg. Ett telefonsamtal till de som står närmast är ett litet steg, men ett stort steg för den som är sjuk och dennes anhöriga. Det leder till nästa steg. De som står riktigt nära lever ofta i en manipulerad värld. De hör inte för sjukdomen skruvar upp ett snäpp i taget och man vill så gärna tro att det är något annat och det enda svar man får är att det är något annat. 

Psykisk ohälsa är som pesten på medeltiden eller cancer under första halvan av förra seklet. Vi är rädda för det vi inte kan medicinera och kontrollera. Vi är rädda för psykisk ohälsa som om det smittar, men det är viktigt att visa att man är orolig och att man bryr sig. 

Det senaste jag hörde var att du sökt hjälp och genomgår KBT.

Jag hoppas du blir bra igen. 

Mer om ätstörningar:
http://www.atstorning.se/
https://www.tjejzonen.se/
https://www.friskfri.se/
https://www.kbt.nu
Om den nya diet-appen Kurbo riktad till barn (som triggade mig att skriva detta inlägg)
Brad Stulberg om Kurbo




söndag 4 augusti 2019

Löpning minskar inflammation och depression - Runners world

Omkring var fjärde person drabbas av depression någon gång i livet. Ännu fler upplever perioder av nedstämdhet. Ibland finns det en tydlig orsak, ibland inte. Ny forskning tyder på att inflammationer kan ligga bakom vissa depressioner.

Kopplingen mellan inflammation och depression blir lättare att förstå om man ser det ur ett evolutionärt perspektiv. Om du drabbas av influensa startar inflammatoriska cytokiner ett program med beteendeförändringar som kallas för sjukdomsbeteende: du drar du dig tillbaka, du tappar matlusten, du känner dig nedstämd - precis som vid en depression. Kroppen behöver läka och det gör den bäst om du sparar på energi.

Depressioner och nedstämdhet finns för att det historiskt ökat förmågan att anpassa sig och att överleva, men när nedstämdhet och depression drar ut på tiden minskar snarare chansen att överleva. 


Tryptofan

En inflammation är immunsystemets omedelbara ...

lördag 3 augusti 2019

Mörk choklad lindrar depression

Att äta mörk choklad kan lindra depressiva symtom, visar en ny studie från University College London. I studien undersökte forskarna samband mellan olika typer av choklad och humörstörningar.

Studien, som publicerades förra veckan i tidskriften Depression and Anxiety, är den första som undersökt samband mellan depression och olika typer av choklad. 


Bild av Alexander Stein från Pixabay

I studien ingick 13 626 personer. Forskarna tog hänsyn till faktorer som vikt, civilstånd, etnicitet, utbildning, inkomst, fysisk aktivitet, rökning och kroniska hälsoproblem för att renodla just chokladens effekt på depressiva symptom. 

Mörk choklad bra mot mörker

Efter justering för dessa faktorer kunde forskarna konstatera att individer som ätit mörk choklad under två dygnsperioder hade 70 procent lägre risk för depressiva symtom än de som inte ätit choklad alls. De 25 procent av chokladkonsumenterna som ätit mest choklad hade också lägre grad av depressiva symtom än de som inte ätit choklad. Men det fanns ingen signifikant koppling mellan ljus choklad och depressiva symtom.

Huvudförfattaren Dr Sarah Jackson säger: ”This study provides some evidence that consumption of chocolate, particularly dark chocolate, may be associated with reduced odds of clinically relevant depressive symptoms.”

Det krävs däremot mer forskning för att klargöra orsakssambandet. Depression kan exempelvis få personer att tappa lusten att äta mörk choklad.

Sedan tidigare vet man choklad kan ha vissa humörstärkande egenskaper. Choklad har liksom kaffe ett ett antal psykoaktiva ingredienser. Dessutom innehåller choklad fenyletylamin, som tros reglera bland annat humör. Mörk choklad innehåller dessutom mycket flavonoider, som - enligt vissa studier - har en anti-inflammatorisk effekt och det finns ett stark samband mellan inflammation och depression (mer om det snart).


torsdag 25 april 2019

ACT - släpp taget och gå vidare

Det är svårt att kontrollera tankar och känslor. Ju mer du undertrycker en viss tanke, desto starkare blir tanken. Försök att inte tänka på en elefant i två minuter - det går inte. Det gäller också för känslor: Ju mer du försöker förändra hur du känner, ju djupare sjunker du ner i samma känslor.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar på beteendet, på vad du gör. Du kan styra ditt beteende - det vill säga dina handlingar. Dina tankar attackerar dig med ord och berättelser som "du kan inte” och det ger upphov till olika känslor. Det kan du inte prata eller tänka dig ur. Men om du bara gör det du ska, då ökar chansen att du kommer vidare. Detta är en orsak till att löpning har visat sig vara så effektiv mot depression. Som löpare har du inget val när du väl börjat springa.



Acceptance and Commitment Therapy

En relativt ny utveckling av KBT kallas för Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som handlar om att ändra förhållandet till dina tankar och att acceptera dem. ACT utvecklades för 30 år sedan och har använts som behandling mot depression, kronisk smärta, fobier och en rad andra problem. Men det är på senare år som ACT fått ett uppsving. Det finns nu runt 250 randomiserade och kontrollerade studier om ACT och intresset ökar. 

