söndag 29 mars 2020

Stänger av röksignalerna

Nu hoppar jag av nyhetsflödet. Flöden tar aldrig slut. De bara scrollar vidare. De tar alldeles för mycket tid och skapar onödig stress. Tiden är dyrbar och sömn värdefull. Shakespeare skrev att god sömn löser upp bekymrens hårda knutar. 

Det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana. Jag är nu inne på andra dagen. Jag uppdaterar mig på nyheter högst två gånger per dag och senast kl 19. Igår var det första dagen. Jag var mer produktiv och det kändes bättre. Jag fick avbryta impulsen att läsa nyheter några gånger. Jag saknade dem inte. 


Jag har länge undvikit flöden som Facebook och Twitter. Människan är gjord för att prata. Det är småprat som håller ihop flockar och gemenskaper. Det kommer att ta tid för oss att lära hur man twittrar eftersom våra hjärnor inte har utvecklats för att twittra över långa avstånd. Människan pratade och redde ut problem runt lägerelden, sedan skickade man en röksignal till andra ifall det var något viktigt man kom fram till. Eller så väntande man tills man träffades. Man förde knappast diskussioner via röksignaler. 

Twitter är en röksignal men i en värld där alla twittrar skapas bara dimma och förvirring, missförstånd och polarisering. Alla blir uppjagade. Det sista många gör innan de lägger sig för att sova är att ta en titt på röksignalerna. Inte konstigt att många har svårt att sova. 

Två fönster till nyhetsflödet

Jag är inte teknikfientlig. Det har alltid varit entreprenörer och ingenjörer som löst mänsklighetens stora problem. Jag är själv intresserad av AI, Spacex, solcellsteknik och utvecklingen av självkörande elbilar. Det är en utveckling som kommer att förändra vår värld. Vi kommer till slut också att lära oss och utveckla sociala regler för sociala media och hur man lever med mobiler

Jag har börjat lära mig. Jag är som ett litet barn som staplar och prövar mig fram. Nu testar jag att stänga av nyhetsflödet. Jag skapar två fönster istället: ett vid lunchtid och ett vid middagstid. När jag växte upp fanns Rapport och Aktuellt. Det kanske är en omedveten återgång till den ordningen.



Däremot gillar jag Instagram. Bilder är inte så krävande. Jag tar en bild och skriver en ganska meningslös text och lägger det i flödet. En del bilder sparar jag på kontot, men de flesta bilder försvinner efter ett dygn. De var ögonblick. Ingenting särskilt.


tisdag 24 mars 2020

Runners World - Sittandesjukan

Det är viktigt att vila, ändå är vila kopplat till så många hälsoproblem. De flesta djur vilar utan att det drabbar deras hälsa. Vila är normaltillståndet - sannolikheten att se ett aktivt lejon är ganska låg. Men varför är vila ett problem för människor? Eller är det ett nytt problem? Ja, enligt nya studier tycks vi vila på fel sätt.


Att sitta i flera timmar i sträck är kopplad till hälsorisker, som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, troligtvis på grund av låg muskelaktivitet och muskelmetabolism. Även om du springer flera timmar i veckan kan det inte kompensera allt sittande. För 8 år sedan ...

måndag 23 mars 2020

Några myter om coronaviruset

Några myter och även lite fakta om Corona ...


Covid-19 minskar när det blir sommar och varmt

Det finns hittills inget som tyder på att sommar och värme stoppar viruset SARS-CoV-2 som ger upphov till sjukdomen Covid-19 (som HIV ger upphov till AIDS). WHO skriver att virus sprids i både varma och kalla länder. Tropikerna är inte förskonade. SARS-CoV-2 sprider sig både i varma länder som Iran och i kalla länder som Island. Virus ogillar UV-strålning, men solen hinner inte bränna sönder ett virus på den tid det färdas från en mun till en annan. Räkna inte med att sommaren räddar oss. Den världsledande amerikanska epidemiologen Michael T. Osterholm - med mer än 300 publicerade studier under bältet - säger i en intervju med CNN:

”Let me make one point really clear; which I think has not received sufficient discussion. We keep hearing that this is going to die out with the spring warmer weather in the Northern Hemisphere. SARS ended in 2003 in June, but it had nothing to do with the seasons at all. It took until June of 2003 to understand how to stop transmission and then carry out our prevention activities. This had nothing to do with the seasonality of SARS. I've investigated outbreaks of MERS on the Arabian Peninsula when it was 110 degrees.

The other thing that seems to support the conclusion that there will be seasonality with COVID-19 is the seasonal nature of influenza. In fact, while there is seasonal influenza in the two hemispheres, it occurs year-round in the tropics. And of the last 10 influenza pandemics, two started in the winter, three in the spring, two in the summer and three in the fall. We have no evidence from what we know about influenza to suggest that COVID-19 will subside with summer in the Northern Hemisphere.”


Bild: S. Hermann & F. Richter från Pixabay

Hjälper bastu?

Jag bastar flera gånger i veckan, men jag gör det inte för att döda virus. Jag sover bättre. Forskning visar att höjd temperatur under dagen ger bättre sömn på natten. Man kan höja temperaturen genom att träna eller basta.

De som påstår att bastu hjälper säger att värmen dödar virus i lungorna, ungefär som feber. Men när inandningsluften når lungorna är den kroppstempererad. Som tur är. Det gäller även när du andas in kall luft. Lungorna kan inte hettas upp och inte heller frysas ner.

Stärka immunförsvaret?

Vi har ett starkt immunförsvar. Om det gick att stärka hade evolutionen redan stärkt det. Det finns däremot flera sätt att försvaga immunförsvaret på. I sin bok Why we sleep skriver Matthew Walker att en enda natt med 4 timmar sömn minskar antalet naturliga mördarceller - kroppens första försvarslinje mot bland annat virus - med omkring 70 procent.

Ett exempel på hur kroppen balanserar sin budget är feber. Genom att höja kroppstemperaturen med en grad minskar virus replikationshastighet 200 gånger. Så varför är vi inte alltid två grader varmare? Jo, det är kostsamt. Feber kostar mycket energi. Vi är redan mycket varmare än vår omgivning och kroppsvärmen är besvärlig för mikrober. Det är bara att se hur mikrober förvandlar kadaver till smörgåsbord när de svalnat.

