Runners World - 10 minuter löpning förbättrar hjärnhälsan

Allt fler studier bekräftar att löpning är bra för hjärnhälsan. I en ny studie såg man att endast 10 minuter lugn löpning förbättrade försökspersonernas tankeförmåga och humör.

Foto: Cameron Venti / Unsplash

Löpning har spelat en viktig roll i människans utveckling. Vi kan springa länge ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - No effort - no gain

Det är bra att gå, men du måste inte gå 10 000 steg varje dag. Det måste inte göra ont för att du ska bli bättre. Det finns många myter och påståenden om träning och hälsa. Det påstås att du ska göra det ena, äta det andra och undvika det tredje, men i själva verket handlar det om att du måste anstränga dig: No effort – no gain.

Foto: Mark McGregor / Unsplash

No pain – no gain

Smärta är kroppens signal att något är fel. Det är viktigt att lyssna på kroppen. Det är förmodligen bra att träna hårt ibland, men det bör inte göra ont. Om du bara tränar stenhårt kommer du att tappa lusten och/eller bli skadad. Dessutom kommer du att tappa effektivitet eftersom de lugna passen förbättrar kroppens energianvändning. Träning är ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - En kombination av träning och meditation är bra för mental hälsa

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysiskt aktivitet motverkar depression. Löpning förändrar hjärnan. Det finns även starkt vetenskapligt stöd att meditation motverkar depression. Meditation förändrar också hjärnan.

Om träning och meditation var för sig är bra för psykisk hälsa, då kanske en kombination av båda är ännu bättre? I en studie från 2016 testades den hypotesen. Det visade sig att en kombinationen av meditation och träning två gånger i veckan i två månader, minskade

Läs fortsättningen här

Träna hårt och lugnt för mitokondriernas skull

De flesta levande varelser behöver syre för att överleva. Syre ger våra celler förmågan att bryta ner mat för att få den energi vi behöver för att överleva. Syret finns i luften du andas och vattnet du dricker. Utan syre skulle du inte orka springa särskilt länge. Men syre är också en väldigt reaktiv gas. Syre får skogar att brinna och järn att rosta. I stora mängder är syre dessutom giftigt.

För två miljarder utvecklade cyanobakterier (de där ondskefulla blågröna algerna) fotosyntes och som biprodukt fylldes atmosfären med syre. De anaeroba livsformerna som dittills dominerat livet på jorden förgiftades av syret. Det ledde till ett enormt massutdöende.

En typ av bakterie klarade sig genom att använda syret för att skapa energi. Bakterien frodades i den nya miljön. Vid något tillfälle svaldes en sådan bakterie av en anaerob cell och det gav upphov till en symbios som fortsatt sedan dess. Idag får djur-, växt- och svampceller huvuddelen av sin energi från dessa bakterier, som kallas mitokondrier. I din kropp finns det 100 triljoner mitokondrier.

Den stora fördelen med mitokondrie-bakterier i cellen var inte bara mer energi, utan också bättre kontroll på det reaktiva syret. Mitokondrierna kunde ta in och oxidera en kontrollerad mängd syremolekyler.

När cellens gener aktiverar cellens mitokondrier, aktiverar de samtidigt också cellens antioxidantprogram. Cellen har genom årmiljoner av evolution kalibrerat mängden antioxidanter så att de motsvarar mängden aktiverade mitokondrier. Därmed blir det inga svåra skador på cellen av fria radikaler.

Se upp med tillskott

Det är en känslig balans. Det är kanske därför som antioxidant- och vitamintillskott tycks leda till sämre hälsa.

I ett experiment delade forskarna in försökspersoner i fyra grupper:

1. motionärer som åt antioxidanter
2. motionärer som inte åt antioxidanter
3. icke-motionärer som åt antioxidanter
4. icke-motionärer som inte åt antioxidanter

Båda grupperna av motionärer var bättre efter några månader, men grupp 2 - som tränade utan tillskott - presterade bäst. Deras celler anpassade sig på ett sätt som var fördelaktigt för organismen. Cellerna är bättre på att uppskatta sitt behov än tillskott av vitaminer och antioxidanter, som istället tycks störa den hälsofrämjande och uthållighetshöjande stressen av fysisk träning.