Image by Grae Dickason from Pixabay
En viktig del av ACT är att hantera motgångar och ta ansvar för egen förändring. Många som drabbas av kronisk smärta slutar göra saker. Smärtan ger dig en orsak att dra sig undan. ACT riktar in sig på det du faktiskt kan göra något åt. Du blir inte av med kronisk smärta. Smärtan hänger kvar som en objuden gäst som sover i din soffa och äter ur ditt kylskåp. Smärtan är ett faktum. Du måste acceptera smärtan och gå vidare. Det du kan göra är att agera i enlighet med dina riktade värderingar och göra det du vill göra.

Du kanske har mycket negativa tankar. Du kanske känner ångest. Men det är bara tankar. Du behöver inte bry dig om dem. Om du kämpar emot, blir ångesten bara starkare. I en intressant bloggpost jämförs det med en dragkamp.

Tänk dig att du håller ena änden av repet, och monstret den andra. Ni står på varsin sida om en bottenlös klyfta. Du drar så hårt som möjligt, men monstret är starkare och drar dig närmare klyftan. Du kan inte vinna.



Image by Stefan Keller from Pixabay

Då släpper du repet. Monstret är kvar, men du slåss inte längre mot det. Det är samma sak med ångest. När du släpper taget, tar du kontrollen över ditt liv. Du kan göra det du vill. När du inte drar repet har monstret inte längre makten över dig. 

Metaforer är inte sanningar, men de hjälper dig att förstå komplicerade sammanhang. Metaforen med repet och monstret hjälpte mig förstå ACT. Släpp taget och gå vidare. Monstret lever på din kamp.

måndag 22 oktober 2018

Hjärnfysikbloggen: Löpning lindrar även svåra depressioner

Sedan flera år vet man att löpning motverkar lindrig depression, men nu visar en metaanalys av elva randomiserade kontrollerade kliniska studier att övervakad löpning (aerob träning) också hjälper patienter med djupa depressioner. Den systematiska översikten publicerades i tidskriften Depression and Anxiety den 18 oktober.

Sammanlagt ingick 455 patienter (18-65 år) med ...


Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.



söndag 16 september 2018

Hjärnfysikbloggen - Löpning ökar kreativiteten och lindrar depression

Omkring 80 procent av min löpträning består av lugna pass. De lugna passen springer jag antingen med tankarna i koppel, eller så låter jag tankarna springa fritt och själva upptäcka saker längs vägen. Den första typen är en sorts problemlösningslöpning. Det hjälper mig lösa problem. Jag tar med ett problem och kommer tillbaka med en lösning. Mina lunchpass är oftast av den typen. Den andra sortens löpning är en slags meditation i rörelse. Jag andas med magen och genom näsan. Jag fokuserar på andningen eller på ljudet från fötterna som slår i marken. Jag är närvarande i nuet. När tankar tränger sig på noterar jag att de finns. Jag gör ingenting med dem. Efter en stund är de borta. Dessa meditativa pass löser problem och löser upp problem. För över 100 år sedan skrev den amerikanska författaren Henry David Thoreau: "Methinks that the moment my legs began to move, my thoughts began to flow”. Lugn löpning gör dig både kreativ och bättre till mods. Hur kommer det sig?
En sak är att träning är bra för hjärnan. Personer som tränar har bättre minne och kognition. Men det är inte bara träning i sig, eftersom andra former av träning inte tycks aktivera tankar på samma sätt som lugn löpning. För två år sedan framförde tre hjärnforskare en hypotes om orsaken i en artikel i tidskriften Frontiers in Public Health. De menade att komplex mänsklig hjärnverksamheten, som till exempel kreativitet, hänger ihop med människans upprätta gång. De hjärnstrukturer som utvecklades för att du ska kunna springa utvecklade samtidigt alltmer sofistikerade sätt att tänka. Löpning och hjärna utvecklades tillsammans och lugn löptur ger dig därmed tillgång till sofistikerade kognitiva förmågor. Deras hypotes är att samverkan mellan hjärnbarkens vänstra och högra halva förklarar hjärnfördelarna med löpning.
I allmänhet är den vänstra hjärnhalvan förknippad med logiskt, linjärt tänkande, medan höger kopplas till kreativitet och intuition, även om båda sidorna används i viss utsträckning när du löser ett problem. Ingen människa är antingen högerhjärna eller vänsterhjärna. Det är en myt. Hjärnhalvorna styr också motsatta sidor av kroppen - den vänstra styr höger sida av kroppen och den högra kontroller vänster sida av kroppen. När du springer hoppar därmed kontrollen hela tiden mellan höger och vänster sida av hjärnan, vilket tvingar hjärnhalvorna att kommunicera med varandra för att samordna rörelserna.
När du springer lugnt kopplar du dessutom av. Löpningen (eller en promenad) ger dig en kognitiv paus. Nya insikter kommer oftast till dig när du stannar upp och kopplar av från de vanliga tankegångarna. Denna process är nödvändig för kreativt tänkande eftersom du annars skulle sitta fast i samma gamla vanliga tankemönster. Löpning är en chans att tappa kontrollen över tankarna och ”tömma hjärnan”. Det påminner om meditation som också syftar till att  "tömma hjärnan". Lugn löpning är naturligt meditativ av flera skäl. Det är avslappnande. Det är en rytmisk aktivitet. Varje steg och armarnas motsvarande pendelrörelser skapar en distinkt rytm. Denna rytm får nervcellerna att fyra av i en bestämd takt och det sänker hjärnvågornas frekvens till mellan 8-13 Herz. Denna hjärnfrekvens kallas alfavågor och är den lägsta frekvens som hjärnan kan upprätthålla utan att du tappar medvetandet. När du vaknar och somnar är andra tillfällen då alfavågor dominerar. Tankarna flyter på dessa vågor. I en dubbelblind och placebokontrollerad studie med titeln ”Functional Role of Frontal Alpha Oscillations in Creativity” publicerad i Cortex2015, kunde forskarna koppla alfavågor till ökad kreativitet och minskad risk för depression. Alfavågorna bröt loss tankegångar och gjorde personer mer kreativa och de bröt också loss destruktiva, återkommande tankemönster hos deprimerade individer.
Jag har blivit allt bättre på att springa meditativt. Övning leder till färdighet. Jag har nytta av färdigheterna i vardagen och när jag springer långt. Ett ultralopp - och även vardagen - är en kamp mellan olika tankar. Jag tänker att det är jobbigt, att jag borde ge upp, att jag inte kommer att klara det. Men genom att träna hjärnan att se det som tankar och inte som objektiva fakta, blir jag hela tiden bättre på att låta den typen av tankar ramla av längs vägen.

