måndag 23 augusti 2010

Mellan löpardojor och pjäxor

Jag sprang 23 km igår. Jag trädde på mig mina tåhandskar och sprang lite på måfå längs olika skogsstigar. Just nu har jag inget mål, ingen press. Det är skönt och befriande och det kändes ovanligt lätt. Sista 7 km ökade jag takten och sprang under 5 min/km utan att det kändes jobbigt. Jag vet inte om det beror på att jag sprang långt för första gången på ett tag i fivefingers eller om jag har någon slags formtopp nu eller om det beror på att jag springer mer avslappnat. Faktum är att det kändes lätt, som om jag studsade uppför backarna. Det har inte känts så bra sen jag sprang barfota längs stränderna i Algarve. Förmodligen var det en kombination av allt det jag räknade upp nu.

Jag trivs bäst med Fivefingers
Jag ska komma ihåg det till nästa år. Det kanske passar mig att pressa mig till det yttersta i ett lopp en vecka innan tävling och sedan ta det väldigt lugnt i en vecka. Dessutom kommer jag nog bara att springa i Fivefingers hädanefter. Jag springer helt enkelt bäst i dem och nu orkar mina vader med belastningen långa sträckor för jag känner ingenting idag. Det tycks ta ett halvår att vänja musklerna vid Fivefingers. Nästa löptävling blir förmodligen Sundsvall halvmarathon i maj om jag inte råkar hitta någon tävling i närheten de närmsta månaderna.

Inget mål i sikte
Det kan också vara så att jag är avslappnad p g a frihet. Jag har gjort det jag skulle och nu är det långt till nästa mål. Det kanske inte ens behövs mål? Mål och tävlingar sporrar, men kan man springa utan sporrar är man friare. En sporre gör ont. Det är något som en krävande ryttare slår in i sidan för att benen ska springa fortare.

Att det finns mål i livet är en metafor hämtad från löpartävlingar. Man ser livet som ett lopp med en början och ett slut. Men det är inte ett sådant mål man springer mot, snarare en mellantid eller ett delmål. Målet är ju ett slut, en punkt och den vill man ju egentligen inte nå, åtminstone inte just nu.

Terra Incognita
Jag har delat in året i 24 veckor löpning och 24 veckor skidor. Det är bra med cross-training. Jag hinner inte lessna och delar av mig går på sparlåga under ett halvår, medan andra delar kör hårt. Dessutom blir det fyra veckor över för att samla kraft och lust, byta fokus och återhämta sig, två veckor efter respektive säsong. Det är en tid då det inte finns någon riktning, ett ingenmansland. Jag springer lite på måfå och gör det jag känner för.

Idag är första dagen i planlöst läge efter ett ganska inrutat träningsliv i nästan ett halvår. Det ska bli skönt med två veckor där man gör lite som man vill och inte riktigt vet hur träningen ska gestalta sig. Det blir som det blir just nu men idag är det vilodag.

Vecka 36 börjar skidträningen inför Vasaloppet. Egentligen har jag 20 veckor inplanerad träning, men jag tar till 24 för att täcka in skador och sjukdom och andra oförutsedda utgifter. De två första veckorna är dessutom väldigt lugna så det blir en mjukstart. Allt för att jag ska orka springa och åka skidor så länge som möjligt, förhoppningsvis tills jag är 120 år. Jag tror att jag kommer att ha en chans mot kalorirestriktiva japaner i den ålderklassen:).

Mysteriet med den försvunna tian
Jag hörde en gåta för en tid sen som kanske är gammal men den satte lite griller i huvudet på mig. Tre vänner kommer till ett hotell och delar på hotellkostnaden som är 300 kr. De delar på kostnaden och betalar 100 kr var. När de gått till rummet kommer en hotellanställd upp och säger att de gjort fel och att det bara kostade 250 kr och han ger tillbaka 50 kr. Istället för att dela 50 i 3 så tar de tre vännerna varsin tia och ger den anställde resten som är 20 kr i dricks. Sammanlagt blev alltså rabatten 30 kr. De betalade således 300 - 30 = 270 kr. Det kostade alltså vännerna 270 kr + 20 kr i dricks, vilket blir 290 kr, 10 kr mindre än det ursprungliga priset 300 kr. 10 kronor försvann, vart?

