Visar inlägg med etikett tester. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tester. Visa alla inlägg

måndag 24 mars 2014

Var finns psykopaterna?

I veckan diskuterade vi psykopater på fikarasten. En kollega fastslog att x minsann är en psykopat. Nej, sa jag. Han är visserligen argsint och ibland fullständigt hänsynslös, men under ytan finns det en annan sida också; han är känslig, empatiskt och hjälpsam, försökte jag. Psykopater brukar inte vara ”omedvetet” empatiska. Däremot kanske x har mer drag gemensamma med en psykopat än många andra. Det finns alltid skalor mellan svart och vitt. Mellan en och tre procent (högre andel män) av alla människor är psykopater, alltså ca 150 miljoner människor. Sen finns det självklart ännu fler med psykopatiska drag. En psykopat kan sägas vara en person med en hjärna som inte registrerar den stress som andra människor upplever när de blir skadade på något sätt. De är mer benägna att bedra och manipulera andra för personlig vinning och de är ofta medvetna om de sociala sanktioner som följer av detta beteende och kan därmed begränsa sitt beteende.

Det är förmodligen både gener och miljö som påverkar risken att bli psykopat. Trauman av olika slag kan leda till psykopati. Att det överhuvudtaget finns psykopatiska drag beror på att det haft ett visst överlevnadsvärde att vara manipulativ, självsäker och iskall. Ett samhälle som består av 100 % psykopater skulle knappast fungera, men en procent kanske är ganska lagom. Ett samhälle utan psykopater, betyder också att det saknas psykopatiska drag och ett sådant samhälle skulle bli statiskt och väldigt utsatt för en mutation som spred manipulativa drag. En procent skapar lite kaos, lite ordning och får oss andra att vara lite på vår vakt.

Enligt en definition är psykopater självsäkra, iskalla, manipulativa, orädda, charmiga, självupptagna, oansvariga, aggressiva och sorglösa.

En del av dessa är ganska positiva egenskaper. Men det är det manipulativa och tendensen att ta till våld, som gör psykopater lite frånstötande, tror jag. Det är inte särskilt många som vill bli manipulerade eller slagna.

Vanliga psykopatyrken
Enligt en studie för något år sedan som kallades the Great British Psychopath Survey, så finns det flest psykopater inom följande yrken:


Listan till vänster känns logisk. Psykopater dras till yrken som ger makt och till yrken där man tar mindre hänsyn till andra människors känslor. Det är ibland nödvändigt, som när man måste skilja på sak och person. En VD måste fatta ett beslut för företagets bästa och en advokat måste göra allt för att försvara sin klient. Vissa journalister går ibland över lik för en bra historia och kirurger måste skära itu människor. Att präster finns med kanske verkar underligt, men kyrkan är en hierarkisk organisation. Det finns många maktmänniskor inom kyrkan, vilket den norska pastorn Edin Lövås har skrivit om i sin bok Maktmänniskan i församlingen (Den farliga maktmänniskan). Det enda yrket som jag undrar över är kockyrket? En psykopat i köket? Det känns fel. De kriminella då? Att vara kriminell är inget yrke, men omkring 25-50 % av alla kriminella är också psykopater.

Listan till höger visar yrken som handlar om känslor, mänskliga kontakter och inte så mycket makt. Det är inget som lockar en psykopat.

Resten av alla yrken befinner sig någonstans mitt emellan och nästan alla människor har vissa psykopatiska drag. Det normala är att vara lite av varje. Det är de som hamnar längst ut på normalkurvan som är psykopater.

Är du psykopat?
En del har fler psykopatiska drag än andra. Får du över 30 poäng i detta test är du psykopat (vet dock inte hur vetenskapligt testet är). Får du mer än 6 poäng har du åtminstone vissa drag gemensamma med en psykopat. Har du mindre än 6 poäng kanske du jobbar inom något av de 10 yrkena med lägst antal psykopater. Får du noll är du förmodligen muminmamman. Själv klarade jag mig med bred marginal. Jag gillar nya upplevelser men är ganska snäll och empatisk, så jag hamnar för en gångs skull ganska mitt på normalkurvan.

