Sömn – mer än bara återhämtning

Många ser sömn som en paus mellan dagarna – men för kroppen är den ett av dygnets mest aktiva tillstånd. Under natten byggs det du slitit på under dagen upp igen. Nu visar en ny studie, Sleep Matters, att kvaliteten på din sömn också kan avgöra hur väl du tål träningens belastning. Dålig sömn verkar helt enkelt öka risken för skador – även hos vanliga motionslöpare.

Bakgrund

Löpning är enormt populärt. Hundratals miljoner människor världen över springer regelbundet. Men löpning är också en aktivitet med förhållandevis hög skaderisk. I Nederländerna – där studien genomfördes – beräknades cirka 5,1 skador per 1 000 löptimmar, mer än dubbelt så mycket som genomsnittet för alla sporter.

Läs fortsättningen här.

Min längsta runstreak någonsin – tack vare Norska singlar

Sedan jag började med Norska singlar har jag varje vecka uppdaterat Hjärnfysikbloggen på Runner’s World med hur det går. Det blir lätt lite tjatigt. Där vill jag egentligen ha renodlade texter om intressanta ämnen eller nya studier. Här på min gamla privata bloggplats kan jag däremot skriva mer fritt, mindre perfekt – och fortsätta tjata hur mycket jag vill. Så uppdateringarna hamnar här framöver.

Nu går jag in i min tionde vecka med metoden. Det roligaste hittills är hur motivationen har förändrats. Jag ser fram emot alla pass. Det finns inga meningslösa träningsdagar, bara pass som driver mig framåt. Det har också gjort att jag nu har en runstreak på 33 dagar – min överlägset längsta någonsin. Jag trodde inte att det gick, att man måste ha renodlade vilodagar. Men i norska singlar är vilan inbyggd i strukturen. Jag känner mig pigg och återhämtad.

Sju dagar i veckan  

Eftersom jag springer sju dagar i veckan kan jag nu köra tre kvalitetspass, alltså sub-tröskelpass, utan att det blir för mycket. Jag började med två, men tre känns bra. Kanske skruvar jag vidare på upplägget längre fram.

I morgon siktar jag på att springa 60 min i zon 2 runt Sidsjön.

Många som läser om Norska singlar fastnar vid detaljerna – antal pass, exakt fart, blockens längd. Men poängen är inte att följa ett recept bokstavligt, utan att skapa en rytm av små, regelbundna och adaptiva signaler.

Som upphovsmannen sirpoc själv skriver:

“This method can be as complicated or as simple as you want to make it. Even just doing the absolute basics, you’ll likely be doing better than most training programmes through simple consistency… I hope nobody ever thinks or said this is the ‘only’ way to train.”

Det perspektivet är viktigt i en tid när träningsmetoder snabbt blir ideologier. Norska singlar är inte ett trossystem. Det är en struktur – ett sätt att organisera träningen så att kroppen får lagom många uppbyggande signaler spridda över veckan.

Min träning  

Veckan som gick tränade jag så här:

Må: Lätt löpning 60 min
Ti: Sub-tröskel 6×6 min (totalt 60 min)
On: Lätt löpning 50 min
To: Sub-tröskel 4×9 min (totalt 60 min)
Fr: Lätt löpning 60 min
Lö: Sub-tröskel 8×3 min (totalt 60 min) 
Sö: Långpass 95 min

I tröskelpassen ingår 10 min uppvärmning, och resten av tiden fram till en total timme är nedvarvning. Eftersom det här var första veckan med tre sub-tröskelpass tog jag det lite lugnare på lördagen och körde bara 24 minuter sub-tröskel. Det kändes bra, så nästa vecka siktar jag på 30–40 minuter som vanligt på lördagen.

Det är inte musklerna som bestämmer - det är du

Vi har länge trott att trötthet under uthållighetsträning uppstår när kroppen helt enkelt tar slut – när musklerna töms på energi och syret inte räcker till. Den bilden har i många år styrt både träning och forskning: kroppen sätter gränsen, hjärnan lyder. De senaste 20 årens forskning har vänt på perspektivet. Det är hjärnan, inte kroppen, som sätter gränserna.

Den sydafrikanske läkaren Tim Noakes var först med att utmana den gamla modellen genom sin Central Governor Theory, där hjärnan skyddar kroppen från att pressas till skada.

