lördag 4 januari 2014

Grått nytt år

Det nya året har börjat grått. Nätterna är långa, gräset är grått, håret är grått, gråberget är grått och gråstenen är grå-å-å-å-å-å. Det är inte lätt att hålla sig för gråt, men det är lätt att grotta ner sig och jag har läst flera böcker under ledigheten medan regnet slagit dissonanta ackord mot fönsterblecket.

I januari borde det vara svart och vitt - stjärnklara nätter och vita dagar - inte grått och dystert som i november. Tack och lov fick jag ett erbjudande om att följa med till Tänndalen till helgen. Det ska bli riktigt kul. Sen kanske det kommer lite snö här hemma också och det brukar alltid bli lite ljusare i slutet av januari. Det tar tid för jordklotet att vända sig mot solen, men när det väl vänder går det riktigt fort.


I början på nya året brukar man ju titta framåt och bakåt. De enda tävlingar som jag spikat är Stafettvasan i februari, Swiss Alpine i slutet på juli, Jättelångt i början av juni, samt jobbklassikern (skidor, löpning, cykel och simning). För övrigt tar jag framtiden en dag i sänder och hoppar på det som verkar roligt och intressant (som t ex Södra Berget Runt, Keb Artic Run, Sidsjö Winter Race, m fl …). Under året som gått har jag gjort en del bra grejer och massor av dåliga grejer. Det är bäst att börja med de bra grejerna.

Bra grejer 2013
En av de bättre grejerna under året var att jag tog en lång återhämtning under hösten. Efter E4-loppet varvade jag ner i 6-8 veckor. Jag sprang mycket men lät aldrig pulsen överstiga 140 och jag varvade med styrketräning. Efter det kände jag mig otroligt frisk och stark. Kroppen läkte ihop och mitt aeroba system stärktes. Jag tror jag är i bättre form än någonsin just nu.

En annan bra grej jag gjorde var att börja en crawlkurs. Visserligen blev jag i praktiken underkänd, men jag fortsätter nu under våren och målet är att crawla en kilometer. Jag är i alla fall mycket, mycket bättre än förra året vid den här tiden. Dessutom har det varit roligt. Det bästa jag vet är att lära mig nya saker och crawl är verkligen nytt.
Med simfötter går det riktigt bra att crawla. Bild.
Bloggens populäraste inlägg var serien om periodisk fasta, ett inlägg om rödbetsjuice och en lista med 14 sätt att bli lycklig på. Det blev lite väl mycket om periodisk fasta och 5:2 så jag slutade skriva om det. Det fanns så många andra som var mycket mer intresserade och skrev bättre. Men jag tillämpar periodisk fasta fortfarande, särskilt 16:8-varianten. Dessutom tillkom en massa nya läsare och en del tror jag har bitit sig fast. När det kommer ny, spännande forskning om periodisk fasta så skriver jag om det igen. Det ryktas om en större studie som är på gång. Inläggen om rödbetsjuice har blivit populärare för varje år i takt med att ny forskning bekräftar rödbetsjuiceffekten. Att inlägget om lycka blev populärt var lite överraskande, men vem vill inte bli lycklig.

Dåliga grejer 2013
En av de dummaste grejerna jag gjorde under året var att äta smärtstillande Ipren innan cykeltävlingen i jobbklassikern. Jag fick ont i knät när jag började cykla och jag åt Ipren för att lindra det onda, men jag vet inte om det hjälpte och jag vet att man inte ska äta smärtstillare inför och under tävling. En annan dum sak var att jag inte skruvade fast stavfästena tillräckligt hårt under Stafettvasan och blev utnämnd till årets klant på festen efteråt. Hm, tror inte jag ska försöka minnas fler klantigheter :)

Det inlägg jag är mest missnöjd med var ett inlägg som kunde tolkas som att jag jobbade med ett gäng medelmåttor. Det var inte min avsikt, men nu när jag läste det i efterhand så förstår jag att det kunde tolkas så. Tvärtom har jag haft förmånen att under några år jobba med otroligt kompetenta personer som jag lärt mig mycket av och som låter mig följa med till Tänndalen ;)

Fjolårets löften
Det som får mig att fortsätta blogga är all återkoppling i form av mail och kommentarer och att bloggen tvingar mig att läsa på och hänga med i ny forskning och den piskar mig att träna också. Förra nyåret lovade jag att börja på en bok och jag började … och slutade … och började om och slutade om vartannat. Det finns ett embryo och det finns en historia som kanske tar lite tid att få ut och sedan in i en dator. Det är en sak att skriva ett blogginlägg och en helt annan sak att skriva en bok. Man ställer andra krav på sig själv eftersom man har tid att granska och gå igenom texten. När jag publicerat ett blogginlägg är det gjort och jag kan inte ändra i efterhand, men en bok kan man ändra i hur länge som helst och så länge man ändrar blir det inte klart och om man har höga krav på sig själv blir man kanske aldrig klar. Med någonting. Överhuvudtaget. Det kan ju alltid bli lite bättre.

I’m Skiing in the Rain, Just Skiing In the Rain
I går blev jag less på det gråa och tog bilen och körde rakt in i landet. När jag närmade mig Viksjö började marken vitna och till slut kom jag till ett skidspår. Det var en bit att åka, men det var värt varje kilometer.

Jag stakade 16,66 km i de blöta spåren. Skidorna sögs fast. Det regnade, men det brydde jag mig inte om. I'm laughing at clouds. Det var grått, men marken var vit. Längst upp på berget snöade det. I’m happy again.

4 kommentarer:

  1. Hej
    Vilken bra förebild och inspirationskälla du är! Det är lätt att sätta upp visioner och mål och det är inte alltid man lyckas uppnå alla föresatser. Men för att verkligen uppnå långsiktiga resultat krävs precis det du visade med dagens inlägg: vikten av att ta sig tid att analysera vad som gick bra och vad som kan göras bättre. Summering och reflektion är definitivt en av nycklarna för utveckling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Katrinetta:) Jag håller med. Jag har gjort så mycket fel och misstag men utan dem skulle jag inte fatta nånting av livet känns det som.

      Radera
  2. Hej.
    Du är verkligen värd en skidhelg i Tänndalen! En pärla med fantastiska spår som ännu inte är sönderexploaterad.
    Gott nytt år förresten och tack för året som gått fullt av intressanta blogginlägg. Jag tipsar om dina inlägg till höger och vänster. Det som gör dem extra roliga är att det finns så mycket att hämta även utanför kretsen av (oss) löparnördar.
    /Orienterar-Per

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och god forts Per:)
      Jag blir lite extra glad att det finns läsare utanför löparkretsar eftersom jag aldrig sett bloggen som en ren löparblogg utan mer som ett ställa där jag skriver om det som intresserar mig.

      Tänndalen verkar fantastisk, men tyvärr ställdes resan in:( Förhoppningsvis kan vi åka dit senare, men just nu när det inte finns några spår hade det ju varit perfekt. Trist, trist ... Det får bli en långtur in i landet i stället där det finns lite snö:)

      Radera