Arg bagge
Jag vet inte om djur kan vara psykopater, men baggen i videon nedan är ganska ilsken. Eller så är han ett bra exempel på att man stå för det man tycker är rätt. Backa och sen på igen. Ge aldrig upp. Den där baggen skulle nog anfalla en lastbil:)



tisdag 28 februari 2012

Hjärngympa

Den här veckan trappar jag ner träningen inför Vasaloppet och Stafettvasan. Jag ska köra sista sträckan på stafetten och vi siktar på att bli bland de 30 första av över 1000 lag. Så jag kan inte ta det lugnt. Jag måste ge allt och sedan ladda om och ladda upp till söndagens Vasalopp. Jag får vila mig nu istället. Den här veckan blir det bara två träningspass. På måndag tränade jag som vanligt core och styrketräning, på onsdag ska jag försöka åka lite skidor. Jag stakade fyra varv runt Sidsjön i helgen och det kändes riktigt bra, särskilt nöjd var jag över att jag inte fick ont i armarna.

På torsdag åker vi mot Mora och på fredag kör jag Stafettvasan. Sen på kvällen blir det stor fest med god mat - fast man får vara lite försiktig förstås - och så efter det en dags återhämtning och kolhydratladdning till söndagens kraftprov. Jag tror fortfarande att jag ska klara en guldmedalj. Det hänger till stor del på hur ont det kommer att göra. Jag har inte känt något i armbågarna sedan Medelpad Classic Ski, men nittio kilometer medelst stakning sliter på allt som finns i en arm. Jag ska försöka använda magen i stakrörelsen så mycket som möjligt.

Twitterhjärnor
Eftersom man inte ska träna så hårt innan tävling kan man ju träna hjärnan istället, för träna och utvecklas måste man göra hela tiden. Annars börjar man dö ut. Hjärnforskaren Martin Ingvar säger att hyperstressade, twittrande hjärnor till slut bara kan producera twitterkorta tankar. Jag gissar att en twittertanke är högst 140 tecken lång. Det blir knappast några djupa tankar. Shakespeare hade inte gillat twitter.


2b or not 2b ...
Hjärnan anpassar sig efter den verklighet vi lever i och om twitter är vår verklighet, då kommer vi att få twitterhjärnor. En twitterhjärna har förmodligen dåligt tålamod, svårt att fokusera och få överblick. Det är förmågor som vi behöver i framtiden också så jag håller med Martin Ingvar. Å andra sidan kanske framtiden är mer fragmenterad och snuttifierad och i en sådan värld klarar sig twitterhjärnorna förmodligen bättre. Åtminstone för stunden, för de ser inte längre än 140 tecken in i framtiden. Nä, twitter är inget för mig. Inte bloggande heller. Det här är ju en blogg, men den är alldeles för långrandig för att kallas en blogg. Jag gillar inte att skriva snabbt. Helst vill jag vänta en dag och låta inlägget ligga till sig så att jag hinner eliminera alla logiska tankevurpor och skämt som inte var lika roliga dagen efter. Ibland resulterar det i att hela inlägget raderas, men det märker ingen av.

Wordfeud gör oss bättre på ord
Själv brukar jag köra lite wordfeud när jag fastnar i en kö eller hamnar lite på sidan och inte har någon dagdröm som kan ta mig därifrån. Det är lagom hjärngympa för mig. Enligt en ny studie från universitetet i Calgary förbättrar alfapet och wordfeud förmågan att visuellt känna igen ord även i vuxen ålder. Det var i flera fall mer än 20 procent bättre resultat på vissa typer av ordtester för alfapetspelarna än för icke-alfapetspelare. Huruvida dessa extra 20 procent spiller över på andra områden i hjärnan vet man inte än, men det kan mycket väl vara så. Wordfeud är dessutom en ganska lättsam - och ibland retsam - form av hjärngympa.

Förutom wordfeud har lumosity blivit populärt på sista tiden. Lumosity har förankrats hos forskare på Harvard och Stanford och används numera även i den amerikanska armén. Jag har laddat ner det från Appstore men jag har inte prövat det än. Det är säkert bra, men jag väntar med att testa det till efter Vasaloppet. Ett annat lite småroligt spel är Draw Something som vi spelat en del på sistone. Det är en digital version av mitt gamla favoritspel Pictionary.

Den bästa hjärngympan på nätet
På DN listade man nyligen de tio bästa sätten att träna sin hjärna på nätet. Här är några av testen. Perfekt nu när solen börjar värme. Man tar sin iPad och sätter sig ute och testar sin hjärna.

1. Strooptestet: Namnet på en färg visas i en icke överensstämmande färg. (Testet finns i mappen längst upp till vänster när man kommer in på sidan).