Håll avstånd

Att hålla avstånd till andra hjälper eftersom närhet gånger antal möten ger risken att smittas. New York Times har en bra graf på det här. Skogshuggare är ganska trygga, medan tandläkare och kabinpersonal har en hög smittorisk. Mellan 1,5 och 2 meter är ett bra avstånd. Man kan tänka sig att det ska gå att lägga en människa av normallängd mellan sig och närmaste person.
Bild: New York Times

Nya studier visar att en nysning kan kasta de minsta dropparna 8 meter. Dessa droppar ligger sedan i luften upp till 10 minuter. Nysningar är dock milda vid corona-infektioner. De är vanligare vid förkylningar.

Nysning. Det röda molnet längst till höger sträcker sig 8 meter.

Simmar det delfiner i Venedig?

En del nyheter vill vi ska vara sanna. Nyheter som ger lindring, men som i själva verket är virala lögner. Människor klistrar och klipper ihop fake news. Exempelvis befinner sig delfinerna som sägs simma i Venedigs kanaler i själva verket i havet utanför Sardinien. 


Varken delfiner eller svanar i Venedig men bättre vatten.


Inte skapad i ett laboratorium

Konspirationsteorier frodas i dessa tider. Det finns länder och grupper som aktivt sprider dessa konspirationer. En sådan teori är att viruset skapats i länder som USA, Kina eller Israel. Men det är helt fel. Virus utvecklas genom evolution. Virus är ett bra bevis för evolution eftersom de hela tiden utvecklas. Det är därför det krävs nya vaccin mot influensa varje år. I fallet meSARS-CoV-2 var det sannolikt så att viruset gick över från fladdermöss till människa på en matmarknad med vilda djur i Kina.

Edit 27 mars: ny studie bekräftar att värme och sommar inte stoppar virus https://www.reuters.com/article/health-coronavirus-eu-ecdc-idUSL8N2BI604

lördag 21 mars 2020

Runners World - Vad är syftet med OS i Tokyo 2020?

Varför blir idrottare sjuka under mästerskap? En ny studie visar att det börjar hemma. Idrottare tar med virus som resesällskap. Vad betyder det för OS 2020 i Tokyo? Vad är syftet med OS? Är det hälsa och idrott? Eller är det något annat?


Att hålla sig frisk är avgörande för framgång, både under träning och tävling. Det finns ett samband mellan antal infektioner under ett år och resultat. Tävling betyder resor, flygplan, närhet med andra och många kontakter. Men vad är det som händer egentligen? Varför tycks många bli sjuka under stora mästerskap. En studie publicerad i British Journal of Sports Medicine, kanske kan ge svar. Forskarna följde det finska landslaget till vinter-OS 2018 i Sydkorea för att se hur virus och idrottare samverkar (vi är faktiskt ett resultat av detta samspel).

Virus tar flyget

I studien ingick 112 personer (både idrottare och stödpersonal). Den som visade något symptom - ont i halsen, hosta, mm - testades direkt. Forskarna kollade om det var virus eller bakterie och vilken sort. Det visade sig att mer än en tredjedel - 42 personer - utvecklade ...



söndag 15 mars 2020

Runners World - Nio hårda vetenskaplig fakta om löpning

Det finns många skäl att springa. Det finns fakta också. Hårda vetenskapliga fakta. Här är nio fakta som kanske ger dig motivation.


Starkare hjärta

Ditt hjärta blir starkare för varje löpsteg du tar. Hjärtat är en muskel. Som alla muskler blir hjärtat starkare när du använder det. Löpare pumpar mer blod för varje slag och har lägre risk för hjärtsjukdomar. Löpare har lägre vilopuls och mer hjärtvariabilitet. En studie från 2014 visade att personer som sprang så lite som 30 till 60 minuter i veckan minskade risken för hjärtdöd med 58 procent jämfört med de som inte sprang.

Sexigare

Som alla löpare redan vet är vi mer attraktiva än icke-löpare. En studie från 2015 visade att det funnits ett selektivt tryck eftersom löpare är generösa, intelligentare och ...


måndag 9 mars 2020

Runners World - Träna för livet

Det är aldrig för sent att börja träna. En sen start kan ge samma fördelar när du blir äldre som om du alltid tränat. Om du däremot tränat som ung och slutar träna i medelåldern, tappar du samma fördelar. Det visar en ny studie. Du är gjord för att vara aktiv.



Det finns flera studier som visar att träning förlänger livslängden. Men hur påverkar livslång träning livslängden? I en ny studie försökte en grupp amerikanska forskare ta reda på det. De gick igenom enkätsvar från mer än 300 000 personer, sedan delade de in personerna i fyra grupper: de inaktiva, de som tränat hela livet, de som varit ...

Läs fortsättningen här.



lördag 7 mars 2020

Många fördelar med kalorirestriktion

Om du vill minska mängden inflammationer i kroppen, leva längre och senarelägga åldersrelaterade sjukdomar ska du äta mindre mat. Åtminstone om du är en råtta. Det är slutsatsen i en ny studie av forskare från USA och Kina. Det är den mest detaljerade studien hittills om celleffekterna av kaloribegränsning.

"We already knew that calorie restriction increases life span, but now we've shown all the changes that occur at a single-cell level to cause that," säger Juan Carlos Izpisua Belmonte, professor vid Salk's Gene Expression Laboratory, i ett pressmeddelande om den nya studien.


Bilden visar de sätt på vilka kalorirestriktion påverkar olika aspekter av cellen, som minskad inflammation och aktivitet i flera gener kopplade till åldrande. Källa: Salk Institute
Åldrande är den viktigaste riskfaktorn för en rad sjukdomar, som cancer, demens, diabetes typ 2 och metaboliskt syndrom. Studier på möss visar att kaloribegränsning är det mest effektiva sättet att motverka dessa sjukdomar. Men vad händer i cellerna?

I studien jämfördes 56 råttor som åt 30 procent färre kalorier med råttor som åt som vanligt. Mössen följdes från 18 till 27 månaders ålder. (motsvarar 50 till 70 år för en människa)


Mindre åldrande

I början och slutet av perioden isolerade och analyserades nästan 170000 celler från 40 olika celltyper, som fettvävnader, lever, njure, aorta, hud, benmärg, hjärna och muskler. Forskarna använde genetisk sekvenseringsteknik för att mäta aktivitetsnivåerna i gener. De tittade också på den totala sammansättningen av celltyper inom en given vävnad. Sedan jämförde de gamla och unga individer i de båda råttgrupperna.

