Hjärnfysikbloggen - Det här händer i hjärnan när du springer

Om det fanns ett piller som gav samma effekt på hjärnan som löpning skulle det snabbt slå ut alla andra piller som finns på marknaden. Löpning förbättrar fokusförmågan, hälsan och ditt humör. Löpning lindrar depression och tycks även minska risken för sjukdomar som Alzheimer och Parkinson.

Det finns inget som slår löpning. Men varför springer inte alla? Jo, det är lite krävande. Du måste anstränga dig. Om du visste att du skulle bli sjuk imorgon om du inte springer idag, då springer du idag. Men löpningens effekter handlar inte om dagar ...

Läs fortsättningen på Runners world.

Hjärnfysikbloggen: Kroppens fem byggstenar

Dina celler behöver vatten och syre, men också byggstenar i form av kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler. För att springa behöver du allt detta. Det är din grund och även livets grund.

Det började i havet för fyra miljarder år sedan. Först skapades mineraler, vitaminer och proteiner, sedan kolhydrater och sist fettet.

Mineraler

Mineraler spelade sannolikt en viktig roll när livet uppstod. Enligt en allt populärare hypotes uppstod livet på havsbotten i närheten av heta, underjordiska källor. Mineraler samlade ihop molekyler så att liv uppstod. Det är därför du behöver mineraler som kalcium, fosfor, kalium, natrium, klor och magnesium. De ser till att din kropp fungerar. De stärker ben och tänder, de reglerar din metabolism och de ansvarar för kommunikation mellan dina nervceller.

Vitaminer

Efter mineralerna kom vitaminerna. Innan det fanns proteiner var det vitaminer som styrde...

Läs fortsättningen på Runners world.

Ribosomer - cellens proteinfabriker

Hur kommer det sig att kod i form av DNA blir du? Det är såklart en komplicerad process, men jag tänker skriva så enkelt som möjligt och utgå från ribosomerna. Det är där det händer. Det är där kod blir kött.

Den centrala dogmen inom genetik är information flödar från gen till protein. Inte tvärtom. Gen blir protein och protein prövas i verkligheten och om proteinerna fungerar bra ökar chansen att genen lever vidare. Om proteinet minskar sannolikheten att överleva kommer genen att sållas bort. Det är alltså en mycket långsam process. Det var Darwins upptäckt. Giraffer fick inte längre halsar av att sträcka på proteinerna, de fick längre halsar av att de gener som sträckte lite extra på proteinerna hade en större sannolikhet att fortplantas till nästa generation.

Kodens bokstäver

DNA skrivs med bokstäverna ACTG och en sekvens på tre sådana bokstäver motsvarar en aminosyra som i sin tur är proteinernas byggstenar. A binder till T och C till G, så en kodsnutt ACC översätts till TGG. Men DNA ligger instängt och inslingrat i kromosomer djupt inne i cellkärnorna. Hur kommer proteinerna ut i kroppen?

Först och främst krävs en sorts kod som kallas mRNA (budbärar-RNA). Det liknar DNA, förutom att RNA använder uracil (U) istället för tymin (T). En bit mRNA tar sig in i cellkärnan och kopierar ett stycke DNA tills den kommer till en sekvens som säger stopp. Exempelvis kan den kopiera DNA-koden TACATA till mRNA-koden AUGUAU. Därefter tar mRNA med sig kopian ut ur cellkärnan till något som kallas ribosomer. Ribosomen är en fabrik som tillverkar protein.

Ribosomer

När mRNA anländer till ribosomen trycks tre bokstäver i taget in i ribosomfabriken. Där skannas mRNA-koden. I vårt exempel AUG. Runt om i cellen flyter aminosyror som du fått i dig via maten. De fångas upp av molekyler som kallas tRNA (transfer-RNA). tRNA har korta kodsnuttar med bara tre bokstäver som kan hålla en aminosyra. En tRNA med koden UAC håller aminosyran metionin. Den passar ihop med mRNA-koden AUG (G = C och U =A). Därmed sätts aminosyran fast som första länk i proteinkedjan. Nästa treställiga kod i mRNA är UAU. Den passar ihop med tRNA-koden AUA som håller aminosyran tyrosin. Därmed har ribosomen fogat samman två aminosyror. I mitt exempel är det bara två aminosyror, men i verkligheten är det många fler. 

När ribosomen når ett treställigt stopptecken i mRNA släpper ribosomen proteinet. Proteinet formas och böjs till av ett annat protein som kallas chaparoner. De viker kedjan av aminosyror. Formen på ett protein avgör dess funktion. Proteinerna skickas vidare till cellernas golgiapparater som lagrar dem i väntan på transport till lämpligt ställe.

Ju fler ribosomer, desto fler proteiner kan du skapa. Genom att använda musklerna du har aktiverar du signalvägar som i slutändan leder till fler ribosomer och starkare muskler. 

Video:

Läs mer om kroppens fem byggstenar på Hjärnfysikbloggen. 

Hjärnfysikbloggen: Du tappar inte formen så lätt

Det du gör blir du bättre på, så länge du gör det. Så länge du tränar, blir du starkare och uthålligare. Hjärna och muskler knyts samman. När du slutar träna, tappar du formen. Hur fort går det? Och vad är det som tappar formen?

Är form samma sak som kondition? Nej, jag tror de flesta väger in mer i begreppet. På engelska säger man physical fitness. Bra fitness betyder inte bara bra kondition, utan också stödjande strukturer och ett robust ...

Läs fortsättningen på Runners World.

Hjärnfysikbloggen - Det är aldrig för sent

Även om du börjar träna sent i livet kan du ta del av fördelarna med träning. Om du däremot tränat som ung och slutar träna i medelåldern, tappar du samma fördelar. Du är gjord för att vara aktiv och det tycks bli viktigare för varje år som du lägger bakom dig.