2. Basketbolltestet: Testar uppmärksamhet genom att räkna antalet gånger en boll kastas.

3. Homunculus: Ritar människokroppen skalad på ett sätt som motsvarar vilka kroppsdelar som styrs mest av hjärnan.

4. BBC-test för sinnena: 20 övningar på tid.

5. Delad uppmärksamhet: Testar om din slutledningsförmåga påverkas av störningsmoment

6. Bokstavsräkning: Testar om du i text hittar bokstäver som inte uttalas.

7. Smartare än en schimpans: Blixtsnabb visning av siffror som ska sorteras. Schimpanser klarar det. Men inte vi.


torsdag 17 februari 2011

Njurunda Runt och kända svenskar

Det ser ut att bli kallt när jag ska åka Njurunda Runt nu på lördag. Det låter bra för det betyder att jag slipper klistervallan. Jag gillar att åka när det är soligt och kallt. Det blir kärvt och man får jobba hårt med stakningen och man har bra fäste. När man glider på snö är det egentligen vatten man glider på. Skidorna glider fram som curlingklot, men vi har ingen som sopar fram en vattenyta framför oss. Vi får lita på skidornas friktion. Eller så kan jag ligga nära någon som drar upp farten åt mig.

Just nu pekar prognosen på kring 20 grader kallt vid starten. Det finns en liten risk att det blir så kallt att tävlingen blir inställd. Det vore synd, men det ska nog mycket till innan det blir inställt. Jag vet inte om det hänt förut? Vi har kommit en bit in på året och temperaturen stiger mitt på dagen. Jag hoppas och tror att tävlingen blir av, Njurundatävlingen är sista chansen för mig att kvala upp till fjärde startled i Vasaloppet.

Jag har aldrig åkt spåret i Njurunda förut. Men det fanns en spårkarta på tävlingens hemsida som jag försökte sätta mig in i. Det ser ut att vara mycket platt terräng ute på myrar som är omgivna av berg. Det är inga långa stigningar och utförslöpor som vid Södra berget runt utan långa flacka sträckor, vilket betyder mycket stakning. Det ser också ut som att spåren går längs med varandra så att man åker fram och sedan tillbaka i spåret bredvid. Då kan man kanske se hur långt efter ledaren man är och därmed uppskatta vilket startled man ligger på just då. Banan är längre än Södra berget, 4 km längre, och det kommer nog att ta över tre timmar att åka. Det blir tufft, men det ska vara tufft.

Idag skulle vi ha kört ett litet "seedningslopp" inför Stafettvasan, men snöfallet hindrade mig och många andra. Det får bli nästa vecka istället. Det är lite prestige. Man vill ju visa att man duger och platsar i lag 1. Det blev en vilodag istället. Det var nog bra för jag känner mig lite trött och hängig. Men snöskottningen slipper jag inte undan. Det har väl fallit 3-4 dm fluffig snö sedan igår. Även om varje spadtag blir lättare så blir det lika många spadtag. Imorgon ska jag valla skidorna och testa dem lite. Det blir bara någon kilometer, så i praktiken blir det nästan två hela vilodagar i rad. Jag tar det lugnt och laddar in lite extra nitrat i form av spenat, rödbetor och ruccola.

Sverige är bäst i norden
Vi får ju stryk av Norge i vinteridrott och danskarna sägs må bäst i världen. Finland är berömt för sina löpare och sin sisu i både sport och krig och isländskan är det klart häftigaste språket. Men vilket land skrivs det mest om? Google är ett fantastiskt företag på många sätt, de kommer ständigt med nya innovationer. Ett av de senaste är http://ngrams.googlelabs.com/ där man kan söka på hur vanligt förekommande vissa ord har varit i t ex engelskspråkiga böcker som publicerats sedan 1600-talet. Man kan söka på enstaka ord eller jämföra flera ord med varandra och se om de samvarierar. 



Sverige i ledningen. Per capita leder dock Island.

Sverige har haft ledningen sedan 1700-talet förutom under andra världskriget då Finland och Norge uppmärksammades mycket. Men den svenska strorhetstiden tycks ha varit under 1700-talet, i efterdyningarna av stormaktstiden. Det skrevs ganska mycket om Karl XII, Gustav II Adolf och om Peter den stores krig med Sverige. Voltaires bok från 1731 om Karl XII läses ju fortfarande, tyckte jag såg den på en bokrea häromåret.


Jämför man Volvo och Saab får man den
här bilden. Volvo leder.