Råttorna med begränsad diet hade inte samma åldersförändringar som råttor med normal diet. De hade celler som liknade dem hos unga råttor.

De celler och gener som påverkades mest av matintaget var relaterade till immunitet, inflammation och fettförbränning. Antalet immunceller i nästan all vävnad ökade dramatiskt för råttorna som åt normalt men inte hos råttor med kaloribegränsning. I den bruna fettvävnaden - en typ av nyttig fettvävnad - ökade den kaloribegränsade dieten uttrycksnivåerna för många antiinflammatoriska gener till samma nivåer som hos unga råttor. Det tycks alltså som kalorirestriktion kan begränsa mängden inflammationer i kroppen som vanligtvis ökar med åldern.

Det var särskilt transkriptionsfaktorn Ybx1- en huvudomkopplare som förändrar aktiviteten hos många andra gener - som påverkades av kaloribegränsning. Den påverkades i 23 av 40 celltyper.



Periodisk kalorirestriktion

Själv kör jag en variant av kalorirestriktion som kallas periodisk fasta. Det betyder inte nödvändigtvis att jag äter färre kalorier. Jag äter under en kortare tid vilket aktiverar samma cellulära signalvägar. Jag följde 12/12-fasta i flera år innan jag tog steget ut och började med 16-18 timmar fasta. Jag fastar från middag till lunch/brunch. 

Gravida, ammande, ungdomar och personer med en historia av ätstörningar bör dock äta som vanligt.

tisdag 3 mars 2020

Sitt och stå-test

I en studie som omfattade 2000 personer mellan 51 och 80 år misslyckades 157 av de 159 som dog inom 6,3 år med att ta sig upp till stående utan att använda armar eller knän. Om du klarar det är du alltså i god form. 

Sitt och stå-test

Testet kallas för sitting-rising test (SRT) och ger poäng för varje rörelse från sittande till stående. Om du kan resa dig upp från golvet utan hjälp av händer eller knän får du högsta poäng: 10 poäng.



Testet är extremt enkelt och mäter flera viktiga funktionella faktorer, som muskelstyrka, flexibilitet, balans och motorik.



Så här gör du

Sätt dig på golvet och ställ dig sedan upp med så lite hjälp från dina händer, knän eller andra kroppsdelar som möjligt. För varje kroppsdel ​​du använder dras en poäng från maximala 10. Om du till exempel tar stöd med en hand och sedan använder ett knä - som är vanligt - förlorar du 2 poäng.

Minuspoäng
Forskning visar att resultaten är kopplade till risk att dö inom de kommande sex åren. För varje ökning i SRT-poäng förbättras överlevnaden med 21 procent.


Resultat i studie:

0 - 3 p = 6,5 gånger högre risk att dö inom 6 år än de som fick 8-10 p.
3,5 - 5,5 p = 3,8 gånger högre risk.
6 - 7,5 p = 1,8 gånger högre risk.

Testet ger en fingervisning om din funktionella form. Det är inte en dödsdom att få 0 poäng, men det kan vara ett bra mål att försöka förbättra poängen. Om du 
dessutom springer ett par gånger i veckan och orkar 20 armhävningar * är du sannolikt i mycket god form.

*Ett grovt genomsnitt. Varierar såklart med ålder och kön. En vältränad 40-årig man bör klara 27 armhävningar och en lika gammal kvinna 16. Om man är 30 bör man orka tio till. Efter 40 kan man dra av 1 armhävning vartannat år.

måndag 2 mars 2020

Runners World - Hjärtfrekvensvariabilitet och löpning

Olika personer svarar olika på träning. Träning är lika mycket en konstart och ett hantverk som en vetenskap. Det är därför det finns tränare, coacher och mentorer.

Vetenskap är mätbar kunskap, men all träning är inte mätbar. Många beslut är subjektiva. De bygger på kunskap och erfarenhet. Om du känner dig trött och presterar sämre efter hård träning är det ett tecken på överträning. Men finns det ett vetenskapligt sätt att upptäcka överträning?

Hjärtfrekvensvariabilitet

Ja, nya studier visar att mätning av hjärtfrekvensvariabilitet (Heart Rate Variability, HRV) gör det möjligt att diagnostisera överträning och behov av återhämtning.


De flesta löpare är vana vid att mäta sin puls, som vilopuls eller maxpuls. Pulsen visar på aspekter av hjärtats funktion, men den ger dig inte en helhetsbild. HRV går djupare genom att mäta hjärtats oregelbundenhet. Det finns inte två hjärtslag efter varandra som är exakt lika, utan de skiljer sig alltid åt i kraft, tid och längd. Oregelbundna hjärtslag ...

Läs fortsättningen här.

söndag 1 mars 2020

Ett leende betyder inte alltid glädje

Ansiktsuttryck är varken medfödda eller universella enligt ny forskning. Känslor beror på sammanhang och kultur. Det är en utmaning för AI, men det hindrar inte företag som arbetar med teknik för att bestämma kundnöjdhet genom ansiktsuttryck.

Att interagera med andra är ett komplext spel med att läsa signaler. Vi gissar att ett leende förmedlar lycka, så vi ler tillbaka. Vi tror att en rynka visar sorg och visar medlidande. Sedan 1960-talet har man trott att känslor och ansiktsuttryck är universella.


Men ny forskning visar att ansiktsuttryck inte är tillförlitliga indikatorer på känslor.

"The question we really asked is: 'Can we truly detect emotion from facial articulations?'" säger Aleix Martinez, professor i elektro- och datateknik vid Ohio State University i Columbus i USA. "And the basic conclusion is, no, you can't."

Martinez har fokuserat på att bygga datoralgoritmer som analyserar ansiktsuttryck, och hans kollegor presenterade sina resultat i februari 2020. Martinez och hans team analyserade muskelrörelse i det mänskliga ansiktet och jämförde dessa muskelrörelser med en persons känslor. De fann att försök att upptäcka eller definiera känslor baserat på en persons ansiktsuttryck nästan alltid var fel.

Alla visar olika ansiktsuttryck baserade på sammanhang och kulturell bakgrund. Det är viktigt att inse att inte alla som ler är glada. Inte alla som är glada ler. De flesta som inte ler är inte nödvändigtvis olyckliga. Och om du är glad går du inte runt och ler. Du är bara glad. 