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.




söndag 12 augusti 2018

Hjärnfysikbloggen: sex fördelar med löpning

De flesta som börjar springa gör det för att förbättra kondition eller för att gå ner i vikt. Löpning är bra för hjärtat och ökar livslängden, dessutom förbrukar löpning massor av kalorier. Men det finns många andra bra saker som händer när du springer. Här är sex fördelar med löpning:
1. Bättre sömnNär du börjar springa är en av fördelarna att du sover bättre. Löpning sänker stressnivåerna. Det räcker med 20-30 minuter lätt löpning ett par dagar i veckan för att förbättra sömnen. I en studie som publicerades i tidskriften Sleep Medicine såg man att personer med sömnstörningar sov 85 minuter längre per natt efter fyra månader träning.
2. Lindrar depression
Det finns flera studier som visar att löpning är den bästa medicinen vid lindrigare former av depression. Löpning ökar nivåerna av viktiga neurotransmittorer som ofta är låga hos personer med ångest och depression.
3. Ökad mental styrkaNär du springer tvingas du gång på gång motstå impulsen att ge upp. Det gör dig mentalt starkare. Löpare är sannolikt bättre än icke-löpare på att göra saker som är lite besvärliga. Att inte ge upp är något du lär dig genom att inte ge upp.
4. Bättre minneI en studie gjord av forskare på University of British Columbia fann man att regelbunden aerob träning som får hjärtat att arbeta också ökar storleken på hippocampus, ett område i hjärnan som är avgörande för minne och lärande. Det räckte med två timmar i veckan. Styrketräning och stretching hade inte samma effekt.
5. Mer kreativI en studie med den fyndiga titeln Give Your Ideas Some Legs visade forskare från Stanford University att personer som gick en kort promenad på 6-15 minuter förbättrade sitt kreativa, konvergenta tänkande med 50 procent jämfört med de som satt kvar vid skrivbordet. Det tycks som att denna fördel uppstår genom samspelet mellan promenad och uppmärksamhet. Promenader och löpning kräver att hjärnan koordinerar rörelsen och det upptar därför en stor del av din uppmärksamhet. Därmed blir det lättare att släppa taget och låta andra tankar komma in och ge nya perspektiv på dina tankar.
6. Starkare självförtroendeNär du sprungit ett pass har du klarat av något alldeles själv. Det stärker din tro på dig själv. Genom att gradvis öka utmaningarna växer självförtroendet och du känner dig starkare i andra sammanhang också, inte minst för att du sover bättre, mår bättre, är mentalt starkare, får bättre minne och är kreativare.
Det får räcka med sex tips idag. Jag kan fortsätta och räkna upp ytterligare 30 saker som är bra med löpning, men det får bli ett senare inlägg.

Inlägget skrevs i vackra Trondheim.
Läs fortsättningen på Hjärnfysikpodden.






onsdag 4 oktober 2017

Hjärnfysikbloggen: Motion minskar risken för depression

En ny och mycket omfattande studie visar på ett tydligt samband mellan mängden motion och mental hälsa. Resultatet stärker hypotesen att regelbunden motion inte bara förändrar din kropp utan också din hjärna, vilket i sin tur gör dig mer resistent mot depression.