Världens mest kända svensk

Vilken är den mest omskrivna svensken då? Jag har säkert glömt någon men jag skrev in Greta Garbo, Alfred Nobel, Björn Borg, Ingmar Bergman, Raoul Wallenberg, Ingrid Bergman och Astrid Lindgren. Resultatet blev så här:




Greta Garbo verkar vara den mest omskrivna. Alfred Nobel har också legat högt, med en viss toppning under andra världskriget då hans bidrag till mänskligheten uppmärksammades särskilt mycket. Ingmar Bergman hade en topp på 70-talet, men är sedan dess på väg ner. Raoul Wallenberg hade en toppnotering i samband med en Hollywoodfilm med Richard Chamberlain kring 1980. Jag testade att lägga in Annika Sörenstam och Peter Forsberg, men de syntes knappt. Vinnare är två skådespelare: Greta Garbo toppar och som tvåa kommer Ingrid Bergman.

Trodde jag. Sen kom jag på sångerskan
Jenny Lind. Hon var otroligt beundrad på sin tid och H.C. Andersen, som var olyckligt kär i henne, skrev t o m en saga - Näktergalen - som handlade om henne. Jag lade till några nya namn och det blev så här:




Jenny Lind blev överlägsen etta. I mitten av 1800-talet var hon otroligt stor, men ännu 2008 är hon den mest omskrivna svensken (åtminstone av de jag kom på. Mystikern Swedenborg är också ganska känd men inte om man söker inkl hans förnamn Emanuel). Det är Jenny Lind som pryder 50-lappen. Hur hon lät har vi ingen aning om eftersom man inte kunde lagra ljud på den tiden. 

fredag 31 december 2010

Mellandagspyssel: Ansiktsblindhet och kändistest

Jag läste en ny forskarrapport om att förmågan att känna igen ansikten ökar med åldern och är som bäst när man är mellan 30 och 35 år. Det är lite ovanligt, de flesta mentala förmågor når ett maximum tio år tidigare, när man är kring 25. Dessa resultat presenteras i det kommande numret av tidningen Cognition. Forskarna tror att det sena mognandet beror på att vi övar ansiktsingenkänning hela livet och vi blir bättre med övning.

I ett tidigare inlägg skrev jag om prosopagnosia, vilket betyder att man har svårt att känna igen ansikten. Det kan beror på en skada eller så kan det vara medfött och ungefär två procent av befolkningen har någon form av ansiktsblindhet. I testet jag gjorde fick jag under genomsnittet, vilket stämmer med mina erfarenheter. Det känns som att jag behöver nöta in ett ansikte. Men det var värre när jag var yngre. För många år sedan när jag var omkring 20 år satt jag i en timme i ett väntrum och pratade med en kvinna som visste allt om mig och min familj och det blev allt pinsammare för jag hade ingen aning om vem hon var och ju längre jag väntade desto mer pinsamt hade det blivit att fråga. Så jag höll god min. Jag vet fortfarande inte vem hon var.


Själva förmågan att känna igen ansikten finns i ett litet område i hjärnan som kallas fusiform gyrus. En liten skada där och det blir lika svårt att skilja ut ansikten ur mängden som om det rörde sig om gnu-ansikten. När det gäller gnuer har vi inte utvecklat förmågor att vara känsliga för skillnader, men de finns där. Egentligen är människoansikten också väldigt lika men vi har utvecklat ett distinkt område i hjärnan för att vi ska kunna skilja ut bekanta ansikten ur mängden av ansikten vi möter.



Vem är Alf och vem är Ulf?
Om du inte har gjort ansiktstestet tidigare så hittar du det i mitt gamla inlägg. Det var riktigt svårt och resultatet spretade bland dem som gjorde det. Jag kanske har dåligt ansiktsminne, men kändisar trodde jag att jag hade kläm på. Men i det här nya testet (som tar 5 minuter) visade det sig att jag bara kände igen 10 av 17 kändisar och då behövde man inte ens kunna namnet (det brukar vara den svåra biten - den där som var med i den där filmen där den där som var med ...), det räckte med att man angav att man kände igen kändisen. I genomsnitt brukar folk känna igen 12-13 st. Jag var alltså klart under medel. Inte kul:(.


Kändistest


Mitt resultat:
You correctly identified 10 out of 17 of the faces that you indicated you were familiar with. Based on the results we have so far, the average person who takes this test correctly identifies 75% of the faces they are familiar with.


Träningen

Idag körde jag stakintervaller i eljuset. Det blev 4 x 4 intervaller med lite upp- och nedvarvning. När man har lite tidsbrist i vardagen är intervaller perfekt träning. Jag undrar om jag hinner med ett litet återhämtningspass imorgon förmiddag? Jag hoppas det, det gäller bara att vakna i tid. Det blir i så fall sista träningen för i år och man kan summera träningstimmarna. Jag ligger högt över fjolårets träningsmängd och jag känner mig i mycket god form.





torsdag 30 december 2010

Mellandagspyssel: Vad är ett vackert?