I en artikel i DN säger Lisa Feldman Barrett att vuxna människor i en stadsmiljö rynkar ögonbrynen när de är arga i ungefär 30 procent av fallen. Det är mycket mer än ett slumpmässigt ansiktsuttryck, och tillräckligt mycket för att få en vetenskaplig artikel om det godkänd och publicerad. Men det är inte tillräckligt för det ska gå att dra säkra slutsatser om en människas känslotillstånd. Tillförlitligheten är låg, för i ungefär 70 procent av fallen rynkar folk inte ögonbrynen när de är arga. De gör något annat med ansiktet. Och människor rynkar ögonbrynen också när de inte är arga: När de koncentrerar sig eller hör ett dåligt skämt.


Faran med AI och ansiktsanalys, säger Martinez, ligger i möjligheten att missa den verkliga känslan eller avsikten hos en annan person och sedan fatta beslut om den personens framtid.

I ett experiment visade Martinez ett antal testpersoner en bild som bara visade en mans ansikte. Mannens mun är öppen och mannen tycks skrika. De som tittade på bilden trodde mannen var rasande, men när de fick se hela bilden såg de att det var en fotbollsspelare som firade ett mål.

I sammanhanget är det tydligt att mannen är glad. Men om du bara tittar på ansiktet - som AI - ser han livsfarlig ut.

Amerikaner ler mycket. Det är en kultur där folk vill visa vänlighet. Men i vissa kulturer är det oförskämt att le mot okända personer. Du kan få stryk om du går runt och ler på en stormarknad i en sådan kultur, säger Martinez. Det kan lätt bli fel.

tisdag 25 februari 2020

Runners World - Lugn och hård träning ger olika hjärneffekter

Lugn och hård träning känns på olika sätt och har olika effekter på kroppen men också på hjärnan. Lugn träning tränar kognitiv kontroll och uppmärksamhet, medan hård träning lär dig hantera dina känslor. Det finns likheter också: både lugn och hård träning förbättrar ditt humör.

I en ny studie jämförde forskare hjärneffekter av hård och lugn träning. Medan 25 män sprang på löpband med hård respektive lugn intensitet i 30 minuter, tittade forskarna in i deras hjärnor och analyserade förändringarna. Löparna svarade även på frågor som mäter positiva och negativa känslor.


Forskarna såg att lugn träning ökade antalet kopplingar i hjärnnätverk för kognitiv bearbetning och uppmärksamhet, medan hård träning ledde till fler kopplingar ...



måndag 17 februari 2020

Runners World - Löpning gör dig hjärnsmart

Som löpare lär du dig dina fysiska och mentala gränser. Varje löpsteg är en ny sida i boken om dig själv. Du bläddrar i dina tankar och utforskar din fysik. Du blir starkare, klokare och smartare.

Löpning förändrar dig. Efter en löptur känner du dig redo att lära och att ta in ny information. Du upptäcker att dina tankar är mer positiva – saker du oroade dig tycks inte längre lika oroväckande. Det är inte något du inbillar dig. Nya studier visar att du inte bara blir smartare och klokare av löpning - du känner dig även i bättre känslomässig balans.


Bättre hjärna

I höstas publicerades en studie som visade att en löptur på 3-5 km förbättrar synapserna mellan nervceller i hippocampus, ett hjärnområdet som är viktigt för inlärning och minne.


Hjärnforskarna gjorde sin upptäckt när de analyserade gener i nervceller som aktiverades under träning. En gen som kodar för ett protein som böjer cellmembranet, utmärkte sig mer ...

Läs fortsättningen här.

fredag 14 februari 2020

Rött kött och hjärtproblem

Dieter med mycket protein är bra för muskelbyggare och har också blivit populära hos de som vill gå ner i vikt, men en ny studie visar att mycket protein ger mer instabilt plack i artärerna. Instabilt plack kan brista och blockera artärer.

Bild: Pixabay.
"Det finns tydliga fördelar med viktminskning för dieter med högt proteinhalt, vilket har ökat deras popularitet," säger studiens huvudförfattare Babak Razani. "Men djurstudier och några stora epidemiologiska studier på människor har kopplat proteinrika dieter till hjärt-kärlproblem. Vi beslutade att ta en titt på om det verkligen finns en orsakssamband mellan proteindiet och sämre kardiovaskulär hälsa."

Forskarna matade möss med en fettrik diet för att bygga upp plack i artärerna. Därför fick några av mössen en proteinrik och fettsnål diet, medan andra fick en fettsnål diet med lite proteiner som kontroll. 

Proteingruppen ökade mängden protein från 15 till 46 procent av kalorierna. Det visade sig att de hade 30 procent mer plack i artärerna än kontrollgruppen.

Plack är en blandning av fett, kolesterol, kalciumavlagringar och döda celler. En slags immunceller som kallas makrofager - som betyder storätare - äter upp plack, men alltför mycket plack dödar dem istället och de döda makrofagerna sällar sig till placket.


Plack som marmorerats med döda makrofager är extremt instabilt. Det befinner sig på bristningsgränsen. När blodet pumpas genom artärer och når placken - särskilt i samband med högt blodtryck - är det risk att placket lossnar och stoppar igen artärerna. Det är ett recept för en hjärtattack. 

Hur hänger det ihop?

En diet med mycket proteiner - som är uppbyggda av aminosyror - aktiverar ett proteinkomplex med namnet mTOR. mTOR finns i nästan alla celler - däribland makrofager - och känner av tillgången på näring. Det är en urgammal funktion. mTOR-komplexets uppgift är att säga till när cellen ska växa och hämmar autofagi och annat underhållsarbete. mTOR stänger alltså av cellernas förmåga att rensa upp det giftiga avfallet från plack. Det är särskilt aminosyrorna leucin och arginin som aktiverar mTOR och avleder makrofager från renhållningsarbetet.

Leucin aktiverar mTOR (mTORC1).

Rött kött har mycket leucin jämfört med till exempel fisk eller proteinrika växter. När du äter rött kött tas proteinerna in i cellens lysosomer som bryter ner dem till aminosyror som leucin. Leucin aktiverar - tillsammans med insulin - mTOR. Det finns gott om näring och cellen fokuserar på tillväxt. Det ger muskler, men tycks försämra organismens livskraft på sikt om flödet fortsätter under lång tid.

tisdag 11 februari 2020

Runners World - Snölöpning

Det känns lättare att välja löpband än att springa ute under vintern. Ute är det kallt och halt. Det går långsamt. Men det finns många fördelar med att springa ute i snö. Snön skapar nya träningsmöjligheter.


