Mediterande möss

Forskare från University of Oregon i Eugene har lyckats återskapa några av de hjärnmönster som uppstår i hjärnan på människor som mediterar i hjärnorna hos möss. Det visade sig att de ”mediterande mössen” var mer avslappnade och mindre stressade än möss som inte hade tränat meditation.

Tidigare forskning visar att människor påverkas av meditation redan efter en månad. Det minskar självrapporterad ångest och minskar mängden stresshormon i blodet. Forskarna har också sett en ökad aktivitet i den främre gördelvindlingen (Anterior Cingulate Cortex, ACC). Detta område i hjärnan reglerar aktiviteten i amygdala, ett gammalt område i hjärnan som kontrollerar rädsla.

Forskare har också sett att meditation medför en ökning av vit substans i ACC. Den vita substansen består av fett som lindats runt nervfibrerna och det fungerar som en slags isolator, vilket gör att elektriska impulser rör sig mycket snabbare mellan nervceller. Kanske förändringarna i vit substans var ansvarig för meditationens effekter?

Vit substans i det inre av hjärnan. Den grå substansen ligger längre ut. Bild wikipedia.


Forskare har observerat alla dessa fysiska effekter av meditation på människans hjärna, men de vet fortfarande inte vad som orsakar dem.

Kanske har man tänkt på meditation från en alldeles för hög nivå? Kanske måste man lämna människan och se på enklare djur som möss?

I den nya studien tittade man på möss. Det första steget var att skapa en musmodel som liknade hjärnan hos en mediterande människa. Det gick inte att träna mössen att andas, men Michael Posner, en psykolog vid University of Oregon, hade tidigare visat att en effekt av meditation hos människor var en förändring i hjärnans rytmer. Han hade sett att det bildades theta-vågor i ACC, en typ av rytmisk elektriska pulser som förknippas med lugna stillstånd. Alla har dessa theta-vågor i ACC, men de blir starkare och kraftfullare efter meditation.

Forskarna visste att de inte kunde få möss att meditera och andas lugnt, men de kanske kunde få mössens ACC att svänga i samma theta-takt som hos mänskliga meditatörer?

För att lyckas med detta tog forskarna hjälp av en teknik som använder ljus för att slå på och av nervceller och av möss som fötts upp med gener som reagerar på ljus. Genom att pulsera ljuset med samma frekvens som hittades i mänskliga theta-vågor, kunde forskarna slå på nervcellerna i mössens ACC.

Varje mus mottog 30 minuter ljusbehandling under 20 dagar, i ett försök att efterlikna mängden meditation som gjorts i tidigare studier på människor. Det visade sig att de möss som exponerades för de theta-liknande ljusvågorna var relativt lugna, medan de möss som inte fick meditationsbehandligen uppvisade mer nervösa beteenden.

Det är ett steg från möss till människa, men vi vet att meditation påverkar hjärnan och snart vet vi mer om hur mekanismerna ser ut. 

Jag mediterar korta stunder. Jag är inte bra, men jag blir sakta bättre. Jag tror jag kommer att bli bra till slut, för jag tror det är bra. Det är viktigt att tro.

Läs mer om meditation, hjärnan och löpning på Hjärnfysikbloggen.