När det kommer till skönhet finns det både en objektiv och en subjektiv sida. Den objektiva sidan har med gyllene snittet att göra, som jag skrev om här. I genomsnitt tycker människor ansikten som följer den matematiska kvoten 1.618 är vackrare än ansikten som är styckade efter andra kvoter. Det går att mäta och beräkna matematiskt. 


Matematiska formler och former
Det subjektiva är dock dolt i våra hjärnor. Det kan ju vara intressant att veta hur man ligger till så jag gjorde ett test. Testet har utarbetats av forskare på Harvard universitet och tar ungefär en kvart att genomföra. Först ska man medge att man vill göra testet och sedan fylla i ålder, kön och språk. Inget konstigt med det. Sedan får man se 95 ansikten i rask följd och då ska man göra en första bedömning av urvalet. Sedan poängsätter man ansiktena och utgår från just detta urval, så att det vackraste i just denna grupp får 7 poäng och inte jämfört med några andra (som din fru eller man). I slutet av testet får man ett resultat som kan jämföras med övriga som gjort testet. Vid ett tillfälle buggade testet men då tryckte jag på mellanslag och då visades nästa bild.

Skönhetstest


Mitt resultat:

Kvinnor
You gave the female faces in this test an average rating of 3.2. The average person taking this test gave the female faces an average rating of 3.8 out of 7.

Män
You gave the male faces in this test an average rating of 2.5. The average person taking this test gave the male faces an average rating of 2.6 out of 7. As you can see, people typically find female faces more attractive than male faces. This effect is fairly general, and not specific to the set of faces you saw in this test.

Scener
You gave the scene images in this test an average rating of 4.1. The average person taking this test gave the scene images an average rating of 3.9 out of 7.

Abstrakta bilder
You gave the abstract images in this test an average rating of 3.6. The average person taking this test gave the abstract images an average rating of 3.5 out of 7.

Slutsatser
Det tycks som jag är mer kritisk till kvinnor än till män, eller så ser jag ingen skillnad eftersom båda fick låga betyg. I kommentaren från testet står det att folk oftast ger kvinnor högre betyg än män och det stämde på mig. Men jag låg under medel på båda, vad det nu betyder ... Jag kanske tycker alla är lika fula :). Jag tror dock inte att jag är så kritisk i verkligheten. En bild är ett ganska dött ansikte. Däremot uppskattar jag vackra scener och när det gäller abstrakta bilder är jag ganska genomsnittlig, enligt testet.


Träningen

Igår blev det min första utomhuslöpning den här vintern. Det var härligt och ett skönt avbrott i springandet på löpband. Det kändes ovant att springa på snön istället för att åka på den. Nu kommer det att bli mer utomhuslöpning framöver. 

Idag var det 10 grader kallt och fantastiska skidspår. Jag tänkte först ta mina nyinköpta skidor och ta en premiärtur, men jag hade lite för bråttom ut i spåret och det blev fjolårsskidorna igen. Jag åkte ut till Högslätten och stakade 22 km. Nu är jag uppe i ca 351 km. Förra året hade jag bara hunnit 125 km vid samma tidpunkt.




tisdag 21 december 2010

Julpyssel: är du man eller kvinna?

Ett litet test så här i jultider. Tester ska man ta med en nypa salt, men det var ganska kul och välgjort som alltid när BBC är inblandade. Tänk på att när man ska hitta synonymer kan man skriva på svenska.

Könstest

Enligt testet var jag en ganska genomsnittlig man, ungefär 50 % in på den manliga planhalvan. Jag hade höga värden på rumsliga förmågor, som att hitta rätt vinklar och att vrida 3D föremål i huvudet. Jag hade också ganska bra värden när det gällde att hitta synonymer till ord, vilket anses mer kvinnligt. Sämst var jag på att läsa av ansiktsuttryck, men jag låg inte så långt efter medel för män. Jag tyckte det var svårt. Den roligaste biten var att välja vilket ansikte man föredrog mellan två olika former av samma ansikte. Det visade sig att jag föredrog feminina ansikten.