Det finns även fördelar med löpband. Du kan köra exakta intervaller. Du sparar tid. Nackdelen är att löpband är statiska. Du upprepar samma rörelse. Du springer, men du kommer inte framåt. Du kommer aldrig runt hörnet eller över kullen. Du blir inte överraskad.

Variation

Snölöpning ger dig variation. Ju djupare snö, desto större utmaning. Du tvingas lyfta knäna, göra långa utfall, parera fall. Du tränar din balans. Snölöpning ger kroppen rejäl styrke- och flexibilitetsträning. Om du är ovan vid snölöpning känns det efteråt. Träningsvärken betyder att du är på väg att bli starkare på ...


onsdag 5 februari 2020

Flera fördelar med periodisk fasta

De senaste åren har det gjorts en rad studier av olika typer av periodisk fasta. Nyligen gjordes en stor randomiserad och kontrollerade studie för att titta på de biologiska effekterna av att fasta 36 timmar med ett 12 timmar långt ätfönster, så kallad varannandagsfasta. 

I studien ingick 60 personer där ena hälften följde varannandagsfasta och den andra hälften åt som vanligt. Dessutom studerade forskarna en grupp på 30 personer som utövat varannandagsfasta i minst 6 månader. De jämfördes med personer som aldrig fastat. Syftet med den delen av studien var att fånga upp långsiktiga effekter. 

Hälsofördelar med fasta

Det visade sig att personerna som fastade hade svårt att hinna äta lika mycket som tidigare. De minskade sitt kaloriintag med 35 procent och förlorade i genomsnitt 3,5 kg på fyra veckor. 



Förutom viktnedgång noterade forskarna en rad biologiska effekter hos de personer som fastade varannan dag:
  • Nedreglering av aminosyror som metionin. Eftersom aminosyror är en signal om att det finns tillgång på näring aktiverar de cellens centrala signalväg för tillväxt, mTOR. Fasta hämmar mTOR, vilket ställer in cellerna på underhåll och återanvändning av aminosyror. Det tycks vara bra för organismen på lång sikt. Studier visar att begränsning av aminosyror förlänger livslängden hos möss
  • Kontinuerlig uppreglering av ketonkroppar.
  • Minskade nivåer av den inflammatorisk markören sICAM-1.
  • Sänkta nivåer av tyreoideahormonet trijodtyronin utan att sköldkörtelns funktion blev nedsatt. Sänkta nivåer av detta hormon har kopplats till ökad livslängd hos människor.
  • Sänkt kolesterolnivå.
  • Minskning av bukfett. 

Dessa effekter har en evolutionär historia, tror forskarna. Människans fysiologi är känslig för perioder av näring och svält. Det tycks som att kontinuerligt intag av kalorier hämmar autofagi - cellens renhållningsarbete. När autofagi aktiveras äts trasiga delar av cellen upp och återcirkuleras, vilket motverkar åldrande. Gamla proteiner blir som nya. 

Autofagi. Lysosomer är cellens återvinningsfabrik.


Pröva fasta 

Jag har fastat minst 12 timmar per dygn i flera år, men på sistone har jag ökat tiden utan mat till 16-18 timmar. Jag springer och tränar utan problem på fastande mage. Det är en kombination som ökar autofagi. Jag har tappat några kilo bukfett och är mer alert och aktiv på förmiddagen. Lätt hunger är en bra drivkraft och svart kaffe ger "energi". Det går bra att styrketräna på fastande mage men jag äter direkt efteråt för att aktivera mTOR och muskeltillväxt. 

Om du ska börja fasta bör du först testa 12/12-fasta. Mer fasta än så är inte för alla och definitivt inte för exempelvis växande ungdomar, gravida eller personer med historia av ätstörningar. 

måndag 3 februari 2020

Runners World - Löpning är ett superpiller

Löpning är ett superpiller för både fysisk och mental hälsa. I tio år har jag följt och skrivit om forskning som på många olika sätt visar just det. Nya intressanta ämnen kommer och går, men löpning och mental hälsa består. 

En studie från Black Dog Institute som publicerades 2017, visade att personer som inte tränade hade 44 procent ökad risk att utveckla depression jämfört med de som motionerade en till två timmar i veckan. På något sätt tycks fysisk aktivitet motverka depression. 

Bild: studie 

Benen hjälper hjärnan

När du är stressad omvandlas aminosyran tryptofan till kynurenin. En del kynurenin tar sig in i din hjärna, där forskarna ...


måndag 27 januari 2020

Runners World - Spring dig en bättre hjärna på en vecka

Om du springer idag är din hjärna bättre inom en vecka. Nya studier visar att fysisk aktivitet inte bara ökar antalet nya nervceller i hjärnan, det förändrar också formen och funktionen på dessa nervceller. Det kan i sin tur påverka minne och fördröja demens. Och det går fort. Förändringarna syns redan efter sju dagar. 


Bild: Gerd Altmann från Pixabay
Hjärnan vilar aldrig. Den är alltid på. Den uppdaterar ständigt sina mentala modeller av världen för att öka din chans att överleva. För att hänga med och vara steget före skapar hjärnan nya nervceller, nya kopplingar och förbättrar kvaliteten på signalerna. 


onsdag 22 januari 2020

Runners World - Hårt och lugnt är bäst på lång sikt

De flesta vet att löpning är bra för hälsan. Men hur mycket är för mycket? Kanske är det en fråga om vila och återhämtning. En ny studie visar nämligen att även extrem löpning förlänger livet. Det tycks som att extremt mycket löpning kan vägas mot extremt bra återhämtning. 


Det finns studier som kopplat extremt mycket träning till förhöjda nivåer av kalcium, vilket indikerar styva artärer. En ny studie visar dock att riskfaktorer för normala personer inte nödvändigtvis har samma betydelse för vältränade löpare. 

Vad är extrem löpning?

I den nya studien definierade forskarna extrem fysisk aktivitet som mer än 10000 MET-minuter per träningsvecka. MET är ett mått på din metabolism. En vilometabolism på 70 kalorier i timmen motsvarar 1 MET. Om du springer ett hårt pass på 10 MET betyder det att du bränner 700 kalorier per timme. En timmes hård ...

söndag 19 januari 2020

Ditt första maratonlopp föryngrar blodkärlen med 4 år

En ny studie visar att nyblivna maratonlöpare minskar sin vaskulära ålder med fyra år. Artärerna blir smidigare och blodtrycket sänks. Dessutom är effekten större ju äldre och otränad du är. 

