Frossa bränner kalorier

Helgens tävling Södra berget runt 22 km känner jag mig mycket nöjd med. Jag kom på en åttonde plats. Det var snö och regn om vartannat och flera plusgrader och jag kände mig helt vallaväck. Jag hade vallat med klister kvällen före, men det frös fast. Jag gillar inte klister som kladdar ihop utrustning, kläder, hår och mobil så att man ser ut som om man fångats in i ett nät av spindeltråd av en jättespindel.

Jag lade på lite kallare burkvalla utanpå klistret så att det inte skulle frysa och då blev det lite bättre. Bra var det inte, men det var det knappast för någon.

Direkt i starten högg skidorna fast, men sen gick det ganska fort i de snabba spåren runt Sidsjön. Klättringen upp mot NTO-stugan var jobbig, men jag hade hyggligt fäste. Det var sämre med glidet. Efter en evighet var jag uppe vid Fågelberget och jag tror jag låg sexa just då, sedan gled två snabba killar förbi mig i nedförsbackarna mot Sidsjön. Bortsett från att jag åkte så dåligt utför är jag nöjd. I fjol var jag 27:a så det blev en rejäl förbättring rent placeringsmässigt. Det var tungt och det var tur att jag inte åkte 40 km. Mårten Vänn vann 22 km herrar och John Lagerskog vann 40 km. I damklassen vann Marie-Helen Söderman 22 k och Amanda Mattsson 40 km.

Starten. Bild: Håkan Humla. Källa: st.nu

En hamburgare minus 55 kalorier
Jag hade glömt ombytet i bilen så jag började frysa och skälva rätt rejält medan jag hackade i mig en grillad hamburgare i målgången. Jag lutade mig över grillen, men min hjärna hade satt igång köldskakningar för att öka värmeproduktionen i cellerna. Det är så däggdjur som inte går i ide håller värmen när de blir för kalla. Genom att huttra bränner vi fett, men det är också en signal till kroppen att öka tillverkningen av brunt fett som håller värmen utan att man huttrar. De bruna cellerna är som små brasor och föremål för intensiv forskning just nu.

Genom att huttra förbrukade jag dessutom 55 kcal, eller lika mycket energi som i en tugga av hamburgaren som jag smaskade på. Fettet lämnade dock inte kroppen som kalorier, inte heller som värme eller tryckvågor orsakade av skakande hud, utan i form av kol- och väteatomer som tog sig ut ur kroppen via näsan och över darrande läppar och formade ett moln som omgav mig. Men på sikt förbrukar jag ännu fler kalorier eftersom jag fick nya bruna fettceller.

Fördelning av brunt fett (svart på bilden). Till vänster smal person i normal temperatur. I mitten smal person i kyla och till höger överviktig person i kyla.

I bruna fettceller finns en sort mitokondrier som bara skapar värme. Vanliga mitokondrier skapar både ATP och spillvärme och man blir ju varm om man arbetar hårt. Men mitokondrierna i bruna celler brinner utan att man arbetar och det är ju nödvändigt för djur som sover på vintern eller bebisar som inte kan huttra sig varma. Till för bara några år sedan trodde man också att det bara var bebisar som hade brunt fett och att vuxna människor saknade det, men nu vet man att så inte är fallet och att brunt fett bildas när vi fryser. Det är en av anledningarna till att man fryser mer på förvintern än på senvintern vid samma temperatur.

En frusen kvart är som en timmes träning
En ny studie visar att frossa startar en rad biokemiska reaktioner som förändrar fettceller och ökar förbränningen, på ungefär samma sätt som träning. Det tycks som om motion och frossa är relaterade på ett sätt som ingen kunnat föreställa sig. Forskarna lät några försökspersoner dels träna, dels exponeras för kyla i 15 minuter så att de började huttra. I båda fallen ökade nivåerna av hormonet irisin som produceras av muskler och hormonet FGF21 som produceras av brunt fett och dessa hormoner påskyndade omvandlingen av ohälsosamma vita fettceller till nyttiga bruna fettceller. Att huttra i en kvart frigjorde lika mycket irisin hos försökspersonerna som när de tränade en timme. Det leder självklart till nya frågor, som varför leder fysisk aktivitet till att man bildar irisin som ökar värmeproduktionen ytterligare. Forskarna gissar helt enkelt att det irisin som bildas via frossa är en äldre process i kroppen.

Människor brukar börja huttra mellan 14 och 16 grader. Det är olika mellan individer. I första hand försöker kroppen värma sig med brunt fett, men när det inte räcker måste hjärnan aktivera musklerna så att de drar ihop sig snabbt - man huttrar- och skapar värme på så sätt. Eftersom detta huttrande leder till ökad produktion av brunt fett, klarar man kylan bättre nästa gång: kroppen har anpassat sig.

Brunt fett är bättre än vitt fett
En genomsnittlig man består till en fjärdedel av vit fettvävnad. Kvinnor något mer. Alla människor föds med brunt fett - det är det som håller oss varma när vi är barn - men vi förlorar en del av det med tiden. Skillnaden mellan brunt och vitt fett är att vitt fett innehåller 300 kcal per 50 gram, medan 50 gram brunt fett bränner 300 kcal på en dag. Personer med mer brunt fett är därför i allmänhet smalare än människor med mindre brunt fett och de är friskare.

I Sverige utsätter just nu forskare en grupp frivilliga människor för plågsamma frysförsök för att testa om andelen brunt fett ökar och hitta ytterligare mekanismer bakom denna process. Det verkar som forskarna har stora förhoppningar om framtiden.

Huttra - nästa trend?
Att stå och huttra kanske blir en trend? Människor gör i stort sett vad som helst för att förbättra sin hälsa och gå ner i vikt, så i takt med nya kunskaper kanske folk inte har så bråttom att ta på sig varma kläder efter en målgång. Man blir knappast sjuk av att frysa. Den ökade risken för infektioner under vintern beror på andra faktorer. Att huttra är ett symptom på sjukdom men inte en orsak till sjukdom. Det är inte skönt att huttra. Men allvarligt talat, hur skönt är det att köra intervaller? Men vanor sitter djupt och föreställningar om att man blir sjuk av att glömma halsduken hemma sitter ännu djupare, långt ner i barndomens godtrogna matjord.

Jag är inte särskilt frusen av mig och det kanske beror på att jag ofta ”glömmer” att klä mig ordentligt. Jag har kanske mycket brunt fett. Många klär sig som eskimåer när den första snön kommer och det kanske känns bra för stunden, men ökar kanske risken för fetma, sjukdom och att man ska känna sig frusen.

I fjol byggde jag mycket brunt fett när jag spårade egna skidspår i djupsnön. Sämre i år.