Resultat:

Angles
Your score: 19 out of 20
Average score for men: 15.1 out of 20
Average score for women: 13.3 out of 20

Spot the difference
Your score: 43%
Average score for men: 39%
Average score for women: 46%

Empathising
Your empathy score is: 10 out of 20
Average score for men: 7.9 out of 20
Average score for women: 10.6 out of 20

Systemising
Your systemising score is: 17 out of 20
Average score for men: 12.5 out of 20
Average score for women: 8.0 out of 20

Eyes
Your score: 6 out of 10
Average score for men: 6.6 out of 10
Average score for women: 6.6 out of 10

3D shapes
Your score: 12 out of 12
Average score for men: 8.2 out of 12
Average score for women: 7.1 out of 12

Words
Your score: you associated 6 word(s) with grey and you named 7 word(s) that mean happy.
Average score for men: 11.4 words total
Average score for women: 12.4 words total

lördag 11 september 2010

Första gången på rullskidor

Jag har lånat ett par rullskidor av märket Elpex och igår blev det debut. Efter jobbet tog jag bilen till ett industriområde utanför Timrå. Jag hade fått ett tips om att det gick bra att åka där och jag hade skrivit ut en karta med en 3,5 km lång slinga runt hela området. På vägen dit köpte jag ett par billiga (49 kr) skidspetsar på Biltema som passar bra för rullskidor, men för att byta måste man koka upp vatten och doppa spetsarna i det så att trugan lossnar, så jag får vänta tills nästa gång med att köra med riktiga stavspetsar. Jag körde med mina vanliga skidstavspetsar och det gick bra den här gången.

Trafikregler
Man ska hålla till vänster om man åker sakta och till höger om man åker fort. Det känns ju bäst att åka med trafiken så att bilarna kommer bakifrån om man kör riktigt fort.

En av killarna som var med på skidgången kom tillbaka blodig efter sitt första rullskidepass som han av någon dunkel anledning åkte samma dag. Det är svårt att svänga och nästan omöjligt att bromsa. Därför är det bra att inspektera rundan man ska köra i förväg så man vet hur man ska åka nedför. En kompis berättade att han susat förbi ett rödljus samt en polisbil och det gick ju inte att stanna så polisen följde efter med blåljusen påslagna och gav honom en rejäl utskällning i tio minuter. Men han fick inga böter. Kanske det var svårt att hitta en paragraf?

Volvo på rullskidor*
De flesta löpare blir skadade någon gång och ibland flera gånger och då måste man ha en plan B. Rullskidor är bra som reservplan. Fördelen med rullskidor är att det är skonsamt mot leder. Har man ett par rullskidor hemma kan man träna med dem i väntan på att skadan ska läka. Man rullar fram och slipper de hårda stötarna mot asfalten.

Alla duktiga skidåkare tränar på rullskidor under sommarsäsongen på grund av att det är den mest grennära träningen i förhållande till skidåkning. Löpning är bra för konditionen men då tränar man inte överkroppen tillräckligt mycket. Rullskidor förbättrar uthållighetsstyrkan i framför allt mage, rygg axlar och armar. Genom att jag ror och styrketränar på onsdagar och kör ett eller två rullskidepass under veckan så får jag en ganska allsidig grund inför vinterns skidåkning och nästa års Vasalopp.

Tankar om tid
Jag bytte om vid en skogsstig intill vägen. Den kändes ovant att snöra på sig pjäxor och ta på sig skidhandskar i det gassande solskenet, men just därför kommer jag nog att minnas det där ögonblicket i många år. Vill man leva ett långt liv ska man göra många nya och ovana saker. Den ovana handlingen eller upplevelsen tar plats i minnet och töjer ut tiden, medan upprepningarna och vanehandlingarna lägger sig så nära varandra att den tiden i efterhand bara susade förbi. Tiden kan tyckas långsam när man gör repetitiva uppgifter, men i efterhand har tio år av upprepningar gått väldigt fort. Reser man bort och har kul går tiden otroligt fort just då man upplever den, men i slutet av veckan tycker man att veckan varade en evighet.

Var rädd om hjärnan
I slutet ökade jag farten lite och lekte lite fartlek. Tiden bara rusade iväg och det var svårt att sluta. Passet kändes bra och värdefullt. Det blir mer rullskidor. Men nu måste jag köpa en hjälm, den kan jag ju ha när jag cyklar också. Det är väl lika korkat att åka rullskidor utan hjälm som att cykla utan hjälm och nu börjar jag bli så gammal att jag nästan blivit klok. Det är svårt att byta vanor, men det första steget är att bryta den och sedan fortsätta avbrytandet tills en ny bana banats i hjärnan och en ny vana ersatt den gamla ovanan.