Den italienska idrottsforskaren Samuele Marcora gick ett steg längre med sin psykobiologiska modell: han menar att hjärnan inte bara skyddar kroppen omedvetet, utan att trötthet är ett medvetet beslut – resultatet av hur vi upplever ansträngning i relation till motivation.

Kroppens signaler skapar din upplevelse

Hjärnan tar emot data från hela kroppen: energitillgång, metaboliter, puls, status på muskelfibrer, pH-värde, vätska, temperatur och förändringar i blodets sammansättning.

Men denna information ...

Läs fortsättningen här.

Därför ska du varva ner efter löppasset

Att jogga lugnt efter passet har nästan blivit en ritual – för att “rensa ut mjölksyra” och hjälpa kroppen återhämta sig. Men vetenskapen visar att den fysiologiska effekten är minimal. Ändå kan nedvarvningen vara värd tiden – fast av helt andra skäl.

Hur ser evidensen ut?

Nedvarvning är en djupt rotad rutin inom idrotten. Men när forskare gått igenom tidigare studier finner de att aktiv nedvarvning sällan ger mätbara fysiologiska fördelar jämfört med att bara vila.

En lugn jogg efter passet förbättrar inte prestationen, minskar inte träningsvärk och tycks inte skydda mot skador. Det finns helt enkelt inga starka bevis för att kroppen återhämtar sig snabbare.

Och “mjölksyran”? Den behöver inte rensas ut – det finns knappt någon mjölksyra att tala om. Laktat, som ofta förväxlas med mjölksyra, är inte ett avfallsämne utan en energiresurs som snabbt används ...

Läs fortsättningen här.

Laktat ger dig energi, uthållighet och hjärnkraft

Vi har länge lärt oss att laktat – ofta felaktigt benämnt “mjölksyra” – uppstår vid syrebrist och är en värdelös restprodukt som ackumuleras när muskeln arbetar. Det har fått skulden för att vi blir trötta och något kroppen snabbt vill göra sig av med.

Redan för omkring 40 år sedan visade forskaren George Brooks att den bilden är felaktig. Laktat är i själva verket en viktig energiresurs och en central signalmolekyl.

Kolhydrater blir laktat – direkt

En ny studie från University of California, Berkeley visade att när friska personer fick 75 g glukos, steg blodlaktatnivån redan efter cirka 5 minuter, medan ...

Läs fortsättningen här.

Slow running – vägen till löparglädje och återhämtning

Känns det som att alla andra springer snabbare än dig? Som att ditt tempo inte riktigt “räknas”? Du kanske känner att du måste springa milen på 40 eller 60 minuter, och du kanske ständigt jämför dina pass – med tidigare löppass, med vänner och med inlägg på sociala medier. Löpningen blir då ännu en stressfaktor, istället för den stund av avkoppling du egentligen behöver.

Då är du långt ifrån ensam. Det är lätt att hamna där och till en början kan det också vara kul och kanske en drivkraft. Men allt kommer ikapp till slut. Det är inte hållbart att jaga tider. Förr eller senare springer tiden ifrån dig.

Det är här slow running kommer in. Att springa långsamt är inte bara helt okej, det är faktiskt ganska smart. Kroppen mår bra av variation, och det är de lugna passen som bygger grunden för denna variation.

Att springa långsamt kan kännas fel. Det går emot ...

Läs fortsättningen här.

Träning - en föryngringskur

Vi pratar ofta om träning som något som stärker muskler, hjärta och hjärna. Ny forskning visar att träning också håller dina celler i bra form och kanske t o m gör dem lite yngre.

Förutom den ålder som är antal födelsedagar finns något som kallas biologisk ålder. Den biologiska åldern visar hur gamla våra celler är och kan skilja sig från den kronologiska åldern. Två personer som båda är 50 år kan ha celler som motsvarar en biologisk ålder på 45 eller 55 år.

En forskargrupp, ledd av Takuji Kawamura vid Tohoku University, har sammanställt flera studier om träning och åldrande. De kom fram till att regelbunden träning kan bromsa – och till viss del vrida tillbaka – din biologiska ålder genom att ”programmera” om ditt DNA.

Hur DNA mäter din ålder

Den biologiska åldern handlar om hur mycket slitage dina celler har utsatts för och hur snabbt cellerna tickar mot ålderdom på DNA-nivå. Våra celler bär inte bara genetisk information; de bär också en slags kemisk programkod ovanpå DNA:t - små markörer som talar om vilka gener som ska vara aktiva eller tysta. Denna ”mjukvara” - som går under namnet epigenetik - kan t ex tysta ner gener så att exempelvis en levercell inte uttrycker gener för en hjärtcell. När vi blir äldre försämras ...

