Så får vi världens bästa skola

I dagens skola har eleverna i genomsnitt idrott och hälsa knappt två timmar i veckan och antalet timmar har minskat med 20 % för grundskolan respektive 40 % för gymnasiet sedan 90-talet. Eleverna behöver lära sig mer matte och svenska och dessa ämnen tar mer av tiden, men frågan är om det inte är kontraproduktivt. Efter att du läst det här inlägget hoppas jag du är övertygad om det. Jag är fullständigt övertygad om att det motverkar sitt syfte. Beslutsfattarna har inte kunskap om ny forskning, helt enkelt. Som tur var är världen större än Sverige och det finns exempel som bevisar att idrott och hälsa och skolresultat hänger ihop. Det är inte så konstigt eftersom kropp och hjärna också hänger ihop. Det ska vara en balans mellan kropp och hjärna.

Under de knappa två friskvårdstimmarna ska eleverna aktiveras så att de kan sitta still på en stol resten av veckan. Problemet är att det inte är alla som rör sig. En del tittar på, särskilt när det är lagidrotter och några få dominerar. Eftersom lärande och rörelse är sammankopplat i hjärnan borde det vara ett grundläggande krav att alla ska vara med. När jag var elev kändes det som att gymnastiken var en slags talangjakt på hockeyspelare. Allt fokus från läraren var på en liten klick högljudda hockeykillar (som tränade så hårt att de inte hann med matten och svenskan). Resten befann sig i periferin och några syntes inte alls. Det är lika fel som om matteläraren bara ägnar sig åt de mest begåvade mattesnillena i klassen. Lärarens ansvar är att få med alla, så att så många som möjligt uppnår sin fulla potential.

Fysisk fostran
I en skola i staden Naperville i USA fanns en eldsjäl - Phil Lawler - som brann för en idé och den brasan omfamnade alla elever, inte bara de bästa. Idén var kontroversiell, men han lyckades genomdriva att alla elever skulle ha idrott på schemat varje morgon. Denna idé - detta unika experiment - i Naperville har nu över sex år på nacken och resultaten är över förväntan.

Alla elever tränar en halvtimme varje morgon innan lektionerna börjar. Eleverna bedöms inte efter hur långt eller snabbt de sprungit, utan istället efter hur hårt de kämpat i förhållande till sina förutsättningar. Pulsen ska ligga inom ett individuellt intervall och varje elev är utrustad med en pulsklocka. 

Man kom tidigt fram till att det var viktigt med flera alternativa träningsformer så eleven kan välja det som passar. Det ska vara kul att träna. I skolan finns därför ett komplett gym med en klättervägg och flera datorer där eleverna kan hålla koll och uppdatera sin hälsoportfölj som följer dem från årskurs sex till examen. Det skapar också ett tankemönster - en vana - som kan följa dem eller återkomma senare livet.

Varje barn har en rad hälsomål som blodtryck, kroppsfett, puls och BMI och bara genom att mäta något, så påverkas det som ska mätas (ett bra sätt att gå ner i vikt på är att väga sig regelbundet). Ett mått på framgången med satsningen är att 97 procent av eleverna i skolan har ett hälsosamt BMI. Det är ovanligt i fetmans förlovade land. Med en lättare kropp är det dessutom lättare att träna.

Men man kan inte springa eller cykla varje dag, därför kör man basket 3 mot 3, fotboll 5 mot 5 och det finns dansmattor och klätterväggar. Dock finns endast ett begränsat utbud av lagsporter. Risken är annars stor att många bara står och hänger, väntar på bollen eller på målvakten eller på att lagen ska tas ut (Dessutom visar en studie att endast 3 % av alla vuxna håller konditionen uppe genom olika typer av lagsporter. Den stora massan tränar i gym, springer och cyklar). Totalt finns det 18 olika aktiviteter att välja mellan och det viktiga är att få upp pulsen. Allt mäts efteråt och eleverna är synnerligen motiverade att nå sina mål.

Eleven är alltings mått
Eleverna på skolan i Naperville är sin egen mätsticka. Det låter bra, tycker jag. Jag är också alltings mått när jag tränar och jag har aldrig gillat idén att man ska huka sig under en normalkurva. Visserligen gillar jag att tävla mot andra, men i grunden är det en tävling mot mig själv och de förutsättningar jag har för tillfället. Det finns - i normalfallet - ingen ”motståndare” som man känner bättre än sig själv och det bästa som finns är att sätta ett nytt personligt rekord och slå sitt gamla jag på käften. Att slå Allan är kul för stunden, men det beror ju lika mycket på Allan som på mig själv.

