Det finns inte bara tappar och stavar i ögats näthinna

I skolan fick du säkert lära dig att näthinnan har två receptorer, tappar och stavar. Men det finns faktiskt en tredje receptor. De kallas för "den tredje receptorn" (Intrinsically photosensitive retinal ganglion cells, ipRGCs), men de har inget med synen att göra. Syftet med dem är att hålla reda på dag och natt. De mäter ljusstyrkan. De upptäcktes 1999 av Russel Foster vid Imperial College i London.

Den tredje receptorn

Den tredje receptorn skickar information om ljuset ute i världen till två buntar (en på varje hjärnhalva) av nervceller i hjärnan som kallas de suprakiasmatiska kärnorna. De ligger inbäddade i hypotalamus och är inte större än ett knappnålshuvud. Dessa buntar med nervceller styr din dygnsrytm. De säger till när det är dags att vakna.

När Foster tillkännagav sin upptäckt blev övriga forskare i den oftalmologiska världen mycket upprörda. En så grundläggande receptor kunde de ju inte ha missat. När Foster presenterade sitt fynd på en konferens skrek en forskare i publiken ”bullshit” och rusade ut. Men det är inte konstigt att oftamologerna missat denna receptor. De såg endast tappar och stavar. Det du ser är till 90 procent det du förväntar dig att se. Ögat är ingen kamera. Synintrycken är en en konstruktion av hjärnan. När du ser något nytt, är risken stor att förväntningarna på vad du borde se korrigerar detta ”synfel”.

Det mest intressanta med den tredje receptorn är att den är oberoende av synen. I ett experiment fick en synskadad kvinna - hon hade förlorat både stavar och tappar på grund av en genetisk sjukdom - till uppgift att avgöra om lamporna i rummet hon satt i var av eller på. Hon tyckte det var ett konstigt experiment eftersom hon varken såg ljus eller mörker. Hon såg ingenting. 

Hon utförde uppgiften och lyckades varje gång. Hon var inte medveten om att det var ljust eller mörkt, men hennes omedvetna hjärna visst det och gav henne svaret. Hon blev mycket förvånad.

Blindsyn

Kvinnas reaktion påminner om personer med blindsyn. Människor med blindsyn är blinda till följd av en skada i hjärnans primära syncentrum, men de kan ändå identifiera färger och undvika hinder. Hur de lyckas har de själva ingen aning om. Fenomenet avslöjar att vår hjärna är ett rörigt lapptäcke av gammalt och nytt.

Ögat är en synlig del av hjärnan. Uttrycket själens spegel stämmer alltså in på ögat. Synnerven lämnar ögat och går in i hjärnan genom ett hål - den blinda fläcken - på baksidan av ögongloben. Där delas informationen från båda ögonen först upp i höger och vänster halva av synfältet. I varje hjärnhalva leds sedan den optiska signalen till två skilda system i hjärnan. En signal går upp mot hjärnstammen och tinningloben, medan den andra går via thalamus till den primära synbarken i nackloben.

Den första vägen som går till hjärnstammen är evolutionärt mycket gammal och finns såväl hos däggdjur som amfibier. Detta system ger ingen medveten synupplevelse, men riktar ögonen mot intressanta mål och ger oss förmågan att följa rörliga objekt. Grodor har ingen nacklob, men de har en hjärnstam. Hjärnstammen tillhör de evolutionärt äldsta delen av hjärnan, den har du gemensam med reptiler och amfibier. Grodor använder detta system för att med stor precision kasta ut tungan på intet ont anande förbipasserande flugor. 

Foto: 272447 / Pixabay

Den andra vägen genom hjärnan upp till den primära synbarken ger dig en medveten synupplevelse. Om en del av den skadas, blir du blind i motsvarande del av synfältet.

Omedveten syn

Vi människor har således två olika synsätt, medan grodan bara har ett sätt att se på saker. Den klarar sig bra ändå, vilket alla som sett en groda fånga en fluga på ett ögonblick inser. Det är inte en medveten handling. Grodor behöver inte vara medvetna. Deras syn är inriktad på förändring och rörelse och de ignorerar det statiska, det som är stabilt och välkänt. Du kanske tycker människans syn är överlägsen, men du kan knappast fånga en fluga med tungan. Det är knappt du kan fånga en spyfluga med handen. Flugan har redan börjat fly när vårt medvetande gör sig redo att slå till. Medvetande är bra och gör livet lite intressantare, men det är långsamt.