En timme räcker långt
Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet skyddar hjärnan vid depression, även om orsakssambanden bakom motion och psykisk hälsa inte är helt klarlagda. Forskare vid Karolinska Institutet visade t ex nyligen att vältränade muskler renar blodet från ämnen som är kopplade till stress.

Det är inte bara blod och syre som pumpas runt i kroppen och hjärnan när du springer. Löpningen sätter även fart på cellerna. De gör allt för att anpassa sig till all aktivitet. Gener aktiveras som ökar antalet mitokondrier. Det skapas nya nervceller och fler synapser som kopplar samman nervceller. Kroppen anpassar sig och hjärnan blir mer plastisk så att den kan anpassa sig till det ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.




torsdag 24 november 2016

Löpning minskar risken för depression

En ny och mycket välgjord studie visar på ett tydligt samband mellan mental hälsa och kondition. Resultatet stärker hypotesen att regelbunden motion inte bara förändrar våra kroppar utan också hjärnan och att det i sin tur gör oss mer resistenta mot depression.

Det har tidigare kommit studier som visat att löpning och raska promenader lindrar depression. Tyvärr har studierna varit små och baserade på intervjuer. Faktum är att de inte säger mycket mer än att motion kan vara bra och i alla fall inte skadligt.

I den nya studien, som publicerades denna månad, har några ...

söndag 8 november 2015

Löpning mot stress och depression

Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet skyddar hjärnan vid stress och depression, även om orsakssambanden bakom motion och psykisk hälsa inte är helt klarlagda. Forskare vid Karolinska Institutet visade dock nyligen på ett intressant samband i enstudie som publicerades i den ansedda tidskriften Cell. Studien visade att vältränade muskler renar blodet från ämnen ...



lördag 27 september 2014

Träning skyddar hjärnan mot ämnen som kopplats till depression och neurodegenerativa sjukdomar

Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet skyddar hjärnan vid stress och depression. Forskarna famlar dock fortfarande lite när det gäller att finna orsakssambanden bakom motion och psykisk hälsa. I studier på möss har forskare nu visat att när muskler används renas blodet från ämnen som är kopplade till stress och som är skadliga för hjärnan.

Träning sätter fart på proteinet PGC-1a1
När man tränar är det inte bara blod och syre som pumpas runt i kroppen, utan även små proteiner som ger upphov till en dominoeffekt i cellerna: det skapas nya proteiner, nya nervceller och synapser, som motverkar åldrande, depression och neurodegenerativa sjukdomar. Alla orsakssamband är inte klara än, men bit för bit läggs ett pussel om hur allt hänger samman.
Peroxisome proliferator-activated receptor gamma, coactivator 1 alpha, eller rätt och slätt PGC-1a1
Det senaste decenniet har kopplingen mellan träning och en frisk hjärna blivit allt tydligare. Man vet att tillväxtfaktorn BDNF ökar när man springer och att den förbättrar hjärnans plasticitet, d v s dess förmåga att anpassa sig genom nya synapser och nya hjärnceller. Man kan säga att forskarna har lyckats lägga ramarna för pusslet.

Det är sedan tidigare känt att proteinet PGC-1a1 ökar i musklerna och stärker dem vid uthållighetsträning. Detta protein gör mycket: Det främjar tillväxten av blodkärl, ökar effektiviteten i cellernas energianvändning, bryter ner fettsyror, och skyddar mot muskelatrofi.

Dopade möss
I en studie har forskarna använt sig av en framavlad mus med höga nivåer av PGC-1a1 i musklerna, vilket innebär att dessa möss föds med vältränade muskler. Dessa möss och vanliga möss utsattes för mild stress och efter fem veckor hade de vanliga mössen utvecklad depression, medan de vältränade mössen inte hade några depressiva symtom.

När forskarna tittade närmare på detta visade det sig att muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från det skadliga ämnet kynurenin, som är starkt kopplat till stress. Vältränade muskler fungerar alltså som ett reningsorgan.

De vältränade mössen hade också högre nivåer av enzymet kynurenin aminotransferaser (KAT), även det i musklerna. KAT katalyserar en kemisk förändring i kynurenin och omvandlar det till kynureninsyra. Skillnaden mellan kynurenin och kynureninsyra är att den senare inte kan ta sig igenom blodhjärnbarriären och vidare in i hjärnan. Den exakta funktionen av kynurenin är inte känd, men höga nivåer av kynurenin har uppmätts hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar och psykiska störningar. Det betyder att när PGC-1a1-nivåerna är höga i muskeln efter träning, omvandlas kynurenin till kynureninsyra, vilket får halterna av det skadliga kynurenin i hjärnan att sjunka på ett naturligt sätt.

Träning är en mental reningsprocess
Det kan förklara varför träning leder till mentalt välbefinnande trots att man drabbats av sociala bakslag och mentala motgångar.

Denna reningsprocess kan också hjälpa till att förklara varför depression är vanligare bland diabetiker, och varför det verkar finnas en koppling mellan fetma och depression. Möss som är diabetiker eller feta, har lägre nivåer av PGC-1a1 i sina muskler. Forskarna spekulerar kring om många sjukdomar helt enkelt beror på en obalans av PGC-1a1 och kynurenin.

Fortsatta studier kommer sannolikt öka forskarnas förståelse för denna reningsprocess och hjälpa till att hitta vilken typ av motion - styrketräning eller uthållighetsträning eller en kombination av båda - som bäst aktiverar PGC-1a1 i musklerna.
Styrketräning eller löpning eller både och?

Spring för livet
En löprunda tillsammans med andra i vackert väder är nog bland det bästa min hjärna vet. Man kan känna sig lite nere innan, men medan man springer är det som om hjärnan sköljs ren. Den nya studien visar att det faktiskt är så och att motion är bra för psykisk hälsa. Det är inte flum, utan stenhårda molekylära fakta. Läkare kan ordinera motion mot depression. Den stora fördelen är att det inte finns några biverkningar och att risken för beroende i detta fall är en risk som kropp och själ mår bra av.

Idag lyser solen, men molnen har samlat sig. Det har börjat blåsa. Det kanske ska bli storm. Bäst att skynda sig att springa medan man kan.

onsdag 18 juni 2014

Det är aldrig försent att ge upp

Jag såg ett experiment på TV eller Youtube, kanske Discovery. Några möss tvingades simma runt i en skål. De kunde inte ta sig upp. Efter några minuter av fruktlös kamp, gav de flesta mössen upp och flöt runt med nosen nätt och jämt över vattenytan; ett par tappra möss kämpade dock vidare. De hade fått antidepressiv medicin. Deras små mösshjärnor var därmed programmerade att tänka optimistiskt och de trodde att de skulle kunna klara att klättra uppför en lodrät vägg. Experimentet visade alltså att antidepressiv medicin fungerar. De gav inte upp, men i detta läge borde de ha gett upp, kan man tycka. Det var lönlöst att kämpa och det var inte ens värt att kämpa väl. Det förstod mössen som gav upp. De sparade på krafterna.


Man ska aldrig ge upp, sägs det. Men ibland är det bäst att ge upp. Genom att ge upp ett omöjligt mål, kan man samla ihop resurser för att nå ett mer rimligt mål. Det kanske är det som är kärnan i en typisk medelålderskris, som i stort sett alla tycks ”drabbas” av. Livet blev förmodligen inte som man tänkt sig och snart är det slut och framtidsutsikterna krymper för varje år. Några tar piller och mår bättre efter det och kastar sig över nya projekt. Andra drar sig tillbaka, begrundar livet och tar sig sedan an nya projekt eller startar om gamla projekt. De som kastar sig över nya projekt, kanske kraschar till slut och äter ännu fler piller. De som blev ”deprimerade” och tänkte efter, kanske tänkte varje tanke ett varv till och gjorde rätt till slut.

Bland det värsta man kan drabbas av är att förlora ett barn. Jag vet inte hur det är nu, men för 20 år sedan skrev man ut piller för att lindra depression efter ett förlorat barn. Men jag vet att i Norge gjorde man inte det vid samma tid. Sorg och depression är naturligt, en anpassning som utformats av livet självt. Det är ”meningen” att man ska dra sig tillbaka och hushålla med krafterna efter en svår motgång. Tar man det ett steg vidare är många depressioner sorg över något eller någon som man förlorat och varför ska man egentligen ta ett lyckopiller och riskera att man fattar felaktiga beslut, när själva poängen med depression är att man ska dra sig tillbaka, slicka såren, begrunda det som hände, spara energi och sakta komma tillbaka. Det är alltså en naturlig instinkt, som självklart också kan gå överstyr och ta över ett liv. Då behövs piller, terapi och motion. I det stora hela har förmodligen piller minskat lidandet och antalet självmord. Livet är inte enkelt.

Myten om Sisyfos
Som straff för att han skymfat gudarna dömdes Sisyfos till att utan uppehåll rulla en stor sten uppför ett berg, varifrån stenen sedan rullade ner igen. Den grekiska myten illustrerar en hopplös kamp och ett meningslöst liv. Det är lätt att se bilden av Sisyfos sammanbitna ansikte när han trycker sin svettiga kind mot den leriga stenen, fötterna som tar spjärn mot gruset och armarna som famlar efter nya grepp runt stenen när han pressar den uppför berget. När han når toppen, rullar stenen ner igen. Sisyfos tittar efter den och går ner genom dammolnet för att börja om. På vägen ner hinner han hämta andan. Nya tag och upp mot toppen igen.

Den franska författaren och filosofen Albert Camus menar att Sisyfos är en hjälte. Sisyfos inser att livet är absurt och accepterar sitt öde. Därmed kan han finna mening i livet, menar Camus. Jag tror i alla fall att han menar så. Camus är inte lätt att förstå. Man måste tänka sig Sisyfos lycklig, skriver han i slutet av boken. Jaha.

Jag har en lite kluven bild av Sisyfos strävan. Alla människor pressar stenar uppför berg, lunkar tillbaka ner till bergets fot och rullar upp dem igen. Livet är ständiga omtagningar. Det finns något stort i det. En daglig, men i grunden hopplös och maktlös kamp mot övermakten.