Under de sex år som gått sedan programmet startade i Naperville har eleverna visat dramatiska förbättringar. De läser bättre och de kan mer än de som inte deltar i programmet. Skolan rankas som en av de bästa i landet. I olika internationella jämförelser brukar amerikanska studenter hamna långt ner på listorna. När eleverna från Naperville (97 % deltog) gjorde detta test, rankades de nummer ett (!) i matematik, före länder som Singapore och Taiwan.

Det kan självklart finnas andra faktorer som ligger bakom framgångarna, men det som framför allt skiljer skolan i Naperville från andra är fokus på att träna varje dag.

Idrott sätter fart på hjärnorna
Motion balanserar olika signalsubstanser i hjärnan, vilket förbättrar uppmärksamhet och humör, minskar spänningar och ökar motivationen. Motion leder också till ökad produktion av BDNF och eftersom minnen motsvaras av faktiska förändringar på cellnivå, krävs det att det finns tillräckliga nivåer av detta ämne för att nya fakta ska knytas fast.

Detta samband är logiskt. Efter en jakt - som ju är det evolutionära ursprunget till idrott - är det viktigt att lära sig hur, när och var, bytet dödades. Även uppmärksamheten förbättras har forskarna kunnat se med EEG. Barn som tränar har mer aktivitet i hjärnan, vilket indikerar att fler neuroner används för en given uppgift. 

Barnens hjärnor förbereddes för lärande genom motion, eftersom hjärnor är gjorda för rörelse. Hjärnor som gör det de är gjorda för, presterar också bättre i andra sammanhang som när det gäller att läsa eller lösa en ekvation.

Budgetar och politisk motion
Allt har ett pris, men det är skillnad på konsumtion och investeringar. Att bygga upp en verksamhet som i Naperville kostar pengar. Men utbildning är en investering och idrott är utbildning. Bättre hälsa och inte minst bättre studieresultat, ger lägre kostnader och högre intäkter på längre sikt, bortom budgetår och långtidsplanering. Det är nog svårt att se helheten ur ett kommunalt perspektiv och dessutom är risken större att välutbildade skatteunderlag flyttar därifrån.

Exemplet med skolan i Naperville ger ett starkt stöd för idrott i skolan, helst innan lektionerna börjar på morgonen. Då kanske eleverna hinner vakna också. Under tonåren behöver hjärnan längre tid på sig och tidig motion ger som extra bonus att det är mycket lättare att somna på kvällen. Dessutom är hjärncellerna redo att lödas samman efter ett träningspass som sätter snurr på hjärncellerna.

Motion på schemat fem gånger i veckan kanske inte ger världens bästa skola. Jag överdriver så klart. Det krävs annat också. Men det skapar en hjärngrund att bygga vidare på. Lärande bygger på hjärnor som blir till genom motion. Det är kunskap som vi har återupptäckt efter nästan 2000 år.

Om du känner någon som har anknytning till skolan så skicka den här artikeln vidare. Några politiker kanske får för sig att göra ett studiebesök till Naperville. Det är jag gärna med och finansierar. Sen kanske en politiker skriver en motion. Motioner känner de till.

Jag tycker att det är märkligt att så få känner till motionens betydelse. Kroppen har länge varit underskattad och det finns självklart en idéhistorisk förklaring till det. 

Kroppar i helvetet

Den kluvna människan
De gamla grekerna såg kropp och själ som en helhet och de tränade kroppen samtidigt som de studerade på gymnasium. Men det var också greker som senare klöv människan i en kropp och en själ. Kroppen hamnade så småningom i helvetet, medan själen fick kontakt med Gud och ordet. Gymnasierna stöptes om till skolor (men ordet gymnastik finns kvar) som lärde ut ord och texter.

Själen tolkar synintryck i denna röntgenbild från 1600-talet.

Själen lokaliserades till slut till hjärnan, närmare bestämt till tallkottkörteln. Men ingen kunde egentligen svara på hur denna själ fick kontakt med den mekaniska kroppen som hade en annan substans. Nu vet vi att själ, sinne, hjärna och kropp hänger ihop och då kan man inte längre bortse från en del på bekostnad av en annan del av denna helhet som vi kallar jag.