Elda med brunt fett

Det börjar bli kallt nu. I natt var det fyra grader. Som en sjöbotten på vintern. Då är det skönt med varma element, men för mycket värme kanske gör oss lite onödigt feta. En rad studier på senare tid tyder på det. Det är förstås inte den avgörande förklaringen till den rådande fetmaepidemin, men kanske en delförklaring. Den stora förklaringen är att livet har blivit bekvämare, vi sitter och åker och äter färdigtuggad mat.

Brunt fett
Om temperaturen i ett hus ligger kring 22-23 grader behöver vi inte göra något för att hålla kroppstemperaturen. Blir det varmare svettas vi och blir det kallare börjar vi huttra. Huttring innebär att ett stort antal muskler aktiveras i småryckningar som vi inte kan kontrollera. Denna muskelaktivitet kostar mycket energi, men alstrar också värme så att vi kan bibehålla vår normala temperatur. Att vi börjar huttra beror på att vi förlorar mer värme än vi producerar. När temperaturen i kroppens inre närmar sig 35 grader är huttringen ett svar från den del av hjärnan som styr temperaturregleringen. Om kroppstemperaturen sjunker under 32 grader slutar vi huttra och kroppens celler ställer in sig på sparlåga.

För däggdjur som går i vinterdvala skulle huttrande göra det svårt att sova och det är alldeles för riskabelt att sova med celler som går på sparlåga. Kroppen har löst det genom att använda "brunt fett". Det bruna fettet är egentligen celler fulla med järnrika och bruna mitokondrier. Mitokondrierna är cellens kraftverk och där omvandlas i vanliga fall mat till energi så att kroppen kan utföra arbete, som att springa, tänka eller lyfta. När man utför arbete bli man varm därför att en stor del av denna energiproduktion läcker ut som spillvärme. Mitokondrier i bruna fettceller skapar dock ingen energi, utan endast värme. De bruna fettcellerna är brasor som eldar med kroppens fett.

Tidigare trodde man att endast bebisar - som inte heller kan ligga och huttra - hade brunt fett (5 procent av kroppsvikten). En bebis kan ligga still i en barnvagn eller vid en lägereld utan att frysa. För fyra år sedan (2009) upptäckte man att även vuxna människor har fickor med brunt fett, oftast högt upp på ryggen. Man har även sett att ju fetare en person är, desto mindre brunt fett har de. Även äldre har mindre brunt fett. Det är kanske en anledning till att äldre personer fryser mer.

Kroppen till höger har aktiverat brunt fett med hjälp av kyla. Källa.

Om man utsätts för kyla omvandlas några vanliga vita fettceller till bruna fettceller. Kylan slår på ett protein (UCP-1) som leder till att de protoner som driver kvarnhjulen och tillverkar ATP i mitokondrierna sugs tillbaka in genom mitokondriernas membran och därmed bildas värme istället för ATP. Det är en anpassning till kyla och denna anpassning ökar alltså fettförbränningen.

I en studie fick 12 personer vistas i ett 17 grader varmt rum två timmar om dagen i sex veckor. Under den tiden ökade mängden brunt fett med 58 procent, medan kroppsfettet minskade med 5,2 procent. I en kontrollgrupp som vistades i normala rum såg man inga förändringar.

I en annan studie utsattes några lättklädda personer för temperaturer mellan 15 och 16 grader, 6 timmar per dag i 10 dagar. Man såg en snabb tillväxt av bruna fettceller och försökspersonerna - vilket kanske är det viktigaste - kände sig varmare och mindre frusna i slutet av studien, trots att det fortfarande var kring 16 grader. Efter tio dagar var de anpassade till den lägre temperaturen och förmodligen förmedlades denna anpassning av det bruna fettet.

Ökad risk för hjärtinfakt för vissa
Brunt fett ökar fettförbränningen, men i somras publicerades en svensk studie som visade att risken för hjärtinfarkt kanske ökar för patienter med åderförkalkning om de utsätts för kyla. Aktiveringen av proteinet UCP-1 leder förvisso till ökad nedbrytning av fett genom lipolys, men denna nedbrytning ökar även utsläppen av ”det onda” LDL-kolesterolet och dessa kan sedan ansamlas längs blodkärlen, reagera med fria radikaler och bilda plack som i sin tur ökar risken för blodproppar och hjärtinfarkt. Det kan alltså vara så att det är det bruna fettet som ligger bakom en del av den ökade dödligheten hos personer med hjärt- och kärlsjukdom på vintern.