Träning förlänger livslängden. Det visar flera studier. Men vad händer över en längre tidsperiod? I en ny studie försökte en grupp amerikanska forskare ta reda på det. De använde sig av en databas som fyllts med data från enkäter som besvarats av mer än 300 000 kvinnor och män mellan 50 och 71 år.

Det visade sig att vissa hade haft stabila träningsrutiner genom livet. De tränade ungefär lika mycket i medelåldern som när de var unga. Andra som varit aktiva i ungdomen blev stillasittande i medelåldern. En ganska stor andel hade tränat som unga, sedan gjort ett uppehåll, för att därefter återuppta träningen. Mellan 20 och 40 kommer studier, familj ...

Läs fortsättningen på Runners world.

Nio lärdomar av ettusen blogginlägg

Det har gått tio år sedan jag började blogga om mig själv och min löpning. Jag skrev 4-5 inlägg i veckan och de första inläggen var trevande. De handlade mycket om mig. Sedan dess har mycket hänt. Nu skriver jag bara 1-2 inlägg i veckan. Jag skriver nästan aldrig ”jag”. Jag är ointressant. Men jag vet vad jag vill med texterna. Jag berättar historier om vetenskap och med åren har dessa berättelser formats till en väv. Nya inlägg kan länkas till gamla inlägg. Väven fångar läsare som klickar sig runt i just denna dimension av bloggosfären. Den dag jag slutar skriva luckras väven upp. I det långa loppet går allt mot noll och intet. 

Efter ettusen blogginlägg är det dags att sammanfatta några lärdomar från min tid som bloggare:

1. Det handlar inte om dig. Skriv inte jag. Skriv du eller vi. Läsare tappar intresset om det bara handlar om mig och jag och vad jag åt till frukost. Vem orkar lyssna på en person som bara pratar om sig själv? Inte jag.
2. Innehållet är viktigast. Om innehållet är av dålig kvalitet kommer det inte att hjälpa att lägga ut länkar på Instagram, Twitter och Facebook. Ett bra innehåll säljer sig självt. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Ett bra innehåll gör dig också bättre. Du upptäcker nya sidor hos dig själv. Du lär dig vad det är du vill. Du blir bättre på att skriva och kommunicera.
3. Arbeta med texten. Gör ett utkast. Jobba med utkastet tills det är en berättelse. Därefter förfinar du texten. Leta rätt på passande bilder som är fria att använda. Skriv korta meningar. Använd stycken och mellanrubriker. Skär bort allt som är överflödigt. Fokusera på berättelsen. Byt ut krångliga ord. Skriv en rubrik och ingress som fångar läsaren och avsluta med en knorr.
   
   
   
   Image by rawpixel from Pixabay
4. Vad är det du vill med dina texter? Det måste du ha klart för dig. Se det du skriver som en berättelse. Bryt ner den i korta berättelser. Då kommer det att finnas läsare som söker sig tillbaka och läser dessa berättelser. Berättelserna blir kapitel i en större berättelse. Människor älskar berättelser. Efter tio år har du lärt dig så mycket om din berättelse att du kan skriva en bok.
5. Skapa en skrivrutin. Skriv på samma tid och plats. Starta en klocka och lär dig fokusera i 15-30 minuter. Ta korta pauser och lämna den blinkande markören mitt i en mening. Då kommer du igång snabbt igen. Vänta inte på inspiration. Att skriva är hårt arbete. Det första utkastet är hemskt, sedan blir det bättre. Det är en process.
6. Publicera regelbundet. Skapa ett arbetssätt från idé och inläsning vidare till utkast-förfining-publicering. Om du publicerar varje vecka lär du dig hantverket. Håll dina egna deadlines. Det lär dig vikten av disciplin. Du lär dig leverera.
7. Återblickar. Vilka inlägg engagerar många läsare? Vilka faller platt? Se tillbaka på dina rutiner. Vilken tid på dagen skriver du bäst? Gör den tiden till helig skrivtid.
8. Läs böcker och texter från bloggar som du gillar. Hur skriver författaren? Jämför din text mot deras texter. Lär dig av de bästa. Lär dig en sak i taget.
9. Var ärlig. Respektera läsarna. Gör inte narr av läsare som kritiserar och kommenterar. Håll en ton som om ett tioårigt barn satt och lyssnade. Undvik att fastna i twitterfällan. Att tjafsa och mobba är som att äta en påse chips. Du kan inte sluta när du väl börjat, men du känner dig tom som en uräten chipspåse efteråt.

Jag hoppas du har nytta av dessa tips. Det handlar om dig. Det är för din skull jag skriver.

Hjärnfysikbloggen - Bra kondition ger friskare ålderdom

Nu har forskare upptäckt ytterligare en anledning att träna, särskilt om du närmar dig 70 (och det gör ju alla som inte passerat 70). Hos personer äldre än 70 år är fysisk kondition en bättre indikator på överlevnad än andra riskfaktorer. Genom att beräkna din kondition kan du dessutom testa hur vältränad du är i förhållande till din ålder och räkna ut din riktiga ålder.

Blodtryck, kolesterol, diabetes och rökning är kopplade till hjärtsjukdomar, men dessa riskfaktorer är så vanliga hos äldre att de nästan inte går att använda för att förutsäga framtida hälsa. I en ny studie föreslår forskare att man använder fysisk kondition istället för att göra bättre förutsägelser. Forskarna fann nämligen att - oavsett om en äldre person är frisk eller har kardiovaskulära riskfaktorer - så ökar fysisk ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.