Kronisk information förstör vår superkraft

I fantasyvärlden finns det superhjältar med superkrafter, men du har också en superkraft. Det handlar inte om styrka eller snabbhet. Det handlar om fokus. Din fokusförmåga är din superkraft. Om du är fokuserad klarar du nästan vad som helst, men du orkar inte fokusera hur mycket som helst.

Du kan antingen vara fokuserad eller ofokuserad. Du behöver båda delarna. När du är ofokuserad är du kreativ. Du byter perspektiv med varje tanke som rör sig genom hjärnan. När du rör dig och på kvällen är du oftare i detta läge.

Foto: Jonas Svidras från Pixabay:

Men det krävs fokus för att göra dina kreativa tanker till verklighet. Annars rör sig tankarna bara runt utan att veta var de ska. På kvällen rör de sig så snabbt att du inte kan somna.

Lösningen på det är att ta kontroll över ditt fokus. Se till att du tar dig den tiden. Följ inte mobilens notifieringar som en viljelös drönare. Surfa inte runt efter information. Det finns tid för det, men använd inte fokustid för att läsa information som en ko betar information. Det åker in i ena ändan och ut - utan kontroll - i den andra.

Om du istället betar med medvetet fokus skapar du kunskap. Du bearbetar informationen istället för att beta av information. Det är krävande, men du skapar något som ger värde för dig och andra. Ditt fokus formar din upplevelse och din upplevelse blir din verklighet.

Försök minimera inre och yttre brus. Minska på ditt inre negativa mummel och dra ner på yttre brus i sociala media. Lyssna på det som är värdefullt. Skruva ner och se vad som händer. Stäng sedan av bruset. Om det du gör inte skapar värde för dig och andra, rikta ditt fokus någon annanstans

Ungefär som kronisk inflammation skadar din kropp, tar du skada av kronisk information eftersom det urholkar din superkraft, fokusförmågan.

Runners World - Skapa möjliga utmaningar

Jag har sprungit i ganska precis 15 år. Innan jag blev löpare trodde jag inte riktigt att löpning var något för mig, men redan efter några veckor som löpare bestämde jag mig för att fortsätta springa. Sedan dess har jag sprungit oavbrutet.

Löpningen har gett mig självkänsla, självförtroende och en bättre självbild. Dessutom orkar jag mer - jag blir nästan aldrig fysiskt utmattad. Min hälsa ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Överträning och hjärtfrekvensvariabilitet

En ny studie visar att mätning av hjärtfrekvensvariabiliteten (Heart Rate Variability, HRV) kan användas för att uppskatta din träningsbelastning. Mätning av HRV kan därmed minska risken för skador och överträning.

För att förbättra din konditionen måste du stressa kroppen, sedan vilar du medan kroppen bygger om och anpassar sig för att klara av mer stress vid nästa träningstillfälle. Balansen mellan stress och återhämtning är nyckeln till både prestation och minskad risk för skador och överträning.

Men hur hittar man denna balans? Det enklaste är att lyssna på kroppen, men många är dåliga på att lyssna på sin kropp. I en ny studie har forskare använt sig av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) som metod för att mäta effekterna av olika träningsintensitet för landsvägscyklister.

Vad är hjärtfrekvensvariabilitet?

Som löpare känner du till din puls. Pulsen visar på aspekter av hjärtats funktion, men den ger dig inte en helhetsbild. HRV går djupare genom att mäta hjärtats oregelbundenhet. Det finns inte två hjärtslag efter varandra som är exakt lika, utan de skiljer sig alltid åt i kraft, tid och längd.

Läs fortsättningen här.

Runners World - Ny forskning om kompressionskläder

Kompressionskläder sägs vara ett bra alternativ för ömma muskler och återhämtning. Många idrottare använder kompressionsplagg och man ser onekligen bra ut i dem.

Det påstås att kompressionskläder ökar blodflödet till musklerna, vilket tros förbättra prestanda och återhämtning. Men är det forskning eller marknadsföring?

Forskare vid Tohoku University beslutade att undersöka effektiviteten hos kompressionskläder genom att analysera alla tillgängliga studier i ämnet.