Längtan efter snö
Det blev ingen diagonalåkning, bara stakning. Jag försökte staka med frånskjut men jag tappade nästan balansen innan jag fick till det till slut. I Vasaloppet är det mest stakning så jag tränar mest det. Jag tror roddträningen på onsdagarna gett resultat för det kändes som att jag hade lite bättre klipp i stakningen. Men det är svårt att jämföra asfalt och snö. Hur det verkligen förhåller sig får jag veta när snön faller och spåren har dragits.

Det var ett härligt omväxlande pass och mycket roligare än älglufs och skidgång. Det blir bra med ett pass vardera under hösten, älglufs och skidgång på tisdagar och rullskidor på torsdagar, i väntan på den första snön som jag gissar kommer den 11 november. Men jag hoppas den kommer redan i oktober.

I morse sprang jag ett lugnt återhämtningspass. Jag sprang tidigt och dimman låg tät, men när jag var tillbaka så sken solen. Det har hittills varit en ganska hård träningsvecka och söndagens distanspass återstår.

Fakta om Rullskidor

  • Rullskidor säljs i större sportaffärer och bra rullskidor kostar omkring 2500 kr. Det finns både skate och klassiska rullskidor. För en nybörjare är det nog enklare med klassiska skidor som har breda hjul, vilket gör det lättare för balansorganet.

  • Stavar kostar från 500 kronor och man använder samma som vid skidåkning. Enda skillnaden är att man byter ut de vanliga skidspetsarna mot rullskidspetsar, eller stavholkar som de också kallas. Det finns billiga sådana på biltema. Lite bättre med dyrare finns att beställa på Pölder, där kan man också köpa en prisvärd rullskidstav med färdig rullholk monterad
  • Man använder samma sorts pjäxor som vid skidåkning. En bra pjäxa kostar ca 1 000 kronor.

Utrustning man behöver
Rullskidor
Stavar
Hjälm
Pjäxor
Handskar
Reflexväst

*Volvo = "jag rullar" på latin


fredag 13 augusti 2010

Känner du inte igen mig?

Hjärnan består av hundra miljarder hjärnceller som var och en är kopplad till mellan 1000 och 10000 andra hjärnceller. Allt vi tänker, upplever och känner beror på aktiviteter som försiggår i denna klump av fett. Vi tar fettklumpen för given och vi har lite svårt för att ta till oss att allt vi är kommer ur en klump fett, men det blir tydligt om man tittar på vissa skador som kan drabba hjärnan.

Ansiktsblindhet
Vissa känner igen ansikten bättre än andra, men somliga är helt oförmögna att känna igen ett ansikte. De lider av prosopognosia eller ansiktsblindhet. De har en skada i fusiform gyrus, det område i hjärnan där vi identifierar ansikten. Prosopognosia kan vara medfödd eller bero på en skada. Personer med skador i gyrus fusiform är helt intakta, de har inga andra problem, förutom en oförmåga att känna igen ansikten. Enligt statistiken har 2 % någon form av ansiktsblindhet. Men lite blinda är vi alla och det kan nog det här testet bevisa som visar i vilken gyrus fusiform ni är:

Ansiktstest

Jag fick strax under 80%, vilket var lite sämre än snittet som var precis 80%. Det känner jag igen. Jag märker ofta att jag har svårt att koppla vissa ansikten till en början. Testet är svårare än man först tror och jag befarar nästan att jag kommer att drömma om de där ansiktena.

Thatchereffekten
Att hjärnan är inställd på att känna igen ansikten kan man också se på bilden nedan. Ser man bilden uppochner verkar ansiktena ganska normala, men vrider man datorn upptäcker man att något händer när man passerar 90 grader - ansiktena förvandlas till något groteskt. Om man inte har en vändbar bärbar dator kan man kika här. Fenomenet kallas thatchereffekten efter den första bilden som manipulerades, men nu kan man ju lätt göra en egen bild med hjälp av photoshop.


Slutsatsen av det hela är kanske att om man är riktigt ful ska man närma sig folk uppochner och hoppas att de inte lägger huvudet på sned ;).

Du är inte min mamma
Om kopplingen mellan gyrus fusiform och amygdala, den del av hjärnan som hanterar känslointryck, skadas kan det ge märkliga symtom. Amygdala är porten till det limbiska systemet och det område i hjärnan där inkommande sinnesförnimmelser får känslomässig laddning. Amygdala avgör om det jag ser är något jag ska jaga eller fly ifrån.

En person som har capgras syndrom tror att närstående personer har bytts ut mot bedragare. Förutom denna villfarelse kan de vara helt friska. Den kände neuroforskaren V.S. Ramachandran tror att detta syndrom beror på en skada i kopplingen mellan gyrus fusiform, som sköter visuell information, och amygdala som tolkar känslomässig information.