Tyvärr minskar mängden mitokondrier med åldern, vilket kan öka risken för allt från Parkinsons sjukdom till diabetes typ 2 och ett snabbare åldrande. Dessutom blir de mitokondrier du har som äldre mindre effektiva. Eftersom mitokondrier en gång var bakterier kan de också bli skadade av vissa typer av antibiotika.

Träning ger bättre mitokondrier

Men träning ökar din mitokondrievolym. Träning ökar också stressen och dödar dåliga mitokondrier, vars beståndsdelar kan återvändas av nya, friska mitokondrier. Fler friska och färre sjuka mitokondrier leder till ökad effektivitet.

Förmodligen är det så att många av de fördelaktiga effekterna av träning förmedlas genom mitokondrierna. När du springer intervaller är det en signal som aktiverar gener som producerar mitokondrier. När du springer lugnt använder du dessa mitokondrier på ett effektivt sätt. Hårt och lugnt är en bra kombination för dig och dina triljontals mitokondrier.

Runners World - Därför är fysisk aktivitet ännu viktigare när du blir äldre

Med stigande ålder är det normalt att ta det lite lugnare. Enligt en ny hypotes ska du dock inte ta det för lugnt. Människan har utvecklats för att vara fysiskt aktiv hela livet. Fysisk aktivitet håller oss friska så att vi kan leva ett långt aktivt liv som gynnar kommande generationer.

Nästan alla vet att träning är bra för hälsan. Men varför det är bra?

I en ny studie har ett team av evolutionära biologer och biomedicinska forskare från Harvard, under ledning av den kände evolutionsbiologen Daniel Lieberman, formulerat en hypotes som förklarar varför människor utvecklades till att vara aktiva hela livet.

Foto: Catherine Heath / Unsplash

"Det är en utbredd idé i västerländska samhällen att när vi blir äldre är det normalt att sakta ner på tempot och gå i pension", säger Lieberman ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Därför är det bra med intervaller

Spring snabbt en kort period, sakta sedan ner en stund för att återhämta dig. Repetera. Svårare än så är det inte att springa intervaller. Det är en snabb väg för att orka springa snabbare. För att orka springa snabbare måste du springa snabbare. Det är inte hjärnfysik.

Foto: Philippe MURRAY-PIETSCH / Unsplash

Om du bryter ner ditt vanligt löppass på 60 minuter till flera korta perioder där du omväxlande springer hårt, vilar en stund och sedan springer hårt igen – då springer du intervaller. Genom att repetera detta mönster kan du samla på dig mer hård löpning under ett pass. Intensiv träning leder till att musklerna snabbt får brist på energi och kroppens svar är att aktivera gener som ökar tillgången på energi i framtiden. Löpning är en adaptiv process. Det är denna anpassning som ökar din uthållighet.

Korta och långa intervaller

Intervallerna kan vara korta – 20 till 40 sekunder, eller långa – 2 till 8 minuter. Tiden för återhämtning mellan intervallerna varierar, men i princip bör du inte vila längre tid än själva intervallen.

Ju kortare intervaller, desto högre tempo. Försök springa så att du håller samma tempo i alla intervaller. Det finns sidor på internet där du
Läs fortsättningen här.

Runners World - Löparens bränsle

All rörelse drivs av energi och hur du presterar som löpare beror i slutändan på hur du använder dina energitillgångar.

Foto: Kalen Emsley / Unsplash

Fem typer av muskelbränsle

Kroppens energi omsätts med hjälp av kroppens energivaluta ATP. Din kropp gör om maten (kolhydrater, fett och protein) till muskelbränsle som på olika sätt kan växlas till ATP. Kroppens fem viktigaste bränslen är:

1. fettsyror
2. glukos
3. triglycerider
4. glykogen
5. laktat

Ju hårdare du tränar desto större andel kolhydrater.

Vad styr bränsleanvändningen?

Vilken typ av bränsle som musklerna använder styrs av flera faktorer, som exempelvis:

1. intensitet
2. sympatiska nervsystemet
3. diet
4. din träning
5. mitokondrievolym
6. blodflöde
7. glykogenlager

Om du tränar intensivt aktiveras ...

Läs fortsättningen här.