Att börja träna för sitt första maraton ger flera hälsofördelar. I en studie, som publicerades strax efter nyår, kunde forskare för första gången visa att nyblivna maratonlöpare, som tränade och fullbordande ett maraton, sänkte sin vaskulära ålder med fyra år. Eftersom det finna många som börjar träna med ett maraton som mål efter nyår, kanske studien ger dem motivation att fortsätta träna. 

Foto Iwona Castiello d'AntonioUnsplash
Forskarna undersökte 138 maratonlöpare som gjorde sitt första maraton i London 2016 och 2017. Ingen av deltagarna hade några hjärtproblem. De var friska, men ingen tränade mer än 2 timmar i veckan innan de startade träningsprogrammet. 

Alla deltagarna följde ett 17 veckor långt träningsprogram med tre pass i veckan. I snitt fick männen en tid på 4 timmar och 30 minuter och kvinnorna 5 timmar och 40 minuter på sitt första maraton.

Efter träning och maraton hade systoliskt och diastoliskt blodtryck minskat med 4 respektive 3 mmHg. Aortas styvhet minskade och var tydligast i distal aorta vars kapacitet ökade på ett sätt som motsvarar fyra vaskulära år. 

Ett halvårs träning kan alltså sänka blodkärlens ålder med fyra år. Studien visar också att ett halvår med genomtänkt träning räcker för att en frisk person ska klara ett maraton. Det är ungefär 17 veckor kvar till Stockholm maraton. Det är bara att köra igång:)

onsdag 15 januari 2020

Runners World - Löpning som livsstil

Många slutar att träna i 20-årsåldern. Studier, hus och barn tar tid. En del väljer att träna igen efter några år, andra väljer bort träningen resten av livet - det är ett val med stora konsekvenser.

Dina val formar den du blir. Att välja att äta en kvällsmacka en kväll betyder inte så mycket, men ditt val påverkar dig och till slut ser du dig som en person som avslutar dagen med en kvällsmacka. Dina val påverkar ditt beteende på både kort och lång sikt. Det gäller inte minst valet mellan att springa och inte springa.



Det finns flera studier som visar att träning förlänger livet. Men hur påverkar livslång träning livslängden? En grupp amerikanska forskare försökte ta reda på det. De använde sig av en databas med enkätsvar ...

Läs fortsättningen här.


måndag 13 januari 2020

Fysisk aktivitet ökar hjärnans gråa substans

De senaste åren har flera studier visat att konditionsträning är bra inte bara för kroppen utan också för hjärnan. Enligt en ny studie tycks träning bromsa minskningen av hjärnans gråa substans och den totala hjärnvolym, vilket är förknippat med åldersrelaterad kognitiv nedgång. 

Studien baseras på 2000 hjärnskanningar av personer mellan 21 och 84 år och visar på ett starkt samband mellan kondition och hjärnans gråa substans och totala volym. 

Detta resultat ger stöd för att träning som sätter fart på hjärtat bidrar till förbättrad hjärnhälsa och bromsar minskning av dess gråa substans. Det är ett indirekt bevis på att konditionsträning har en positiv inverkan på kognitiv funktion utöver förbättrad fysisk kondition. 

Forskarnas slutsats är att du bör träna minst 150 minuter i veckan. Det handlar om måttlig fysisk aktivitet som en snabb promenad. Det viktiga är att hjärtat arbetar. När hjärtat jobbar, mår hjärnan bra.

onsdag 8 januari 2020

Runners World - Löpning är meditation

En liten del av min fria tid består av löpning. Jag springer hårt ibland, men mest lugnt och de lugna passen – om jag springer ensam – blir gärna meditativa. Det tog tid att lära sig springa meditativt. Det är en färdighet och en superkraft. Det ger energi.

Jag springer två typer av meditativa pass. Antingen låter jag tankarna springa fritt och själva upptäcka saker längs vägen. Det är en sorts problemlösningslöpning. Det är löpning som aktiverar bakgrundshjärnan. Det hjälper mig lösa problem. Jag tar med ett problem och kommer tillbaka med en lösning.


Jag har blivit allt bättre på att springa meditativt. Övning leder till färdighet. Jag har nytta av det i vardagen och när jag springer långt. Ett ultralopp - och även vardagen - är en kamp mellan olika tankar. Du tänker att det är jobbigt, att du borde ge upp, att du inte kommer att klara det. Genom att träna hjärnan att se det som tankar och inte som objektiva fakta, blir du allt bättre på att låta tankarna ramla av ...

tisdag 7 januari 2020

Överträning tar död på lust och ben

De flesta tränar för lite, en del tränar lagom och några få tränar alldeles för mycket. Men vad är för mycket? Du klarar ganska mycket träning om du ser till att vila och återhämta dig. Problemet är att många inte tar sig tid att återhämta sig. De sitter ofta fast i ett destruktivt tankemönster om att mer är bättre. Men kroppen behöver tid att ta till sig nya erfarenheter och anpassa sig till den fysiska och mentala belastningen som den utsätts för. Om mer verkligen vore bättre, skulle 168 timmar träning i veckan vara optimalt. 

En fördel med regelbunden träning är att benmineraltätheten ökar. Det är en fysiologisk anpassning och ett skydd mot benfrakturer och benskörhet. En studie som gjordes 2017 visar att det finns en gräns för hur mycket kroppen kan anpassa sig. Extrem träning utan återhämtning riskerar att pressa kroppen utöver dess förmåga att anpassa sig. 

I studien tittade forskarna på förändringar i proteinerna osteoprotegerin (OPG, som stoppar förlust av benmineral) och sklerostin (SOST, som hämmar ny benbildning) hos kvinnliga elitroddare. Studien sträckte sig över nio månader. Forskargruppen valde kvinnliga elitdroddare eftersom de ofta drabbas av stressfrakturer. 

Roddarna tränade i genomsnitt ca 18 timmar per vecka. Nivåerna av OPG minskade avsevärt under den studerade perioden, vilket ökar risken för benmassaförlust. SOST-nivåerna varierade kraftigt och motsvarade variationen i träningsvolym så att de var högst under perioder av hård träning och lägst under lugna veckor. Nivåerna av inflammationer kunde också kopplas till mängden träning, vilket sannolikt ökade aktiveringen av SOST-genen. 

