Nu är jag är trött på fötter, miles, gallons och pounds. När man läser bra böcker på engelska måste man sitta och multiplicera och dividera med oerhört ojämna tal som 1,609, 4,54609 och 28,3495231… Det kanske är bra för hjärnan, men jag snabbläser ofta faktaböcker och då tar dessa omvandlingar för mycket tid. Varför kan inte anglosaxare acceptera metersystemet? Vetenskapsmän (och militärer) gör det i hög grad eftersom de förstår värdet av standarder, men inte när de skriver böcker. Då måste de popularisera genom att ta bort alla matematiska formler och byta ut metersystemet mot fötter, miles, gallons och pounds. Om de åtminstone kunde ha metersystemets motsvarighet inom parentes.
Dessutom är ett gallon i USA inte samma som ett gallon i England, det skiljer lite mer än en engelsk pint. Den amerikanske pinten är lite mindre, fast det finns en större amerikansk pint också. I USA finns två olika pintar, en torr och en blöt. Det är väl en blöt pint man beställer i baren tillsammans med en halv torrpint jordnötter.
Joner och jarder
Översättningar blir ofta fel p.g.a. bristen på standarder. När Barack Obama talar om trillions and billions, översätts det ibland med triljoner och biljoner. Men det är biljoner och miljarder. Det blir fel på en faktor 1000 och efter ett tag kommer en rättelse i sändningen.
Miljarder finns inte på engelska. Det är en fransk uppfinning, milliard. På engelska säger man billion istället. Det låter mer korrekt med joner på slutet men det är inte heller riktigt rätt. Det heter ju miljoner och triljoner och skulle man följa den latinska formen borde miljard och billion bytas ut mot seskiljon. Alla miljardärer och billionaires skulle i så fall bli seskiljonärer. Det låter oseriöst, som en beskrivning av Joakim von Anka. Vi får nog dras med felöversättningarna.
Svensk pragmatism
Milen finns inte heller i metersystemet. Mil betyder tusen och en vanlig mil motsvarade tusen dubbelsteg för en normalkort romersk legionär, vilket blev 1483 meter. Svenskarna valde dock en annan definition och en svensk mil var ursprungligen 10688 meter. En svensk mil var så nära tio km att man avrundade den i samband med metersystemets införande. Typiskt pragmatiskt svenskt. Vi behåller milen men kortar av den lite. Men milen är en anakronism i metersystemet och inget man ska prata om i internationella sammanhang.
Kalles fot
Standardiseringen är viktig. När Vasaskeppet byggdes fanns hundratals olika längdmått. En aln kunde skilja sig från stad till stad. En fot var också olika. Karl den stores fot gällde som mått i ett land, medan en annan fot styrde i något annat land. Det är inte lätt att konstruera saker om måtten skiljer sig. Det hände t ex när Hubbleteleskopet visade sig vara felslipat och nu senast i samband med en kraschlandning på Mars.
Leve naturkonstanterna
I slutet av 1700-talet dominerade Frankrike och Storbritannien världen. Fransmännen definierade metern i förhållande till jordens omkrets och sedan spred Napoleon med våld och förnuft metern runt om i Europa. Frankrike hade metern och London Greenwich, det standardiserade tidssystemet. Men London accepterade inte metern. De kanske inte tyckte de behövde ta något från fransmännen sen de slagit Napoleon. Fransmännen accepterade dock både Newton och Greenwich.
Numer är en meter definierad av ljusets hastighet, vilket känns tryggare. Officiellt har England nu erkänt metern, men jag vill minnas att det står miles på alla vägskyltar.
Six feet under
Det kanske krävs en revolution för att skapa en standard. Metersystemet införs nästan bara i samband med kriser och revolutioner. Hade den amerikanska revolutionen följt efter den franska istället för tvärtom hade USA kanske bytt till metersystemet. Men nu är det för sent. De ger sig nog inte förrän de är sex fot under.
På lördag ska jag springa 21100 meter = 69225,72 fot = 23075,24 yards = 13,11 miles = 830708,66 tum = 35533,7301 alnar = sträckan man får om man lägger alla nervtrådar som finns på 4 kvadratmilimeter hjärnsubstans på rad.
Övrigt
Guide for anglosaxare
Apropå gårdagens inlägg om att medvetet sätta på ett ansiktsuttryck och lura hjärnan. Jag är lite tvivlande inför sanningshalten när det gäller bilden nedan från en gammal veckotidning, men Ralphs humör borde ju påverkas av det där uttrycket:D
Visst är det jobbigt med alla olika måttenheter. Jag höll själv på att göra bort mig för en vecka sedan då jag beställde nya skor. I sista sekund dubbelkollade jag och fick reda på att UK-size inte är det samma som US-size. Skulle jag gått efter US-måttet i mina skor så skulle jag ha beställt ett par aningen för stora skor.
SvaraRaderaPuh, vilken tur:)
SvaraRadera