Mitt första corepass

Måndagar är egentligen min vilodag, men ett corepass på lunchen borde man ju klara av, resonerade jag. Hur jobbigt kan det vara att träna sina inre muskler? Mina kollegor har sagt att det är jobbigt, men jag ville testa själv. De är nog inte lika vältränade som jag, tänkte jag innerst inne.

Hur översätter man hardcore och softcore?
Core betyder kärna. Att träna core är att träna kroppens kärnparti. Det skulle alltså kunna heta kroppkärnsövningar. Men nästan allt inom träning har engelska namn: body pump, core, bodycombat, jogging, indoor walking, o s v. Core är alltså kroppens kärna, d v s de muskler som stabiliserar bålen. Det är själva kärnhuset. Det är säkert viktigt att ha en stark bål när man springer.

Start! (fritt ur minnet)
Passet kör igång. Tappa inte naveln, spänn magmusklerna, ropar övningsledaren. Jag håller i allt vad jag kan. Jag försöker kommendera muskler och inälvor att suga fast naveln. Tarmarna slingrar sig som ormar därinne och nyper fast naveln från insidan. Men det är svårt att få ett bra grepp. Dra naveln mot ryggen, säger hon sen. Jag drar in magrutorna och naveln följer med. Det var inte så svårt. Sen försöker jag flytta naveln upp mot nacken och låta den ligga där och balansera som en boll genom att röra huvudet fram och tillbaka. Så böjer jag mig framåt och naveln rullar längs ryggraden ned mot skinkan. Jag knixar till den så att den fortsätter ned i högerlåret, ned mot vaden och hälen. Jag kickar till den med hälen så att den hamnar på ovansidan av foten och naveln rullar sedan sakta ut mot tårna. Ta upp naveln med tårna, kommenderar hon. Vi blundar och sträcker ut armarna och fiskar upp naveln med stortån och för den sedan försiktigt tillbaka till ursprungsläget mitt på magen. Jag som är innavlad hade det lite svårare än de utåtnavlade och jag tycker faktiskt min navel sitter lite snett nu, eller så har jag fått en navel i ögat. Jag får fixa det till nästa måndag.

Plankan.

Den sista övningen var svårast. Man skulle lägga sig på sidan och sedan lyfta först höger ben och sedan vänster ben och sedan höger arm och vänster arm och ett kort ögonblick befann jag mig fritt svävande i luften tills jag landade brutalt på höften. Det var svårt och det gjorde ont. Särskilt för mig som inte har så mycket höftkudde. Det är bara ben där. Skinn och ben och det skavde mot golvet.

Navelskådning
Under corepasset körde jag runt med naveln som ett ekolod i djupet av mitt inre men det var tomt. Därinne fanns bara köttslamsor, fettdepåer och mina inre älvor. Jag har nog ingen kärna, eller så har jag många kärnor ungefär som en vinterapelsin. Om jag skulle välja en kärna så sitter den i skallen. Å andra sidan är bålen viktig för fortplantningen och det är trots allt bålens bihang som för hjärnan vidare till nästa generation och inte tvärtom. Så vad är egentligen viktigast? Hjärnan eller kärnan? Vad kom först? Hönan eller ägget? Nä, nu måste jag sluta innan det här inlägget fullständigt spårar ur. :D

Snart är det dags för Lidingöloppet
Igår sprang jag 22 km i fivefingers över grus och asfalt. Det fungerar bra och jag ångrar att jag inte sprang marathon i ff. Jag har fortfarande en blånagel som minne av att jag hade för tajta skor. Nu är det bara tre veckor kvar till Lidingöloppet. Jag springer ett distanspass till i helgen, sen blir det att varva ned och ladda med glykogen och rödbetsjuice.

Jag skulle köpa löparbyxor i helgen men det slutade med att jag kom hem med nya byxor och en massa skjortor istället. Jag hittade inga löparbyxor. Men det fanns ju att beställa på internet så jag gjorde det istället. Det blev ett par tights. Det ska bli kul att provspringa dem sen. Det kommer säkert att gå fortare:)