Stafettvasan och telomerer

Nu är det bara några dagar kvar till Stafettvasan. På fredag smäller det. Jag har varit med alla år utom ett sedan 2007. För det mesta har jag kört sista sträckan - 19 ganska lätta kilometrar. 2007 körde jag på 1:40:40 (5:18/km). Då var jag nybörjare och det gick mest på vilja. Sedan har det gått fortare för varje år. I fjol körde jag på 59:15 (3:07/km). I år borde det gå ännu snabbare om nu föret är någorlunda bra. Jag hoppas på 56 minuter. Det skulle se bra ut med en kilometertid under 3 minuter.

Växling Stafettvasan 2011. Alltid vanskligt att sätta fast chippet.

Målet för stafettlaget är att vara bland de 15-20 bästa. 2012 kom vi på 19:e plats av ca 1000 lag, men vi är nog alla lite bättre i år. Jag kommer i alla fall att ge allt. Det är årets sista skidtävling. Nu gäller det att hålla sig frisk sista veckan. Det är en utmaning på en planet som domineras av virus. Just nu är det dessutom både förkylnings- och influensatider. Jag är omringad av sjuka människor.

Vi har inga reserver till stafetten så ingen får bli sjuk. Sannolikheten att jag blir sjuk är i alla fall rätt liten. Ibland känner jag mig lite halvkrasslig och hostig efter att jag har tävlat eller om jag sovit dåligt. Men jag minns inte när jag var riktigt sjuk senast. Det måste vara flera år sedan. Det kanske beror på att jag har långa telomerer. Jag hoppas det. Långa telomerer ger skydd mot infektioner, enligt en ny studie. Dessutom ökar långa telomerer sannolikheten för ett långt och friskt liv. Men det är bara sannolikheter. Man kan dö när som helst och det är helt säkert.

Skydd mot förkylning
I studien om telomerer och infektioner fann man att det gick att förutse risken för att bli förkyld genom att mäta längden på telomererna. Telomerernas längd är en markör för cellernas ålder. Telomererna sitter längst ut som ett skydd på kromosomerna och varje gång en cell delar sig faller en bit av telomererna bort. Till slut blir de så korta att cellen inte kan dela sig utan att skada sitt DNA och cellen dör.

Sedan tidigare vet man att när vi närmar oss 60 ökar risken för sjukdom och död om man har korta telomerer. Man vet också att stress, depressioner och dålig hälsa förkortar telomererna, medan motion - som t ex några löppass i veckan - förlänger telomererna genom att aktivera ett enzym - telomerase - som bygger på och förlänger telomererna. 

Telomererna påverkas alltså av en rad olika miljöfaktorer och tidigare studier har framför allt inriktat sig på äldre personer. I den nya studien ville forskarna se vad telomererna betydde för yngre personer. Man studerade 152 personer mellan 18-55 år och utsatte dem för förkylningsvirus. Det visade sig att de med kortare telomerer var mycket känsligare för virus. Sambandet blev tydligt efter 22 års ålder. Innan dess betydde telomerernas längd ingenting. Särskilt viktiga var telomererna i kroppens cytolytiska T-celler. Förkortade telomerer i dessa celler har tidigare förknippats med sämre immunitet. De är viktiga för att eliminera inkräktare. Forskarna tror att personer med kortare telomerer i de cytolytiska T-cellerna löper en större risk för infektion eftersom de har färre funktionella cytolytiska T-celler tillgängliga som kan attackera förkylningsvirus.

Förläng telomererna med löpning
Löpare är friskare än de som inte löper och kanske är orsaken tillgång till fler cytolytiska T-celler med långa telomerer. Åtminstone kan det vara en del av förklaringen och det är alltid roligt när man kan påverka sitt öde. Genom att springa blir man friskare och lever sannolikt några fler friska år. Det gör att löppasset är en ganska bra investering för framtiden.

I ett tidigare inlägg skrev jag om T-cellernas betydelse för hjärnans tankeverksamhet. Det kanske också styrs av telomererna? Ju längre telomerer, desto fler reglerande T-celler och bättre styrning av immunsystemet så att det inte av misstag attackerar den egna hjärnan. Så efter att ha läst det här vill du nog hjärna ut och springa, hoppas jag.