Hjärnan är obegripligt snabb och man kan fråga sig om vi är medvetna varelser eller bara följer de kommandon hjärnan ger innan vi fattat ett medvetet beslut. I ett berömt experiment 1979 visade Benjamin Libet att en så enkel handling som att röra ett finger påbörjas i hjärnan en hel sekund innan vi medvetet bestämmer oss för att röra ett finger. Hjärnan har redan gjort ett val och vi tror att vi fattar detta beslut i samma stund som vi lyfter ett finger. Den fria viljan är enligt Libet på sätt och vis en illusion. Man kan också tänka på vad som händer när man bränner sig på en platta. Man rycker undan fingrarna och sedan kommer smärtan och man säger "aj!". Då är det tur att man inte måste vänta på medvetandet. Å andra sidan kan det ibland ta tre år från medveten tanke till handling, som i mitt fall med Vasaloppet.
Hjärnan är också snabb att tolka synintryck. Det tar bara några millisekunder för hjärnan att ge en komplex visuell scen en innebörd. Ibland kan dock en bild vara öppen för tolkningar, som bilden nedan. Är det en ung kvinna eller en häxa?
Psykologer älskar den typen av bilder eftersom den första tolkning vi gör kanske säger något om vårt omedvetna. Eller är det bläckplumpar som ska avslöja vårt inre?
Den snurriga damen
Vid tvetydiga bilder görs tolkningen på en högre nivå i hjärnans syncentrum, men den kan endast göra en tolkning åt gången. Ungefär som den snurrande damen i inlägget för några dagar sedan. Ena stunden snurrar hon åt ett håll och sedan åt det andra hållet. Det har inget med våra hjärnhalvor att göra, det beror på att bilden är mångtydig och hjärnan kan bara titta åt ett håll i taget, vilket vi kanske ska vara glada över. Världen skulle bli lite för lik kvantmekaniken annars på något sätt.
kvantumkorsning |
Albert är snyggare på håll
Aude Oliva, chef för Computational Visual Cognition Laboratory vid MIT, har skapat en rad intressanta tvetydiga bilder med en speciell teknik som kallas hybridbilder för att på så sätt lära sig mer om hur syncentrum fungerar.
Albert eller Marilyn? |
Aude Oliva och hennes team skapade hybridbilden i tre steg. Först tog man bort de finkorniga anletsdragen från Marilyn och därefter togs de grövre dragen från Einstein bort . Därefter lades bilderna på varandra. Bilderna förändras sedan som en funktion av avstånd och tid. Det visade sig att vi uppfattar grova drag oerhört fort, inom de första 30 millisekunderna. Detaljerna faller på plats först efter 100 millisekunder. Vi fokuserar även på de högre frekvenserna på nära håll men registrerar mjukare former på avstånd.
Det är därför du ser Albert Einstein på nära håll, eftersom endast skarpa drag är synliga, men när du backar från bildskärmen blir de suddig funktionerna synliga, och bilden av Marilyn Monroe framträder. Vi ser antingen Albert eller Marilyn, ingen Alblyn. Det är bara en bild som dominerar i det visuella området, den andra bilden upplever hjärnan som brus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar