Notiser och vetenskapsnyheter v 36

Spring inte så fort uppför
Att springa uppför är tungt för lungorna och att springa nedför påfrestande för benen. Men eftersom jag bor i en backig del av Sverige så måste det hanteras och här hittade jag en artikel om det.

Forskare från Australien upptäckte att de flesta löpare gör två viktiga misstag: De försöker springa för fort uppför och springer inte tillräckligt snabbt nedför.

När man springer i platt terräng, är hastigheten i allmänhet begränsad av förmågan att transportera syre till musklerna i benen. Om man försöker att behålla samma hastighet uppför en backe, måste man andas mer för musklerna behöver mer syre. Problemet är att när man kommer till toppen av kullen, då behöver man tid att återhämta sig från denna extra ansträngning. I studien behövde löparna i genomsnitt 78 sekunder för att återvinna sin hastighet på den plana ytan - en försening som raderar vinsten med att springa på hårt uppför backen, enligt forskaren Andrew Townshend i Queensland University of Technology.

Man bör alltså springa lite saktare uppför så att man snabbare kommer tillbaka till sin vanliga hastighet på platten.

När man testade denna hypotes bekräftades den av observationer men man upptäckte också att det motsatta gällde om man sprang utför. På grund av att det är ganska svårt och riskabelt att springa nedför så springer de flesta av oss inte så snabbt som vi egentligen kan i förhållande till syretillgången.

Slutsatsen är att man ska försöka träna på att sakta ned uppför och öka nedför och testa det med olika grad av ansträngning tills man hittar en balans som passar bra och som ger bra flyt i löpningen.

Yoga och psykisk hälsa
Både yoga och träning påverkar hur vi mår psykiskt. En av hjärnans viktigaste signalsubstanser är GABA (gamma-aminobutyric acid) och den fungerar som en hämmande signalsubstans, d v s den hämmar signalöverföring i synapserna mellan hjärnceller. Om det inte finns några hämmande signaler kan det leda till rastlöshet, irritation, sömnlöshet och kramper - GABA-nivåerna är låga hos människor med ångest och depression.

I en studie visas nu för första gången att yoga påverkar GABA-nivåerna och hur det påverkar hälsotillståndet. Forskarna följde två grupper där en grupp praktiserade yoga tre gånger i veckan, medan den andra gruppen tog en promenad. Efter tolv veckor fann man både att GABA-nivåerna var högre och det subjektiva psykiska tillståndet var signifikant bättre i yogagruppen.

Synd att man testade promenader och inte löpning. Löpning påverkar också nivåerna av GABA. Men numer ägnar jag mig också åt yoga så nu har jag både hängslen och livrem som skyddar min psykiska hälsa:).

Omega 3 hejdar inflammationer
Forskare vid University of California har identifierat den molekylära mekanism som gör omega-3 fettsyror så effektiva när de gäller att minska kronisk inflammation och insulinresistens.

Man har hittat en receptor på makrofagerna som aktiveras av omega-3-fettsyror, vilket resulterar i antiinflammatoriska effekter och förbättrad insulinkänslighet. Fettsyrorna slår helt enkelt av den inflammatoriska responsen.

Makrofager är specialiserade vita blodkroppar som oskadliggör inkräktare. Makrofagerna utsöndrar också cytokiner och andra proteiner som orsakar inflammation som en del i försvarsarbetet och eftersom överviktiga har ett överflöd på dessa makrofager i fettvävnaden, kan resultatet bli kronisk inflammation och ökad insulinresistens. Insulinresistens leder till att det naturliga hormonet insulin blir mindre effektivt på att reglera blodsockernivån i kroppen, vilket orsakar allvarliga hälsoproblem, främst typ 2-diabetes.

"It's just an incredibly potent effect," säger Olefsky, professor i medicin på San Diego School of Medicine. "The omega-3 fatty acids switch on the receptor, killing the inflammatory response."

"This is nature at work," säger Olefsky. "The receptor evolved to respond to a natural product - omega-3 fatty acids - so that the inflammatory process can be controlled. Our work shows how fish oils safely do this, and suggests a possible way to treating the serious problems of inflammation in obesity and in conditions like diabetes, cancer and cardiovascular disease through simple dietary supplementation."

Fettceller är aktiva
Forskare rapporterar nya bevis för att fettvävnad runt magen och stussen är ett långt mer aktivt organ än man tidigare trott. Fettvävnaden skickar en mängd kemiska signaler till andra delar av kroppen.

I studien rapporterar man upptäckten av 20 nya hormoner och andra ämnen som utsöndras i blodet av fettceller. Många trodde en gång att fettceller var passiva lagerlokaler av kalorier. Men studier har visat att fettceller kan utsöndra vissa hormoner och andra ämnen ungefär som andra organ i kroppen. Bland dessa hormoner finns leptin, som styr aptit och adiponectin, vilket gör kroppen mer känslig för insulin och kontrollerar blodsockernivån. Dock är lite känt om de flesta av de proteiner som produceras i kroppens fettceller.

Forskarna identifierade också 80 olika proteiner som produceras i fettceller, bland annat sex nya proteiner och 20 proteiner som inte tidigare har upptäckts i mänskliga fettceller. Resultaten skulle kunna bana väg för en bättre förståelse av den roll som fettceller spelar i hjärtsjukdomar, diabetes och andra sjukdomar.

D-vitaminnivåer och hjärtsvikt
Jag spammar med studier som visar D-vitaminens viktiga roll. Människor som drabbas av hjärtsvikt dör i högre grad om de har låga nivåer av D-vitamin än om de har normala nivåer. I studien pekar man på en rad samband mellan hjärtsvikt och D-vitamin.

"By showing that vitamin D is an independent predictor, we hoped to prove that it is a contributory factor to, rather than peripheral to, the development and prognosis of heart failure," säger Ms. Licette Liu, University Medical Center, Groningen.

Arthur C Clarke förutspår internet

Kändes märkligt att se detta klipp med Arthur C Clarke där han förutspår internet. Allmänheten avfärdade nog honom som en galning när han sa att man om 50 år kunde operera folk på distans. Men den första distansoperationen genomfördes redan 2001.

Sf-författare är ofta först med nya idéer. De använder fantasin och teknikerna läser dessa böcker och gör dem verkliga. Jules Verne, Arthur C Clarke, Isaac Asimov, Philip K Dick och William Gibson tittade alla in i framtiden och påverkade den.

Jag undrar vem som säger hur det ser ut om 50 år idag? Det blir nog svårare och svårare med tanke på att utvecklingen är exponentiell, vilket Clarke också nämner i inslaget. De 50 år som gått motsvarar inte 50 år framåt i tiden. Det är ett linjärt tänkande. Exponentiell utveckling är svår att begripa, det går inte att fatta att om man viker ett papper 10 gånger så är det en decimeter, men viker man det 50 gånger sträcker sig pappret till solen.

Om 50 år har datorernas beräkningskraft fördubblats 25 gånger enligt Moores lag, vilket ungefär motsvarar alla mänskliga hjärnors sammanlagda beräkningskraft. Jaja, den som överlever får se.