Forskarna upptäckte ingen förändring i benmineraldensitet före och efter försöksperioden. Det faktum att forskarna såg stora förändringar i OPG och SOST under perioder av tung träning tyder dock på att intensiv träning utan återhämtning ökar risken för benskörhet och skador. 

edmondlafoto från Pixabay
Skador kan alltså vara ett symptom på överträning, men det finns flera symptom på detta. Hög vilopuls, svårt att sova, infektionskänslighet, trötthet och depression, är några av ett tjugotal symptom på att något inte står rätt till. Eftersom brist på sömn i sig leder till försämrad återhämtning, är det viktigaste att få ordning på sömnen. En god natts sömn är den mest verksamma medicinen och den bästa återhämtningen. Under den djupa sömnen rengörs hjärnan, muskler och minnen stärks, celler och synapser bryts ner och sätts samman - allt med syfte att öka din chans att klara dig bra i livet.

Om du märker en trend med försämrade resultat och känner minskad entusiasm eller att det mesta känns jobbigare än vanligt, kan det vara en signal om att dra ner på träningen. För att bygga upp behövs vila, sömn och näring. För att utvecklas måste du hitta din egen väg mellan nedbrytande och uppbyggande krafter. Om det blir för mycket av det ena eller det andra, då nöts du ner tills du bryter ihop och faller samman.

Det finns ingen medicin mot överträning, istället får du lita till naturens läkande krafter och ditt eget förstånd. Tyvärr är förstånd något du lär dig av dina egna fel och misstag. Kanske är det så att du måste göra fel för att veta vad som är rätt för dig. Det viktiga är i så fall att göra så små fel som möjligt och att ta sig tid att lära sig av dem.


Läs mer om bland annat vila och återhämtning i prestationskoden som finns ute nu.

måndag 6 januari 2020

Under ytan

En människa klarar sig utan mat i veckor, utan vatten i dagar men vi klarar oss inte utan syre. Syre handlar om minuter. Men hur fast och bestämd är denna gräns? Jag kan hålla andan under vatten i en minut. Med lite träning skulle jag kanske lära mig att vara under vattnet i tre minuter. I sin bok Uthållighet - om människans gränser skriver Alex Hutchinson att rekordet är 24,03 och hålls av spanjoren Aleix Segura.

Jag och Segura tillhör båda arten Homo sapiens. Vi är utrustade med ett par lungor, ett hjärta som pumpar blod genom artärerna och en mjälte som producerar blod, men han har - till skillnad från mig - lärt sig att motstå de första impulserna att andas.


Foto: pixabay.
Det är snarare en mental färdighet än en medfödd fysiologisk förmåga. Segura föddes inte som säl, han har fokuserat och tränat upp både sina organ och sin vilja. Efter drygt 20 minuter under vattnet har Seguras organ samlat på sig så mycket koldioxid att han upplever att han måste upp och andas. Att ge upp och simma upp till ytan är alltid en medveten handling.

Till viss del handlar dykning också om det omedvetna. När du dyker och nerverna i ditt ansikte får kontakt med vatten aktiveras dykreflexen, en urgammal reflex som optimerar andning. Delfiner, valar och några fåglar, använder denna reflex när de söker mat under vattnet. Hjärtslagen går ner (10-30 procent hos amatörer, upp till 50 procent hos erfarna dykare). En långsammare hjärtfrekvens kräver mindre syre, vilket ger mer kvar för andra organ. 


Hjärnan är steget före

För erfarna dykare saktar pulsen ner innan de dyker ner i vattnet. Hjärnan gör en prognos baserad på dykarens mentala modeller och förutser det som kommer att hända. Det sker omedvetet, ungefär som blodtrycket stiger innan du reser dig från en stol.

När du befinner dig i vattnet går pulsen ner med ytterligare 10-20 slag i minuten. När du dyker djupare lämnar blodet extremiteterna och samlas runt livsviktiga organ som hjärta och lungor. Blodet lämnar extremiteterna - först fingrar och tår, sedan händer och fötter, därefter armar och ben. Blodet samlas runt hjärtat. För att förhindra att bröstkorgen kollapsar under trycket tillåter organ och cirkulationsväggar blodplasma och vatten att passera genom dem, så att de kan stå emot den massiva tryckökningen.

Fridykare kan dyka hundratals meter och stanna under vattenytan i flera minuter. Deras hjärnor har lärt sig vad det innebär och skyddar dem. Men i djupen kan du inte som under ett ultralopp plötsligt ge upp. Det tar tid att ta sig till ytan. Det kräver en hjärna som ser långt in i framtiden. Det är svårt, kanske för att människans förfäder lämnade vattnet för hundratals miljoner år sedan.


lördag 4 januari 2020

Runners World - Löpning ger starka knän

Icke-löpare talar ofta om för mig att löpning är skadligt för mina knän. Brosket slits ner och du utvecklar artros. Varför springa när du kan gå eller ta bilen, säger de. Tänk på din ålderdom. Tänk på hälsan. Då svarar jag att allt det de säger är myter. Löpning skyddar knäna. Nya långtidsstudier på löpare visar att löpare löper (sorry) lägre risk att utveckla artros i knäna jämfört med jämnåriga som inte springer.

I en studie testades 15 löpares knän. Forskarna tog blodprov och samlade in ledvätska. Sedan fick löparna springa på ett löpband eller sitta ner i 30 minuter. Efter varje tillfälle togs nya prov på blod och ledvätska. Därefter analyserade forskarna proven. De sökte efter molekyler kopplade till inflammation. Lågintensiva inflammationer i knäet bidrar nämligen till artros. De jämförde också förändringar av en annan substans som kallas COMP (Cartilage Oligomeric Matrix Protein). COMP tenderar att samlas i sjuka knän och används ofta som en markör för artros.



Löpning minskar risk för artros

Det visade sig att löparnas knän hade betydligt lägre nivåer av molekyler som kan bidra till inflammation. Efter löpningen hade också COMP-molekylerna ...



fredag 3 januari 2020

Nya perspektiv på cancer

Prestationskoden skriver jag en del om hur viktigt det är med perspektiv. Ju fler perspektiv - ju mer bredd - desto bättre blir du på att bli bättre och gå djupt. Det gäller inte bara individer utan även grupper. En grupp experter inom ett område har svårt att tänka på ett nytt sätt. Alla delar samma mentala modell av verkligheten. En grupp mer olika perspektiv kommer fram till bättre och mer uthålliga beslut.

