Muskelförtvining, kvinnliga höfter och tappra myror

Idag blev det styrketräning och en del rodd. Jag känner mig lite utmattad och trött. Att springa ett maraton är krävande. Kanske bäst att bita i ett äpple.

Bygg muskler med äpplen
När forskare sökte efter hur man förhindrar muskelförtvining under sjukdom och åldrande fann man en naturlig ingrediens i äpplen som kanske kan förhindra muskelförfall. Forskarna studerade vad som skedde på gennivå hos möss när kroppens celler utsattes för muskelförtvining och man såg att 92 gener påverkades. När cellerna behandlades med ursolicsyra upptäckte forskarna att effekterna av muskelförtviningen bromsades.

Ursolicsyra finns naturligt i äppelskal och forskarna fann även att musmusklerna växte hos normala möss när deras mat spetsades med syran. Man såg också lägre nivåer på glukos, kolesterol och triglycerider i blodet. Ursolicsyra kan därför vara en orsak till att varierad och nyttig kost ger hälsofördelar. De som äter skräpmat - och aldrig äter ett oskalat äpple - missar detta. Ett äpple om dagen håller doktorn från magen, sa man förr. Det kanske ligger något i det.

Ursolicsyra förekommer även i basilika, blåbär, tranbär, fläderblom, pepparmynta, rosmarin, lavendel, oregano, timjan, hagtorn och plommon. Men mest i äppelskal.

Kvinnliga höfter 
Genom att stärka höften med styrkeövningar kan kvinnor både minska risken för patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) - en vanlig löparskada - och förbättra sina löp- och gångsteg, enligt Tracy Dierks som är expert på rörelseanalys vid Indiana University.

"The results indicate that the strengthening intervention was successful in reducing pain, which corresponded to improved mechanics. The leg was going through more motion, suggesting that the (pain) guarding mechanism was reduced, and coordination or control of many of these peak or maximum angles in the leg were improved in that they were getting closer to occurring at the same time", säger Dierks.

Det är först under senare år som forskare har börjat studera höfter och deras koppling till PFSS. Denna studie är den första som fokuserar på styrkan i höften och förändringar i löpsteget under löpning. Löparna i studien fick ingen coachning om hur man ska springa vilket gör förbättringarna mer anmärkningsvärda. De skadade löparna liknade de oskadade löparna när muskler, leder och lemmar rörde sig i fas med varandra.

Löparna tränade höfterna två gånger i veckan, mellan 30 och 45 minuter per gång. Det var enkla övningar, typ knäböjningar på ett ben, d v s övningar som kan utföras i hemmet. 

Shakiras höfter ljuger inte

PFSS är en av de vanligaste löparskadorna och kännetecknas av smärta framtill på knäet. Skadan orsakas när lårbenet gnids mot baksidan av knäskålen. Löpare med PFSS brukar först inte känna något, men när smärtan väl kommer blir den bara värre och värre. När man slutar springa försvinner den. Det brukar kännas när man går i trappor och man upplever att knäet ger vika.


Vintermyrorna - de argentiska myrornas skräck

Jag har skrivit en del om myror på sistone och de är lite fascinerande varelser. De är små och stora på samma gång. Nyligen lästa jag att den argentinska myran har erövrat nästan hela den tempererade världens kuster. Den största kolonin är 600 mil lång! Japan, Hawaii, Australien, Kalifornien och kusterna runt Medelhavet har fallit. Hela den tempererade världen? Nej! I Nordamerika finns en liten stam av envetna myror som är utrustade med sin egen speciella trolldryck. Den argentinska framryckningen är för tillfället stoppad. Åtminstone i Nordamerika.

Om du ser en myra på semestern vid Medelhavet är det med stor sannolikhet en argentinsk myra. Eftersom den utplånar alla andra arter som den kommer i kontakt med är den numer utbredd över hela Medelhavet och den skapar oreda i ekosystemen. Den sprids med argentinska skepp och inga myror kan stå upp mot dessa myror. De verkade vara lika svårslagna som de romerska legionärerna som också erövrade hela den då kända tempererade världen (utom en liten by i Gallien, sägs det). Det trodde man fram till nu. I Nordamerika finns nämligen en tapper stam av vintermyror - de kallas så för att de kan jobba när temperaturen kryper under noll - och de tillverkar ett gift med en dödlighet på 79 %. När myrforskarna gjorde sitt årliga besök hos vintermyrorna fann de mängder av döda argentinska myror runt vintermyrornas bo. Det förvånade forskarna eftersom vintermyror anses vara en fredlig art som inte är särskilt aggressiv. Forskarna fann att vintermyrorna utsöndrar giftet endast under stark stress, alltså endast när samhället verkligen är hotat, vilket tyder på att giftet är dyrt att framställa.

Den lilla vita bollen är giftet som vintermyran försöker fästa vid fiendemyran. Foto: Trevor Sorrells