Personer med capgras kan se sin på sin mor och säga att hon ser ut som min mor men hon är inte min mor utan en maskerad bedragare. Men om mamman ringer då säger han "hej mamma". Det beror på att sinnesintrycken från öronen går in i amygdala från ett annat håll. Så fort han ser sin mamma tror han dock att hon är en utklädd maskerad bluff. Han tittar och känner igen sin mor, men får ingen känslomässig reaktion i amygdala, vilket man får när man ser någon som står en nära, och därför är han övertygad om att hon är falsk.

Vandrande kroppar
Men det finns ännu konstigare syndrom. När alla kopplingar till känslocentrat i amygdala saknas, då känner man följaktligen ingenting. Det finns sådana fall då personer kommit till doktorn och sagt att det inte är något större fel på dem förutom att de är döda. Det kallas cotards syndrom och är sällsynt, men illustrerar behovet av en välfungerande hjärna. En person med cotards syndrom är som en främling i livet. Han känner ingenting för någonting, det finns ingen koppling mellan sinnesintryck och känsla. Det går inte att övertyga personen med rationella argument om att han lever, han hittar alltid en förklaring. Det är ett farligt syndrom eftersom personerna testar sin dödlighet genom att försöka ta livet av sig.

Avsnitt ur Scrubs där en person med syndromet visas:


Länkar
V.S. Ramachandran, Phantoms in the Brain
Albert Camus, Främlingen




lördag 7 augusti 2010

Kan du se om clownen ler?

I ett inlägg tidigare i somras skrev jag om att vi kan skilja ett äkta leende från ett falskt. Det äkta leendet aktiverar en speciell muskel. BBC har konstruerat ett test där man får bedöma 20 ansikten i en liten filmsnutt. Gör gärna testet innan ni ser facit längre ner.

Testet.

När jag testade fick jag 18 rätt. Jag vet inte hur jag ska tolka resultatet. Eftersom jag hade rätt i 90 % är jag knappast en psykopat. Det var skönt att veta. Det var två genuina leenden som jag bedömde som falska. Båda var män. Jag kanske är en skeptisk person och då särskilt mot folk av mitt eget kön. Jag missbedömde 25 % av de äkta männen men jag blev å andra sidan inte lurad av någon med ett falskt leende.

Om jag ska tro det här testet så blir jag inte lurad av falska leenden, men jag är lite skeptisk mot leende män. Däremot känner jag igen en kvinna som ler och det är ju huvudsaken man har koll på kvinnorna;)

Mitt resultat:

som

jag

flyttar

ner

en

bit

att

man

inte

råkar

se

facit


Vad fick DU?

fredag 6 augusti 2010

Du ska inte tro allt du ser

Vi är utrustade med en outtröttlig hjärna som hela tiden tolkar de snabba ögonblicksbilder som skickas in via ögonen 3-5 gånger i sekunden och av detta blinkade ljus skapar en illusion av en kontinuerlig värld. Om hjärnan inte hade gjort det skulle vi se världen som om den var ett enda stort raveparty. Människor skulle förflytta sig i snabba små ryck från ett ställe till ett annat.

Världen är tredimensionell och hjärnan lyckas tolka den tvådimensionella näthinnans uppochnervända värld och skapa en upplevd rättvänd tredimensionell värld inne i vårt huvud. Men ibland blir vi lurade.

I ögats mitt sitter tappar, en slags nervceller som avläser färgerna rött, grönt och blått när det är ljust. (Minnesteknik för att skilja tappar från stavar: Tappar en massa färg.) Övriga färger är kombinationer av de tre olika celltyperna. Stavarna sitter längre ut och används när ljuset blir svagare. Den celltypen används för att bedöma ljusets intensitet. Ett föremål kan därför se väldigt olika ut i ljus och mörker. När vi tittar på en bild har hjärnan redan gjort en rad antaganden om bilden. I bilden nedan verkar det uppenbart att ruta A är mörkare än ruta B. Men det är en illusion. A och B är lika mörka, vilket man kan se på nästa bild längre ner.


I bilden nedan har jag lagt in två gråa streck. När de passerar A och B ser man att A och B är lika gråa. Tror man ändå inte på det får man väl dölja allt utom rutorna A och B.


Hjärnan gör sitt bästa för att skapa någon slags helhet av rutnätet och den tredimensionella cylindern som kastar en mörk skugga. Hjärnan vill helst se rutnätet som ett regelbundet rutnät och kör över sanningen. Att det inte förhåller sig så har vi lite svårt att erkänna eftersom du är din hjärna.