7 kommentarer:

  1. Nä, de betalade 300-50= 250 kr + 20 kr i dricks. Resterande 30 kr upp till 300 kr delade de på.

    SvaraRadera
  2. Hej Johan, är lite avis på dig att du kan kuta så bra i tåskorna nu :) Jag har fått ont mitt i vänster trampdyna, och det är *trist* att vänta på att det ska lugna ner sig..

    Vad sprang du i för skor på halvmaran? Jag letar nåt alternativ till VFF då det blir lite kallare ute.. Jag åker ju inte skidor. =) Men det är svårt att hitta nåt som inte är "högklackat" i våra hemtrakter tycker jag :-(

    Och det känns lite vanskligt att beställa över nätet, jag vill gärna prova skor innan jag köper. Men man kanske inte har något val..!

    SvaraRadera
  3. Vad kul att du springer så bra i VFF! :) Jag och killen sprang Midnattsloppet i Gbg i lördags. Det var vi och en till (som vi såg iallafall) som hade tåskor. Det gick väldigt bra. Både jag och killen tog personligt rekord på milen.

    SvaraRadera
  4. Fredrik Petersson24 augusti 2010 kl. 11:06

    Johan:
    Håller med dig om att när man väl vant sig vid VFF så är det svårt att gå tillbaka till "vanliga" skor. Om jag ska skaffa någon form av andra skor för löpning så kommer det att bli några extremt minimala skor.

    Härligt att höra att det går bra att springa så långt i VFF. Det är alltid skönt när man väl kommer in i det som enligt mig är "runners high" dvs att man springer fort, avslappnat och känner sig lycklig samtidigt.

    Sen vet jag inte hur du lagt upp träningen för vintern med skidor men jag tror det kan vara bra att försöka få med lite löpning då och då för att inte tappa musklerna som du byggt upp för VFF.

    Stefan:
    Jag har funderat på samma saker inför vintern och kommer köpa ett par VFF Trek Sport:
    http://birthdayshoes.com/vibram-five-fingers-trek-sport-blue-bikila-released-for-sale

    Ska testa dessa under hösten så förhoppningsvis funkar de bra under vintern när det blir lite halare och kallare. Här i södra Sverige runt Linköping är det ganska ofta barmark stora perioder under en "normal" vinter så då funkar säkert ett par vanliga VFFs.

    Har även kollat på är någon form av minimal Icebug med bra grepp men inte hittat någon som haft både bra grepp och inte för mycket dämpning än.

    Hör av dig om du hittar något som verkar bra till vintern.

    SvaraRadera
  5. Blir löjligt avundsjuk på dina FF! Som du vet så hittade jag inga i Göteborg. Jag vill ju gärna testa ett par innan inköp. Efter mitt barfotapass i söndags kände jag inte av någon träningsvärk alls (vilket förklarar hur jga kunde springa 22 km igår). Men jag kommer att följa ditt råd att ta det lugnt. Således blir det 2 km barfota på söndag.

    SvaraRadera
  6. Stefan: Ja, jag hörde att du hade ont nu:( Jag springer i icebug eller så investerar jag i de VFF som Fredrik skriver om. Jag har de här icebuggarna http://www.basjukgymnastik.se/_pics/SISU_olx.jpg
    Du kan åka till Birsta på Team Sportia och höra med killen som springer runt i VFF. Han är duktig och hjälpsam och kan nog leta fram bra skor.

    Fredrik: Jajamensan, jag kommer att springa någon gång i veckan.

    Dessi: Jag läste om ditt rekord. Härligt när det går framåt, eller hur:)

    John: Det verkar vara en bristvara nu. Det är kul men trist för dig;)

    SvaraRadera