Men jag tycker också att han är lite dum i huvudet. Sisyfos har i och för sig inget val. Han är dömd av gudarna, men som metafor över livet är det kanske bättre att ge upp. Det finns ingen poäng att rulla en sten, som rullar ner igen. Livet kan inte vara att börja om på nytt hela tiden. Det kanske är bättre att tänka efter innan man börjar om. När man till slut hittat ett spår fortsätter man på det tills man lyckas eller misslyckas. Därefter prövar man en annan väg och man kanske går åt ett annat håll.

Som en rullande sten
Som ultralöpare kan man dock aldrig ge upp. För en ultralöpare är det alltid försent att ge upp. Tänker man tanken att ge upp, då har man tappat den viktigaste drivkraften. Ultralöpning tränar upp den där sega viljan att klara av något svårt. Det är en aerob aspekt av viljestyrkan. På sikt kanske det är riktigt bra. Att klara ett ultralopp är som att pressa kinden mot en lerig sten och pressa den allt tyngre stenen mot en bergstopp långt bort. En kort stund balanserar löpare och sten på toppen, sedan rullar stenen ner igen. När man går nerför berget känner man sig ganska nöjd, trots allt. Man behöver inte ha bråttom ner. Det är en tid för återhämtning. Det är snart dags för nästa lopp, någon annanstans. Jag tror ändå att det viktigaste är att vara i rörelse på något sätt. Annars är risken stor att det börjar växa mossa i hjärnan.

Swimrun i Söderhamn
Om jag kastas i vattnet simmar jag för livet. Jag behöver inga antidepressiva piller för det. Jag kan inte ge upp för då sjunker jag. Jag har inget val. Simma eller drunkna. Min simlärare bara skakade på huvudet när vi skulle flyta. Jag bottnade med hela kroppen efter några sekunder. Sen låg jag där och tittade upp på kropparna som flöt på ytan. Det måste kännas härligt, tänkte jag. Tänk att flyta som ett lik.

Igår fick jag ett erbjudande om att vara med i en ny tävling, den 16 augusti längs Hälsingekusten, som kallas Skärgårdsutmaningen. Det är en swimrun-tävling, d v s man både springer och simmar. Det lät ju nästan som ett självmordsuppdrag, men jag gillar att vara i rörelse, upptäcka nya platser och nya sidor av mig själv och andra. Man springer, hoppar, klättrar och simmar mellan några öar. Det låter ju hur kul som helst och extrakul att det är ganska nära till Söderhamn.

karta över långa banan. Källa.


söndag 10 mars 2013

Löpning, synapser och serotonin

Hjärnan är kroppens sista terra incognita. Man upptäcker fortfarande nya signalsubstanser i djunglerna av dendriter och i djupen av synapsklyftorna. Man upptäcker även nya sidor på gamla substanser, som t ex serotonin. En av de senaste upptäckterna är gjord av danska forskare och är mycket intressant för oss som springer och idrottar. Det tycks nämligen vara signalsubstansen serotonin som säger åt vår hjärna att sluta springa. Det är serotonin som gör oss mentalt trötta, så trötta att vi inte orkar ta ett steg till eller så att vi fattar helt fel beslut. Det är en smula paradoxalt eftersom man sedan länge vet att just löpning frigör serotonin, vilket får oss att må bra och medverkar till att vi vill fortsätta springa. Serotonin kan sägas vara hjärnans polis eftersom den håller lite kontroll på hjärnaktiviteten. Den påverkar humör, impulsivitet, ilska och aggression. Dessutom säger den alltså stopp, som en riktig polis. 
Serotonin sätter stopp. Lekte lite med paint:)
I den danska studien såg man att ett överskott av serotonin utlöste en bromsmekanism i hjärnan. Enligt Jean-François Perrier, en av forskarna bakom studien, beror det på att serotonin aktiverar en receptor just där neuronerna ska generera impulser till musklerna. Serotonin står således både på gasen och på bromsen. Det är inte uttröttade muskler, vätskebrist eller mjölksyra som gör att vi blir trötta, utan hjärnan känner av flera olika typer av input från kroppen och när kroppens homeostas hotas, strömmar en stor mängd serotonin ut i hjärnan och gör så att vi känner oss helt utmattade.

Neuroner och synapser
Det finns omkring 100 miljarder neuroner (nervceller, hjärnceller) i hjärnan. Dessa kommunicerar med varandra genom kemiska ämnen som kallas signalsubstanser. Ett neuron tar emot signalsubstanser från andra neuroner genom ett omfattande grenverk som kallas dendriter. Om summan av dessa inkommande signaler överstiger ett tröskelvärde skickas signalen vidare som en elektrisk aktionspotential genom neuronens utskott axonet. I slutet av axonet ligger säckar fyllda med signalsubstanser. Det ligger tusentals molekyler i varje säck, som kallas vesikel. När aktionspotentialen når dessa vesikler, öppnas de och nervimpulsen överförs på kemisk väg till dendriterna på en mottagande neuron på andra sidan. Denna kemiska koppling kallas synaps. Signalsubstanserna binder till receptorer på de mottagande dendriterna och öppnar jonkanaler, vilket i sin tur eventuellt ger upphov till en aktionpotential som skickar nervimpulsen vidare i hjärnans nätverk.



