Hjärnfysik fyller sju år

För sju år sedan den 20 juni 2010 skrev jag mitt första blogginlägg. Det var inget bra eller minnesvärt inlägg, men någonstans måste man ju börja. Det brukar jag tjata om - börja och bli lite bättre eftersom. Efter någon månad tyckte jag bloggen hittade rätt med inlägg om hur man blir löpare och att man kan springa hjärnan större (som fortfarande googlas fram och ett ämne som blivit populärt med böcker som Hjärnstark). Sedan dess tycker jag inläggen blivit bättre och bättre. Jag har helt enkelt blivit bra på att skriva blogginlägg eftersom jag ägnat mycket tid åt det.

Swiss alpine 2012. Målet upnått.

Min tanke för sju år sedan var att sluta blogga efter två år i samband med min ultra-debut i Swiss alpine 2012, men det är svårt att sluta med något man gjort i två år. Vanor blir en bit av livet. Jag fortsatte skriva, om än inte lika ofta. Vintern 2014 tänkte jag sluta igen, men då hörde Stefan Larsén på Runners World av sig och frågade om jag ville skriva och blogga för dem. Det gav en nytändning. Jag fokuserade på krönikorna och i andra hand på min nya blogg Hjärnfysikbloggen. Min gamla bloggspot länkade till de nya inläggen på Runners World. Antalet visningar på gamla Hjärnfysik halverades och sedan halverades de igen. Jag tänkte låta Hjärnfysik självdö. Det var google som höll liv i bloggen genom att skicka läsare hit som sökte på ord som rödbetsjuice, kväveoxid, bdnf och norska intervaller.

Oftast ligger jag i sängen och skriver.

För några månader skrev jag en artikel om prestation. Många försöker vara perfekta i varje ögonblick och det skadar den personliga utvecklingen på sikt. Det slog mig att jag ökat kraven på mig själv sedan jag började skriva på Runners World. Jag kastade inte längre ut snabba inlägg och infall som tidigare. Jag skrev mer sällan och därmed lärde jag mig inte lika mycket. Genom att skriva många korta inlägg om nya studier, lär jag mig mer och bygger in kunskapen i mitt nätverk. Ett sätt att lösa det på var att återuppliva Hjärnfysik som en enkel blogg med snabba inlägg baserade på en studie eller en tanke. Inte svårare än så. Inlägg som jag skriver rakt upp och ner och som lagras i hjärnan. De mer genomtänkte inläggen skriver jag på Hjärnfysikbloggen och de bästa sparar jag till krönikorna. Det funkar bra. Nu skriver jag ofta ett kort och snabbt inlägg här om dagen på Hjärnfysik. Märker jag att det finns flera kopplingar och att tankarna går lite djupare, sparar jag inlägget till Hjärnfysikbloggen och samlar mer information om det under 3-4 dagar. Om jag tycker det är mycket intressant (och inte allt för nördigt) sparar jag inlägget till en krönika i papperstidningen. Huruvida det räcker i sju år till handlar om motivation och det får jag på lite olika sätt.