Om din primära synbark i nackloben skadas medan dina ögon, din synnerv och din hjärnstam fortfarande är någorlunda intakta, då kommer du att uppleva att du inte ser någonting. Men om jag kastar en sten mot dig så duckar du, men du har ingen aning om varför du duckar. Det är en lika omedveten handling som att blinka till när en fluga flyger in i ögat. Du är inte medveten om det. Det beror på att hjärnstammen fortfarande fungerar. Du är lika omedveten som en groda som på instinkt kastar ut tungan när en fluga kommer flygande genom synfältet.

Gazzine - Därför behöver din hjärna utmaningar för att må bra

När du utmanar din hjärna aktiverar du en gen som en gång var ett virus. Viruset tog sig in i de första landlevande djuren och hjälpte dem att minnas hur de klarade olika utmaningar. Det är kanske därför din hjärna behöver utmaningar för att du ska må bra.

Foto: Pete Linforth / Pixabay

Virus har ett ganska dåligt rykte; inte minst nu efter Covid-19. Men alla virus är inte elaka, utan de flesta är tvärtom harmlösa. Till exempel innehåller en klunk havsvatten flera miljarder virus. Vi har även ...
Läs fortsättningen här.

Runners World - Spara din mentala energi

Vi lever i väntans tid. Framtiden är osäker. Om du mår dåligt känns det kanske jobbigt att ta sig ut i naturen och springa. Den mentala anspänningen tar energi. Samtidigt är det viktigare än någonsin att springa ute i naturen. Det finns gott om plats. Det går 9000 träd på varje människa i vårt land. Löpning laddar dig med ny energi. På kort sikt orkar du mer, på lång sikt klarar du ännu mer.

Det viktigare än någonsin att springa ute i naturen.

För 11 år sedan visade den italienska fysiologen Samuele Marcora att mentalt arbete påverkar fysisk prestation. Mentalt utvilade personer orkar mer än mentalt utmattade personer. Det syns inte i syreupptagning eller laktatnivåer. Tröttheten sitter inuti skallen. Man måste fråga löparna hur det känns och mäta hur mycket de orkar. Det visar sig då att de mentalt utmattade ...

Läs fortsättningen här.

Springer ensam och långt i coronatider

Jag springer mycket nu i coronatider. Det sliter att sitta hemma och jobba. Efter varje nyhetsuppdatering känns det lite sämre. Jag har dragit ner på min nyhetskonsumtion till högst två gånger per dag.

Löpningen ger mig ny energi. Jag springer ensam. Skogen ger mig energi. Det finns utrymme. Det går 9000 träd på varje människa i Sverige.

Skogsbrand

Jag springer genom bränd skog. Några tallar står kvar. Marken sönderbränd. Nytt liv spirar i den näringsrika svarta myllan. Eld är skogens naturliga sätt att föryngra sig på.

Det är lätt att ta sig fram. Förr brann skogarna regelbundet. Döda grenar, ris och småträd brann upp. Det gav mer yta. En urskog som aldrig brinner förvandlas till en snårig granskog.

Utsikter

Stigarna går nere i dalarna, men jag vill högre upp. Jag gör avstickare och ser mig omkring. 

Vyer

På en bergssida ligger ett älghorn. Jag lät hornen ligga kvar. Det passade bra där.

Älghorn.

Vatten

På vintern, hösten och sommaren hoppar eller springer jag över bäckarna. Nu under våren forsar vattnet fram. Det dånar på långt håll. Vattnet gräver sig ner i en ravin. Jag tar sats och hoppar. Jag blir lite blöt, men det torkar fort i vårsolen.

Forsande vårbäckar

Marken

Om man stannar upp, böjer sig ner och tittar kan man se vackra lavar och blommor. Man ska inte bara titta på klockan. I skogen ska man lyssna och titta. Det finns mycket att se om man tar sig tid att se efter.

Kochenillav

Närmare kusten ligger den gamla kustlinjen. Tusentals stenar som ligger huller om buller. Jag springer på stenarna. De ligger fastkilade sedan årtusenden. De rör sig inte. Det är bra balansträning.

Kullersten. Gammal strandlinje.

Man kan se hur havsvågor format berget under tusentals år. Det är som om vågorna frusit fast i berget.

Böljande berg

Träden

Döda träd är viktiga för djurlivet. Insekter bor i dem, fåglar lever på insekterna. De gamla träden bär spår från skogsbränder för hundratals år sedan.

Gammal tall som överlevt många skogsbränder.

Jag springer och halkar till på en bit fönsterlav. Den är förrädisk. Jag tränar mitt nervsystem. Det måste hela tiden ligga steget före. Min hjärna gissar, jag följer efter.