Friska personer tar dock upp LDL-kolesterolet bra och det bruna fettet torde hjälpa dem att bränna fett.

Fryser kvinnor mer än män?
Mina arbetskompisar är en frusen skara. De är klädda i filtar, koftor och extratröjor. Själv sitter jag och någon till i t-shirt. Man kan konstatera att kvinnor i genomsnitt fryser något mer än män. Det kanske beror på att män har mer muskler, gör av med fler kalorier eller något annat. Mest troligt handlar det dock om fett. Kvinnor har i snitt mer fett än män och fett - vilket är lite paradoxalt - är bra på att hålla värme, vilket gör extremiteter som händer lite kallare. Feta människor har också ofta lite kallare händer. Detta könssegregerande faktum ligger kanske bakom att man kan välja temperatur i bilen om man sitter på förar- eller passagerarplats. Det finns t o m sängar med dubbla kontroller för uppvärmning. Men å andra sidan var det en kvinna som var först med att simma mellan Kuba och Florida. Så det kanske är bättre att vara varm på insidan. Kalla händer betyder att man har ett varmt hjärta och kvinnor är någon grad varmare än män på insidan.

Ett fett vattenfall
I en studie för några år sedan såg man att inomhustemperaturen i sovrummen stigit med 3 grader sedan 1970-talet, trots att energipriserna började stiga på 70-talet. I en annan studie på 1 597 italienare såg man ett klart samband mellan hur varmt det var i huset och risken för övervikt.

Var för sig kanske inte dessa studier övertygar, men sammantaget ger de en bild av att det finns ett samband. Allt som krävs för att öka fettförbränningen är att man står ut med att vara lite frusen 6 timmar  per dag i 10 dagar. Sen känns allt ganska bra. Man minskar lite kroppsfett och även lite på uppvärmningskostnaderna. Under en vinter fryser man dessutom tillräckligt många gånger för att vara ganska anpassad under senvintern. Fem grader kallt i april upplevs inte lika kallt som fem grader i oktober.

I en studie beräknade man att i ett rum som är 15 grader och man är lätt klädd, så bränner man 15 gram (135 kcal) fett per dag bara för att hålla kroppsvärmen. Om alla svenskar gjorde det skulle de förbränna 135 000 extra kilon per dag, vilket motsvarar en energimängd på 5 miljarder kJ per dag.

Säg att den genomsnittliga svensken har lite drygt 10 kg i övervikt i snitt. Det motsvarar i runda slängar 90 000 000 000 gram överflödigt fett, vilket ger 3,78 biljoner kJ eller drygt 1 TWH. Det är lika mycket energi som ett stort vattenkraftverk producerar på ett år.

Nya skor och mitt första bett
Jag har haft en lugn återhämtningsvecka nu. Vänstertån ser bra ut efter förra veckans misshandel. Jag har tränat lite styrka och sprungit en del. I torsdags sprang jag tio km runt på Norrbyskär - en mycket intressant ö utanför Umeå - med några kollegor. Sen hoppade vi ner i en badtunna och efter det hade vi lite konferens. Regnet öste ner. På vägen från - gissar jag - badtunnan kröp en liten fästing upp i knävecket och bet sig fast. Sedan slurpade den i sig blod hela natten. Mitt första fästingbett ... Jag trodde inte man behövde kolla sånt så långt norrut.

Jag vilade på fredag men i morse testade jag mina nya inov8-skor som Staffan tipsade om och de kändes bra på asfalt, mycket bättre än mina bortkastade adidas climacool. Jag fick en bra barfotakänsla och det fanns ståplats för alla mina knubbiga tår därframme. Jag ser fram mot nästa års halvmara på asfalt. Nu väntar en tio veckor lång crawlkurs och några lugna återhämtningsveckor. Eller så drabbas jag av borrelia, TBE eller något ännu värre.