För några år sedan gjorde National Cancer Institute (NCI) i USA något ovanligt och modigt. De satsade 15 miljoner dollar på tolv olika fysikbaserade forskargrupper. De ville inte ha mer av samma forskning. De ville ha nya perspektiv på cancer.

Larry Nagahara, som är ansvarig för detta initiativ, berättar att NCI använt fysiker för att utveckla teknik inom cancerforskning. Nu ville de istället att de ska ställa frågor, vilket kommer att skilja sig mycket från de frågor som biologerna ställt. En fysiker kan fråga ..." Hur mycket energi krävs för att en cancercell ska metastasera? ... Vilka krafter krävs för att en cancercell ska kunna röra sig? ". Förhoppningsvis kommer detta att ge nya sätt att se hur cancer utvecklas,
 säger Nagahara

Mutationer eller miljö

Det finns två teorier om cancer. Den somatiska mutationsteorin ser cancer som en genetisk sjukdom. En cell samlar på sig mutationer: fem, sex, sju stycken … och BANG – cancer. Det är den reduktionistiska standardteorin om cancer - ett genetisk fel leder till ackumulation av mutationer och cancer. 

Bild: skeeze från Pixabay
Den andra teorin kallas för Tissue Organization Field Theory. Den fokuserar på vävnaderna som omger cancer. Kroppens celler har alla en bestämd plats. En levercell ger sig inte iväg till lungorna. Levern kan dessutom inte existera utanför kroppen. Du träffar aldrig en lever i löparspåret. Den sitter fast inuti en organism.

Alla celler härrör från ett enda befruktat ägg, så samtliga celler i kroppen - inklusive alla olika organ - delar samma DNA. De ursprungliga stamcellerna har förmåga att bli någon del av kroppen - lungor, lever, hjärta och så vidare. Det är inte gener som avgör om en cell blir en levercell eller en lungcell, utan signalerna från omgivningens vävnader berättar för cellen att den ska utvecklas till en levercell. 

Alla problem i cellen, inklusive cancer, beror antingen på problem med själva cellen, eller på cellens omgivande miljö. Den genetiska teorin antar att dåliga frön ger cancer. Miljöteorin betonar att det är skillnad på om du planterar ett frö i öknen eller på din gräsmatta. Det är samma gener i fröet, men gräsmattan är en bättre miljö för fröets gener. Experter som undersöker frönas genetiska skillnader istället för att se miljön – gräsmatta eller öken – missar orsaken. Den ena växer för att det finns en gräsmatta, den andra växer inte för den försöker växa i en öken. 

En fysiker riktar kikaren mot cancer 

Nagaharas tanke är inte dum med tanke på hur fysikern Erwin Schrödinger gav upphov till konceptet om en komplex molekyl som bärare av den genetiska koden och att fysikern Carl Woese revolutionerade den biologiska taxonomin. Fysiker har ett stringent och vetenskapligt mindset.

En av fysikerna i projektet är den kände professorn och författaren Paul Davies. NCI gav Davies och han team fria händer att ta fram en alternativ hypotes till uppkomsten av cancer. Det dröjde inte länge innan Davies kastade fram hypotes efter hypotes. 



Bild: Darwin Laganzon från Pixabay
Davies tror inte att cancer är muterade celler. Han tror att det rör sig om en organiserad, systemisk överlevnadsmetod, inte en slumpmässig samling av genetiska mutationer. Det är ingen slump att cancer överlever kroppens avancerade immunförsvar. De är i själva verket själviska gener som vägrar dö. En cellodling från en kvinna på 1950-talet – Henrietta Lacks – används idag av forskargrupper världen över. Sammantaget väger hennes celler idag tusentals ton. Utifrån ett genetiskt perspektiv är de jordens mest lyckade människoceller. En cancercell delar sig och sprider sitt DNA. Det är evolutionens mest grundläggande mekanism. Det var så livet började en gång och cancer är cellens ”sub-rutin”, säger Davies. Om inte de vanliga rutinerna fungerar så går cellen tillbaka till sitt urgamla, encelliga beteende. 

Fysik bygger på hypoteser, experiment och observationer ända sedan Galilei Galileo slogs mot kyrkan på 1600-talet. En teori är bara värdefull om dess förutsägelser kan förklara observationer. Galileo hävdade att jorden kretsade runt solen och ett bevis för det var Venus faser, vilka gick att observera med kikare. Dessa observationer kunde endast förklaras med att jorden rörde sig runt en stillastående sol. Galileo blev dock tvungen att låta kyrkan göra en ”peer review” av denna upptäckt. Kyrkan godkände inte Galileis upptäckt och satte honom i husarrest.


Systemet med peer review betyder att din teori är godkänd om alla andra håller med. Det är ett problem med peer review, för om du lärt dig se världen utifrån ett paradigm är det svårt att se världen på något annat sätt. Carl Woese undvek tidskrifter som Nature och Science för sin nya teori om livets träd just för att slippa bli granskad av forskare fostrade i ett gammalt paradigm. 

De fakta som inte stöder paradigmet kallas anomalier – avvikelser. En del av dessa avvikelser leder till nya paradigm. Varför fungerar inte medicin x som var så lovande i teorin? Kanske kan personer med nya perspektiv hjälpa till med att ställa dessa frågor. 

Anden i flaskan

Davies hypotes ligger närmare miljö än gener. Dålig miljö triggar cellens subrutin. Cellen mår dåligt och mutationerna är biprodukter av cancer, inte orsak. Cancer är inte dåligt fungerande gener utan perfekta gener som gör det de ska. Davies liknar det vid att hålla kvar andan i flaskan. Anden ska stanna inne i flaskan. Om flaskan går sönder sprider sig anden – det är cancer. Då är förloppet väldigt förutsägbart. Vad det är som slår sönder flaskan är mycket viktigare än att förstå anden i flaskan. Vi kan inte besegra cancern, säger Davies. Cancer är en del av oss. Men vi kan kontrollera cancer med immunterapi (immunterapi har haft stora framgångar) och hålla cancern på plats. 



Davies kanske har fel. Det avgörs av experiment och observationer. Det stora värdet är ett nytt perspektiv på cancer. Det är alltid värdefullt med nya perspektiv. Vetenskapshistorien visar att det är nya perspektiv - som tvingar forskare att tänka till och tänka om - som leder till de stora upptäckterna.