Om jag lär mig en helt ny italiensk glosa aktiveras en grupp neuroner. De binds samman med nya synapser. Om jag inte repeterar glosan, kommer denna koppling att försvagas och försvinna. Jag glömmer. Om jag istället övar på glosan förstärks synapsen. Kopplingarna mellan neuronerna blir starkare. Glosan formas fysiskt i hjärnans struktur. Ju oftare man upprepar något, desto starkare blir kopplingarna mellan hjärncellerna. Det är så information bearbetas, förmedlas och lagras i hjärnan. Det är bakgrunden till allt vi gör, till alla våra beteenden och minnen.

En vacker bild av en synaps. Den lilla rutan i slutet på axonet är förstorad till höger nedkant och visar hur den elektriska impulsen får signalsubstanserna att flöda över till receptorer på den mottagande neuronens dendrit. Källa Wikipedia.
Det finns över 100 olika signalsubstanser. Några av de viktigaste är dopamin, glutamat, GABA, adrenalin, noradrenalin, acetylkolin och serotonin. En del av dessa stärker och andra hämmar aktiviteten i hjärnan. Glutamat förstärker signalen, medan GABA hämmar den och de två står för nästan 80 procent av hjärnans signaltrafik. Summan av stärkande och hämmande signaler avgör om neuronen ska avge en aktionpotential och skicka signalen vidare över en synaps till ett mottagande neuron. Signalsubstanser som noradrenalin, dopamin och serotonin fungerar mer som regulatorer; de finjusterar flödet av signaler.

Ett neuron kan ha tusentals synapser till andra neuroner och man har uppskattat antalet synapser till mer än 100 biljoner, kanske så många som 700 biljoner. Antalet möjliga synapser är nästan oändligt. Enligt en uträkning är antalet möjliga synapser ett tal som börjar med en etta och följs av 200 nollor. Det är ett obegripligt stort tal. Antalet atomer i universum vore bara en pöl i detta hav av möjliga synapser.


Serotoninets ursprung och roll
För 700 miljoner år sedan utvecklade de första djuren en tarmkanal och serotonin användes för att koordinera tarmrörelser. Mer föda ger mer tarmrörelser, därmed betyder rik tillgång på serotonin att man befinner sig i en näringsrik miljö. De tidiga djuren använde alltså serotonin som en signalsubstans som indikerade tillgången på föda. Såväl en utsvulten rundmask som en deprimerad människa, upplever att de befinner sig i en ogynnsam miljö och de har båda låga nivåer på serotonin. Det är därför vanligt att behandla depression med läkemedel (serotoninåterupptagshämmare som prozac) som gör det serotonin som finns mer tillgängligt för hjärnan. Risken med detta är förstås att rundmaskarna försöker föröka sig istället för att spara energi och leta föda och att den deprimerade människan fattar felaktiga beslut.

Bästa sättet att öka mängden serotonin
Man kan öka nivåerna av serotonin utan läkemedel. Det enklaste sättet är kanske att ge sig ut i naturen och springa. När man springer är man på jakt och jakt ger belöningar i form av byte. Brist på både jakt och byte i det moderna samhället kanske leder till depressioner. Åtminstone tycks både själva löpningen och även belöningen efteråt, öka mängden serotonin och lindra och t o m bota depressioner. Dessutom leder solljus i sig till att serotoninhalten ökar. Ljuset meddelar hjärnan att det är dag och hjärnan svarar med att frisätta serotonin som gör oss pigga och på gott humör.

Nya superskidor
Det blir allt ljusare nu, safterna i hjärnan stiger. Alla är lite gladare. Den blå himmeln gör också tanken klarare, känns det som. Skymning och gryning drar sig tillbaka och livsutrymmet breder ut sig.

I morse åkte jag en skidtur tidigt på morgonen. All värme hade strålat ut i rymden under natten och det var kallt, men solen värmde när jag åkte på de hårda, kalla spåren. Det gick fort på mina nya superskidor som jag beställde i veckan från Pölder. Jag var aldrig riktigt nöjd med mina förra skidor. Glidet var dåligt, spannet obefintligt. Nu flög jag fram. Dels för att skidorna var mycket bättre, dels för att jag lärt mig en teknisk detalj. Jag längtar nästan till nästa skidsäsong. Det gjorde jag inte för ett år sedan.