Luften

Jag har ingen musik i öronen när jag springer i skogen. Man måste lyssna på skogens ljud. Ljud är luft i rörelse. Jag hör tranor som trumpetar, talgoxar som sjunger. Jag vill inte bli överraskad av en älg eller en björn. Jag vill låta tankarna vandra fritt, inte följa ett samtal i en pod.

Framtiden

Jag tar en dag i taget. Jag springer många av de dagarna. En del frågar sig när det är över. När är allt som vanligt igen? Vi flyttar aktiviteterna till sommaren, sedan hösten. Men vi kan inte veta när det är över. Naturen har sin gång. Naturen bryr sig inte om våra kalendrar. 

Virus bryr sig inte om någonting. Virus är död kod som replikerar sig i levande celler, i dig och i mig. I skogen finns inget dig och mig. Det är bara jag. Jag gör det svårt för virus när jag springer i skogen.

"Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning." - Winston Churchill

Bilder från mina storys på instagram, @jhnrnstrm

Gazzine - Därför ska du dricka rödbetsjuice

De senast åren har det kommit en lång rad forskningsrapporter som visar att rödbetsjuice har flera positiva effekter på hälsa och prestation. Rödbetsjuice ökar din uthållighet, sänker blodtrycket, föryngrar hjärnan och sätter fart på dina nyttiga bakterier. 

Hur kommer det sig att rödbetor ger dessa effekter? Jo, rödbetor innehåller mycket nitrat – liksom andra beska grönsaker som spenat och ruccola. Kroppen omvandlar nitrat till kväveoxid och det är denna gas som sätter fart på dig.

Foto: Melissa LeGette / Unsplash

I en studie för några år sedan fördelades 68 personer med högt blodtryck på två olika grupper. En grupp drack 250 ...

Läs fortsättningen här.

Min investeringsstrategi - 80/20 utan mellanmjölk

Just nu råder kaos i ekonomin. Börserna går upp och ner och igår kostade WTI-oljan minus(!) 30 dollar. Hur minimerar man risken i kaos? En tröst är att det finns ordning i kaos. 

Jag brukar inte skriva om aktier och ekonomi, men här på min egen blogg skriver jag om det som faller mig in. I slutet av 2012 skrev jag om varför man bör välja rörlig ränta och det inlägget har åldrats bra.

Preppa och spara är viktiga dygder

Coronakrisen har lärt oss vikten av att "preppa" med förnödenheter. MSB är tydliga med att det på några veckors sikt inte finns någon som ger dig mat eller el om systemet kollapsar. 

Kapital är också en sådan förnödenhet. Förr handlade det om liv och död att spara i ladorna. Ordet kapital betyder boskap. Det var bondens ekonomi. Kapitalet gav trygghet och att man vågade ta risker. Att satsa på en ny gröda som potatis är en risk. För varje kg potatis man åt måste man dessutom spara några sättpotatisar för att få skörd nästa år. De som åt upp alla potatisar fick svälta nästa år. Idag är kapital mer abstrakt, men det handlar fortfarande om trygghet och att skapa välstånd.

Lär av de bästa som Warren Buffett

Jag försöker alltid lära mig av de bästa. Jag lägger inte mycket tid på aktier, men en gång i veckan (jag kan för lite och vill inte lägga för mycket tid på min portfölj) ser jag över mina investeringar. Jag har 80 % aktier i stabila företag med bra utdelning och 20 % aktier med hög risk. Jag har hälften av sparandet i aktier och den andra hälften på sparkonto eller liknande (ju äldre man blir desto mer bör man spara riskfritt). 

När aktier går upp måste jag sälja för att inte bli för tung i aktier, men jag säljer inte de som gått bäst. Jag tror inte på "vinsthemtagning". Varför sälja de aktier som går bra? Jag säljer de som gått sämst. Det har jag lärt mig det av den bästa investeraren, Warren Buffet. De aktier som gått bra går troligen bra i framtiden också, åtminstone jämfört med de dåliga aktierna.

Så jag följer regler. Jag har inte kunskaper och information att slå marknaden på kort sikt.  

90-årige Warren Buffett investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Buffett som är ateist och demokrat jobbar sedan många år tillsammans med 96-årige Charles Munger som är republikan.

Jag sålde av aktier fram till börsraset i början av 2020. Då blev jag tvungen att köpa aktier igen för att hålla balansen 50-50. Jag köpte fler av de som gått bäst. Eftersom jag inte var snabb utan släpade efter blev de ganska billiga.

