Dagen D

Torsdagen den 10 maj står solen i 45 graders vinkel i förhållande till mig. Då är jag äntligen längre än min egen skugga, åtminstone mitt på dagen. Det var inte länge sedan skuggorna sträckte sig utom synhåll en kort stund på dagen innan de upplöstes i mörkret. Ju brantare vinkel som solstrålarna faller i, desto mindre UVB-strålning absorberas av atmosfären, vilket ger fotonerna - solens små energipaket - tillräckligt kraft för att tränga in i huden och starta en process som bildar vitamin D. Den blå himlen ser tunn ut, men om man komprimerade all luft så motsvarar atmosfären 4,5 meter betong. Det är därför som vinkeln på solljuset är så viktig. Den bör vara större än 45 grader (men det bildas små mängder redan vid 30 graders vinkel).

Huden är kroppens största organ och består, liksom atmosfären, av flera lager. Den hud som sitter längst ut kallas överhuden (epidermis) och den är i sin tur uppdelad i fem skikt. Det översta skiktet benämns hornlagret och består av död hud. När vi tittar på naken hud, är det alltså döda celler vi ser som snart lossnar och bildar ca 80 % av dammet som man ständigt kämpar mot. Fast det ska man nog inte tänka så mycket på ...

Det är framför allt i överhudens två djupaste skikt - taggcellsskiktet (stratum spinosum) och tillväxtlagret (stratum basale) - som den högsta koncentrationen av 7-hydroxykolesterol - som utgör byggämne till Vitamin D - finns. Denna molekyl absorberar UVB-strålning, vilket startar en process som i slutändan laddar kroppen med vitamin D. Denna process kan inte initieras under den solfattiga tiden och då omvandlas 7-hydroxykolesterol till kolesterol istället. Det kanske är därför som hälsan blir sämre ju längre norrut man kommer.

Solen sveper in över landet
Dagen D inträffar vid olika tidpunkter på olika platser. När vi var i Paris tidigare i våras hade dagen D redan infallit där. Det kändes också. Jag blev brun på en eftermiddag. Sverige invaderades av solen i mitten av april. Lund nåddes den 17 april, Göteborg den 23 april och Stockholm den 28 april. Solen sveper över landet och den 8 juni får Kiruna en välbehövlig vitamininjektion. Kort därefter vänder det. Mörkrets krafter gör en motattack. Redan den 2 augusti är solen för svag här hemma. Jag har således knappt tre månader på mig att fylla mina vitaminlager. Som tur är kan vitamin D lagras i fettvävnad en eller två månader in i hösten, men till slut måste man ta till pillerburken och öka intaget av fet fisk.

Solens strålar ger och tar
Solens strålar träffar hårt nu. I lagom dos är det nyttigt. De tvingar huden att anpassa sig genom att öka produktionen av solskyddskrämen melanin och de absorberas av molekyler som omvandlas till vitamin D. Men fotonerna kan också slå sönder DNA och skapa celler som aldrig slutar dela sig - cancer. Lagom är bäst, men risken är nog inte särskilt stor på våra breddgrader.

På våra breddgrader är det så solfattigt att vi blivit bleka och ljusmottagliga, just för att vi ska kunna ta till vara det solljus som faller och bilda livsnödvändigt d-vitamin. De allra blekaste finns i Skottland och på Irland. 40 % av skottarna bär en speciell receptor (MC1R) som ger lägre nivåer av melanin, vilket gör att de kan suga upp det solljus som finns. Nackdelen är att de inte klarar starkt solljus lika bra. Evolutionen kunde inte förutse att vi skulle börja med charterresor. Evolutionen förutser ingenting, den bara fixar till saker i efterhand.

Jag vänder mig instinktivt mot solen nu under våren. Vi är nästan som blommor som blundar och våra soltörstande ansikten följer solens vandring över himlen. Vi kanske gör det, därför att vi instinktivt vet att solen är nyttig för oss. Alltmer forskning betonar solens roll för hälsan.

Samband mellan sol, vitamin D och immunförsvar
Endast 30 procent av kvinnorna i Sverige når upp till optimala värden av vitamin D. Värst är situationen för mörkhyade personer, särskilt de som av religiösa skäl dessutom täcker en stor del av kroppen med kläder. Det är allvarligt eftersom brist på D-vitamin kopplats till översjuklighet i hjärtkärlsjukdom inklusive hjärtsvikt och stroke, tjocktarmscancer och annan cancer, nedsatt insulinkänslighet/diabetes typ 1 och 2, multipel skleros, autism, Parkinsons sjukdom, barnlöshet och benskörhet.

Sambanden mellan vitaminbrist och sjukdom är inte alltid lätta att reda ut, men i en ny studie fann man en mekanism som påverkas av brist på vitamin D. Enligt rapporten, som publiceras i tidskriften Journal of Leukocyte Biology, finns det ett samband mellan otillräckliga nivåer av vitamin D och svagheter i vårt medfödda immunförsvar som skyddar oss från infektioner, neoplasier och autoimmuna sjukdomar. Eftersom D-vitaminnivåerna minskar under hösten och vintern när dagarna är kortare och solljuset är relativt svagt, kan detta förklara varför människor är mer benägna att drabbas av infektioner under höst och vinter.

I studien jämförde forskarna nivåerna av vitamin D i tre grupper: unga (20-30), medelålders (31-59) och äldre (60-86). De fann minskade nivåer av vitamin D med stigande ålder. Forskarna undersökte om det kunde bero på förändringar av toll-like receptors, en typ av receptorer som spelar en viktig roll i det medfödda immunförsvaret. Man fann att den av receptor som påverkades mest av brist på vitamin D var TLR7 som reglerar försvar mot virus,. Därmed finns det en koppling mellan sol, vitamin D, immunförsvar och infektioner.

"Any school teacher will tell you that people tend to be sicker during the winter than any other time of the year," säger John Wherry, Ph D och biträdande redaktör på journal of Leukocyte Biology "... This study shows that sunlight, or more precisely the lack of vitamin D, could have a role in the seasonally higher rates of infection..."

Länk

I dagens DN står det att extra D-vitamin inte spelar någon roll. Men det var ur en aspekt, frakturer och benskörhet. Det finns många andra aspekter.