Jag har haft en lugn träningsvecka och känner mig pigg och återhämtad. Den kommande veckan ska jag köra mycket hårdare. Jag ska springa, åka skidor och lyfta lite vikter. Jag kör hårt i tre veckor, sedan en lite lugnare vecka igen. Tre steg framåt, ett steg bakåt. När jag följer det schemat, brukar det gå bra.

lördag 3 september 2011

Löpning mot depression

När jag känner mig misslyckad, deppig och allmänt miserabel så vet jag att jag alltid kan öppna dörren och springa mig själv på bättre humör. Nu när jag håller på att kämpa med mina dåliga vanor är det också till hjälp att distrahera hjärnan med löpning. Den som springer syndar inte. Löpning gör dessutom hjärnan mer formbar, vilket underlättar för tankar att ta nya vägar i hjärnan. Den som är stressad eller mår dåligt sitter ofta fast i gamla tankebanor och går i djupa hjulspår. Det yttersta syftet med stress är att få oss att fly och löpning är därför ett utmärkt sätt att bränna bort stress. Kanske det t o m kan vara ett botemedel mot svårare depression.
Tre glada gubbar! Man kan inte vara deppad och springa samtidigt. Källa
Depressioner är en av de vanligaste åkommorna för personer mellan 15 och 44 år. En depression är ett allvarligare tillstånd än vanlig nedstämdhet som nästan alla drabbas av någon gång i livet. Kanske har vi blivit känsligare för stress p g a att vi är mer skyddade från stress från unga år, en utveckling som ibland går alldeles för långt som när föräldrar följer med på jobbintervjuer. Motgångar och problem är en del av livet och det är nog bäst om man gradvis lär sig hantera och bearbeta stress.

På senare tid har det blivit allt vanligare, åtminstone i USA, att läkare ordinerar motion mot depression. Det är en riskfri medicin utan negativa biverkningar. De positiva bieffekterna är dock många. En som länge funderat över detta är professor Madhukar H. Trivedi. Trivedi märkte att flera av hans patienter, som alla lider av allvarlig depression, kände sig lyckligare efter att de gått en promenad.

Patienterna i fråga tog ett så kallat SSRI-preparat, ett läkemedel som ökar tillgången på neurotransmittorn serotonin i hjärnan. Serotonin är en urgammal substans i hjärnan som ger kroppen upplysningar om den befinner sig i en gynnsam eller en ogynnsam miljö. En deprimerad person upplever att de befinner sig i en ogynnsam miljö, men genom att öka nivåerna av serotonin kan man få dem att bete sig som om omständigheterna var gynnsamma. Alla patienter svarade dock inte på medicineringen. De fortsatte vare deprimerade. Dr Trivedi började undra om en dos av träning skulle öka deras chanser att bli bättre. Det finns ganska mycket vetenskapligt stöd för den hypotesen. Man vet sedan länge att löpning ökar nivåerna av serotonin i hjärnan. På senare tid har man även sett att löpning ökar hjärnans plasticitet, d v s hjärnans förmåga att förändra sig ökar och det föds nya neuroner som kan skapa nya bättre spår och vanor i hjärnan.


Klinisk depression är ett allvarligt tillstånd och trots antidepressiva mediciner brukar bara omkring hälften tillfriskna. Visserligen ökar tillfrisknandet med ytterligare doser av andra läkemedel som t ex litium, men den typen av mediciner kan ge obehagliga biverkningar. Därmed fanns det inte mycket att förlora på att lägga in en träningsdos istället och Trivedi kontaktade andra forskare för att göra en klinisk studie.

Forskarna valde ut 126 patienter som alla använt SSRI-preparat under två månader utan att de blivit bättre. Ingen av dessa motionerade. De delades in i två grupper: en grupp körde en väldigt lätt träning motsvarande en 10 minuters promenad per dag. Den andra gruppen tränade hårdare, ungefär motsvarande 30 minuter rask promenad per dag. Det är den mängd träning som brukar rekommenderas för bibehållen och förbättrad hälsa.

Patienterna följde programmet i fyra månader. De både motionerade och tog medicin. Vid slutet av den tiden, enligt den studie som publicerades nyligen i The Journal of Clinical Psychiatry, hade ca 30 procent tillfrisknat, vilket är bättre än resultatet i samband det vanliga alternativet med tyngre medicinering.

Vana på recept
Men det är inte lätt att börja en ny vana även om den tilldelas som recept. Att börja nya vanor är krävande och det behövs mycket stöd för att den här gruppen av människor ska upprätthålla träningen. Det går inte bara att säga åt en deprimerad person att hon eller han ska åka hem och jogga. Risken är stor att inget händer om det inte sker någon slags övervakning. Man såg också att framför allt kvinnor som hade depression i släkten (d v s det fanns en genetisk komponent) hade det svårare än andra och att de lyckades bäst om de tillhörde gruppen som tilldelades ett lätt träningsprogram. Människor är komplicerade organismer och alla fungerar inte på exakt samma sätt.

Det är långt ifrån bevisat att löpning lindrar depression, men den här studien och andra studier ger visst stöd. Det kanske är så att inte alla blir friskare, vilket den här studien också pekar på. Om det finns en genetisk disposition tycks det som att löpning är mindre effektivt än annars. Om depressionen däremot är orsakad av miljön låter det troligt att förändringar i miljön kan vända utvecklingen. Det skadar inte att pröva. Det finns knappast några biverkningar och att ge sig ut är en handling som får de flesta att må bättre. När det gäller lättare depressioner eller allmän nedstämdhet är jag övertygad om att motion är det bästa sättet att känna sig bättre till mods.

En av de starkare berättelserna om hur löpning kan rädda en person från depression finns här.