Regeln om 50-50 tvingar mig att sälja av när det går bra och köpa när det går ner. Skulle jag agerat på känslor hade jag kanske behållit aktier för länge. Jag hade hoppats på högre kurser eller att få ”tillbaka pengarna”. Strategin har fungerat bra, men det går ju inte att utesluta att det beror på tur.

Vad ser Buffett som andra inte ser?

Jag lyssnar på kloka personer. Warren Buffet är klok. Han säger att han investerar i människor. Han investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Det är de egenskaper som krävs för att driva företag, säger han.

Warren Buffett själv har ett driv att hela tiden bli bättre. Han är över 90 år men jobbar lika hårt nu som när han var 25 år. Han läser 500 sidor varje dag för att lära sig mer om människor. Det ger honom fler perspektiv. Han producerar inget, han skapar inget - han investerar i människor som han tror har ”integritet, handlingsförmåga och adaptiv intelligens”. Nu närmar han sig 100 år och ska ge bort allt innan han dör.

Buffett säger att integritet är att fokusera och säga nej, för säger du ja till allt splittras livet upp i små delar. Handlingsförmåga är hälsa, sömn och återhämtning. En långsiktig investering kräver bra hälsa. Adaptiv intelligens handlar om att vara bra på att hantera förändring i en föränderlig värld. 

80/20 - paretoprincipen

1896 upptäckte den italienska nationalekonomen Vilfredo Pareto att 20 procent av befolkningen ägde 80 procent av all mark. Ja, hela ekonomin tycktes uppdelad efter 80-20. Detta förhållande kallas sedan dess paretoprincipen. Några exempel: 80 % av försäljningen kommer från 20 % av kunderna; 80 % av vinsten från 20 % av produkterna; 20 % av dina vänner och erfarenheter står för 80 % av dina positiva känslor och minnen. 

På senare tid har paretoprincipen trängt in i datavetenskapen: 20 % av buggarna står för 80 % av alla systemfel, och så vidare. Principen kan sammanfattas med att 20 % av orsakerna står för 80 % av verkan (gäller även träning). Paretoprincipen påminner om gyllene snittet – har men en gång sett det ser man det överallt. Det gäller även börsen. En genomgång av den australiska börsen 1900 - 2018 visade att den gick upp 81 % och ner 19 % av alla år.

Mellan 1900 och 2018 har börsen gått upp 96 år och ner 22 år, dvs 80-20. I snitt har den gått upp 13,1%.

Jag lyssnar även på stora tänkare som Nassim Taleb. Han är expert på risk och blivit rik på sina insikter. Han walks-the-talk (räknar dock inte honom som klok pga brist på ödmjukhet) och förespråkar något som kallas "skivstångsstrategi” (kuriosa: han tar 180 kg i marklyft). Det betyder att 90 procent av kapitalet placeras i aktier med lite risk, 10 % i aktier med hög risk. Du ska undvika mellanmjölksinvesteringar, eftersom de varken skyddar dig vid en krasch eller ger stora vinster när börsen rusar uppåt.

Skivstångsstrategin liknar paretoprincipen. Eftersom jag placerat 50 % av kapitlet i aktier blir den riskabla delen 20 % av aktiekapitalet och 10 % av det totala kapitalet, alltså riskfördelning 80-20 för aktier men 90-10 totalt.

Jag skriver inte något om vilka aktier jag köper. Det kan jag svara på i mail om någon är nyfiken. Men en princip är att de ska ha en produkt som jag gillar och tror på och som jag själv hoppas och tror ska göra världen lite bättre.

Gazzine - där texter hittar sina läsare

Idag publiceras min första artikel på den nya, spännande plattformen Gazzine. Det är en plattform skapad av journalister för journalister. Konceptet kändes nytt och modernt och jag gillar att testa nya saker. Dessutom blir jag bättre på att skriva. Jag skärper till mig när jag skriver på andras plattformar som Runners World och Gazzine. Här på min egen bloggspott Hjärnfysik skriver jag lite mer hur som helst och om vad som helst. 

Just nu har jag fyra plattformar:

• Hjärnfysik - om allt möjligt, högt som lågt
• Runners World - fokus på löpning ur ett vetenskapligt perspektiv
• Prestationskoden - om min bok prestationskoden
• Gazzine - ganska brett om vetenskap och hälsa.

Hälsa gärna på Gazzine. Min första artikel blev en uppdaterad version av ett tidigare blogginlägg om löpning och hjärnan, men tanken är att skriva bredare om hälsa.

Gazzine finns även för iPhone och Android.