Läs fortsättningen på Runners World här.

Biokemin bakom norska löparundret

Den norska träningsmodellen, ofta kallad laktatstyrd tröskelträning, har väckt stort intresse i löparvärlden. Modellen, känd genom Marius Bakken och Ingebrigtsen-bröderna, bygger på hög träningsvolym i låg intensitet och flera pass i tröskelintensitet – där de senare styrs av laktatnivåerna. Men varför fungerar modellen så bra?

En ny studie försöker förklara det ända ner på cellnivå – och det visar sig att det handlar om en nästan perfekt biokemisk balans mellan stress och återhämtning.

Vad händer i cellen?

När du tränar skickar musklerna signaler till sina egna cellkärnor: ”Bygg fler mitokondrier!” eller ”Förbättra blodflödet!”. Det är dessa signaler som anpassar din kropp till träning – inte själva pulsen eller tempot i sig.

I den norska modellen skapas precis rätt sorts signaler, gång på gång. Intensiteten är tillräckligt hög för att aktivera muskelns adaptiva system, men inte så hög att ...

Läs fortsättningen här.

Långpasset – mer än bara långt

En cykel kan ha över 20 växlar. Som löpare har jag bara tre: hårt, lugnt och långt. Genom att växla mellan dem – eller kombinera dem – skapar jag variation i träningen. Jag kan springa hårt, lugnt eller långt, men också hårt och lugnt, lugnt och långt eller hårt och långt. Idag blir det en text om kombinationen långt och lugnt.

Vad är ett långpass?

Är 20 km långt? Är 2 timmar långt? Svar: ett långpass är det du tycker är långt. För en otränad person är 20 minuter långt. Det handlar om vad du vill med ditt långpass och dina mål.

Långpasset tvingar din kropp att anpassa sig till stress så att det känns enklare nästa gång du springer lika långt. För en vanlig motionär är 30 minuter ett minimum för att stimulera anpassning. För en mer vältränad motionär krävs lite mer. För mig är ett långpass oftast 90-120 minuter. Någonstans mellan 2-3 timmar. Jag kör på växlarna långt och lugnt strax under laktattröskeln, vilket är 70 procent av maxpuls, dvs i zon 2.

Varför springa långt?

Långpasset pressar kroppen ...

Läs fortsättningen på Runners World.

Norska singlar

För några veckor sedan läste jag om en ny populär träningsmetod som på svenska skulle kunna kallas norska singlar (Norwegian Singles Method). Metoden är inspirerad av norrmännen Bakkens och Ingebrigtsens träningsmetoder, men anpassad till oss som inte orkar köra dubbla trösklar ett par gånger i veckan och inte vill riskera att bli övertränade eller skadade.

Vad är norska singlar

Kort sagt handlar norska singlar om att träna på en intensitetsnivå under den andra laktattröskeln (LT2) där laktat ökar snabbare än kroppen hinner använda det. Man tränar alltså...

Läs fortsättningen på Runners World.

Så bygger du uthållighet – tålamod och lugna pass är vägen framåt

Det är lätt att tro att man måste träna hårdare för att bli bättre. Men forskning visar att det inte alltid är farten som avgör – utan mängden. Och framför allt mängden lugn träning.

Kan vi lära oss något av framgångsrika uthållighetsidrottare? Hur tränar de? Några idrottsforskare i Nederländerna gjorde ett försök att hitta ett svar genom att koppla tränings- och tävlingsdata från ett professionellt cykellag på damernas World Tour till resultat. Nyckeln till framgång var inte mer hård träning – det var mer lätt träning.

Mellan 2013 och 2019 följde forskarna ...

Läs fortsättningen på Runners World 

Runners World - Bättre att springa än att inte springa

I våras – jag tror det var strax innan Stockholm maraton – larmade media om att löpning är farligt. Stämmer det? Det korta svaret är nej. Det är inte farligt springa. Den här typen av larm verkar återkomma med tio års mellanrum. Senast jag skrev om detta var 2015.

Visserligen dör alla som springer, men det verkar som vi löpare lever omkring fyra år längre än de som inte springer. Dessutom är vi som springer troligtvis en aning friskare under den korta tid vi lever än de som inte springer.

Det finns faror med allt, även träning. Det kan bli för mycket. Du kan ...

Läs fortsättningen här.