De fann inga bevis för att kompressionskläder under eller efter träning förbättrade muskelåterhämtning. Enskilda studier - som ofta lyfts fram - kan visa på små effekter, men den samlade bilden från alla relevanta studier visar inte på någon effekt. Studiens ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - När du springer händer flera saker i hjärnan

En ny studie visar att löpning ökar nivåerna av BDNF - ett protein som får hjärnan att växa - och frisättningen av dopamin, kroppens må bra-hormon. Dopamin spelar en nyckelroll för rörelse, motivation och inlärning. Dopamin ligger bakom ditt driv. Utan dopamin blir du liggande.

Foto: Hal Gatewood / Unsplash

Experter har sedan flera år tillbaka känt till att regelbunden löpning ökar tillgången på dopamin i hjärnan och även stärker och skyddar hjärnan. BDNF och dopamin har kopplats till bättre inlärning och minne. Exakt hur dessa faktorer samverkar har dock hittills varit oklart.

I den nya studien, under ledning av forskare vid NYU Grossman School of Medicine, såg forskarna att möss som sprang i 30 dagar ökade mängden ...

Läs fortsättningen här.

Runners World - Även motionärer bör blanda hårt och lugnt

De flesta elitidrottare inom konditionsidrott använder den så kallade 80/20-regeln som en av många riktlinjer för sin träning. Det fungerar för dem. Men fungerar regeln även för motionärer som tränar några gånger i veckan?

Enligt 80/20-regeln ska konditionsidrottare träna 80 procent lugna pass och 20 procent hårda pass. Detta förhållande mellan hårt och lugnt observerades först av fysiologen Stephen Seiler i början av 2000-talet. Hans forskning visade att nästan alla konditionsidrottare ...

Läs fortsättningen här.

Variation är viktigt för lärandet

Det är sedan länge känt att lärande och variation hänger ihop. Det är svårare att lära sig det som varierar, men variation leder till att du blir bättre på att generalisera dina kunskaper.

Om du vill träna upp din tennisserve är det bättre om du varierar dina servrar än att serva från exakt samma plats och sikta på exakt samma plats. Variation gör att det går långsammare till en början, men på lite längre sikt gör dig till en bättre tennisspelare.

Betydelsen av variation gäller inom många områden, som taluppfattning, grammatik och inlärning av ord och kategorier. Ett barn som bara möter en hundras under sin uppväxt kommer att få det svårare att lära sig kategorin "hund" jämfört med barn som träffar olika hundraser under sin uppväxt.

Foto: Hannah Lim / Unsplash

För att identifiera inlärningsmönster och förstå de underliggande principerna bakom variationens betydelse, granskade forskaren Limor Raviv och hennes kollegor vid Max Planck Institute for Psycholinguistics över 150 studier om variabilitet och generalisering från flera forskningsfält, som datavetenskap, lingvistik, kategorisering, motorisk inlärning, visuell perception och formell utbildning.

"Learning from less variable input is often fast, but may fail to generalise to new stimuli”, säger Raviv i ett pressmeddelande.

Karate Kids hemlighet

Effekten av variabilitet beror på om dess relevans för uppgiften. Enligt Mr. Miyagi-principen (inspirerad av filmen Karate Kid från 1984) kan lärande av andra färdigheter (som kampsport) gynnas av att att träna orelaterade färdigheter (som att tvätta bilar).

En teori är att varierande input belyser vilka aspekter av en uppgift som är relevanta och vilka som inte är det (färg är användbar för att skilja på citroner och apelsiner, men inte för att skilja mellan forehand och backhand).

En annan teori är att ökad variabilitet leder till bredare generaliseringar. Detta beror på att variation kommer att representera den verkliga världen bättre, inklusive atypiska exempel.

En tredje anledning har att göra med hur minnet fungerar: när träningen varierar måste du aktivt rekonstruera sina minnen.

Ansikten ser olika ut

Variation har stor inverkan på våra liv, exempelvis är din ansiktsigenkänning sannolikt sämre om du växte upp i ett litet samhälle.

Jag växte upp i ett litet samhälle. Det kanske kan förklara varför jag är under medel på att känna igen ansikten. Däremot är jag bra på att generalisera från olika fält eftersom jag gillar att lära mig nya saker inom nya områden. På senare år har jag märkt att jag kan dra nytta av det i andra sammanhang. Det blir jag bättre och bättre på.